Blood lipid and lipoprotein concentrations and colorectal cancer risk in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition

Objective To examine the association between serum concentrations of total cholesterol, high density lipoprotein cholesterol (HDL), low density lipoprotein cholesterol, triglycerides, apolipoprotein A-I (apoA), apolipoprotein B and the incidence of colorectal cancer (CRC). Design Nested case–control study. Setting The study was conducted within the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC), a cohort of more than 520 000 participants from 10 western European countries. Participants 1238 cases of incident CRC, which developed after enrolment into the cohort, were matched with 1238 controls for age, sex, centre, follow-up time, time of blood collection and fasting status. Main outcome measures Serum concentrations were quantitatively determined by colorimetric and turbidimetric methods. Dietary and lifestyle data were obtained from questionnaires. Conditional logistic regression models were used to estimate incidence rate ratios (RRs) and 95% CIs which were adjusted for height, weight, smoking habits, physical activity, education, consumption of fruit, vegetables, meat, fish, alcohol, fibre and energy. Results After adjustments, the concentrations of HDL and apoA were inversely associated with the risk of colon cancer (RR for 1 SD increase of 16.6 mg/dl in HDL and 32.0 mg/dl in apoA of 0.78 (95% CI 0.68 to 0.89) and 0.82 (95% CI 0.72 to 0.94), respectively). No association was observed with the risk of rectal cancer. Additional adjustment for biomarkers of systemic inflammation, insulin resistance and oxidative stress or exclusion of the first 2 years of follow-up did not influence the association between HDL and risk of colon cancer. Conclusions These findings show that high concentrations of serum HDL are associated with a decreased risk of colon cancer. The mechanism behind this association needs further elucidation.

Dietary fibre intake and risks of cancers of the colon and rectum in the European prospective investigation into cancer and nutrition (EPIC).

BACKGROUND Earlier analyses within the EPIC study showed that dietary fibre intake was inversely associated with colorectal cancer risk, but results from some large cohort studies do not support this finding. We explored whether the association remained after longer follow-up with a near threefold increase in colorectal cancer cases, and if the association varied by gender and tumour location. METHODOLOGY/PRINCIPAL FINDINGS After a mean follow-up of 11.0 years, 4,517 incident cases of colorectal cancer were documented. Total, cereal, fruit, and vegetable fibre intakes were estimated from dietary questionnaires at baseline. Hazard ratios (HRs) and 95% confidence intervals (CIs) were estimated using Cox proportional hazards models stratified by age, sex, and centre, and adjusted for total energy intake, body mass index, physical activity, smoking, education, menopausal status, hormone replacement therapy, oral contraceptive use, and intakes of alcohol, folate, red and processed meats, and calcium. After multivariable adjustments, total dietary fibre was inversely associated with colorectal cancer (HR per 10 g/day increase in fibre 0.87, 95% CI: 0.79-0.96). Similar linear associations were observed for colon and rectal cancers. The association between total dietary fibre and risk of colorectal cancer risk did not differ by age, sex, or anthropometric, lifestyle, and dietary variables. Fibre from cereals and fibre from fruit and vegetables were similarly associated with colon cancer; but for rectal cancer, the inverse association was only evident for fibre from cereals. CONCLUSIONS/SIGNIFICANCE Our results strengthen the evidence for the role of high dietary fibre intake in colorectal cancer prevention.

Combined impact of healthy lifestyle factors on colorectal cancer: a large European cohort study.

BACKGROUND Excess body weight, physical activity, smoking, alcohol consumption and certain dietary factors are individually related to colorectal cancer (CRC) risk; however, little is known about their joint effects. The aim of this study was to develop a healthy lifestyle index (HLI) composed of five potentially modifiable lifestyle factors - healthy weight, physical activity, non-smoking, limited alcohol consumption and a healthy diet, and to explore the association of this index with CRC incidence using data collected within the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort. METHODS In the EPIC cohort, a total of 347,237 men and women, 25- to 70-years old, provided dietary and lifestyle information at study baseline (1992 to 2000). Over a median follow-up time of 12 years, 3,759 incident CRC cases were identified. The association between a HLI and CRC risk was evaluated using Cox proportional hazards regression models and population attributable risks (PARs) have been calculated. RESULTS After accounting for study centre, age, sex and education, compared with 0 or 1 healthy lifestyle factors, the hazard ratio (HR) for CRC was 0.87 (95% confidence interval (CI): 0.44 to 0.77) for two factors, 0.79 (95% CI: 0.70 to 0.89) for three factors, 0.66 (95% CI: 0.58 to 0.75) for four factors and 0.63 (95% CI: 0.54 to 0.74) for five factors; P-trend <0.0001. The associations were present for both colon and rectal cancers, HRs, 0.61 (95% CI: 0.50 to 0.74; P for trend <0.0001) for colon cancer and 0.68 (95% CI: 0.53 to 0.88; P-trend <0.0001) for rectal cancer, respectively (P-difference by cancer sub-site = 0.10). Overall, 16% of the new CRC cases (22% in men and 11% in women) were attributable to not adhering to a combination of all five healthy lifestyle behaviours included in the index. CONCLUSIONS Combined lifestyle factors are associated with a lower incidence of CRC in European populations characterized by western lifestyles. Prevention strategies considering complex targeting of multiple lifestyle factors may provide practical means for improved CRC prevention.

Plasma phospholipid long-chain n-3 polyunsaturated fatty acids and body weight change.

OBJECTIVE We investigated the association between the proportion of long-chain n-3 polyunsaturated fatty acids (PUFA) in plasma phospholipids from blood samples drawn at enrollment and subsequent change in body weight. Sex, age, and BMI were considered as potential effect modifiers. METHOD A total of 1,998 women and men participating in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) were followed for a median of 4.9 years. The associations between the proportion of plasma phospholipid long-chain n-3 PUFA and change in weight were investigated using mixed-effect linear regression. RESULTS The proportion of long-chain n-3 PUFA was not associated with change in weight. Among all participants, the 1-year weight change was -0.7 g per 1% point higher long-chain n-3 PUFA level (95% confidence interval: -20.7 to 19.3). The results when stratified by sex, age, or BMI groups were not systematically different. CONCLUSION The results of this study suggest that the proportion of long-chain n-3 PUFA in plasma phospholipids is not associated with subsequent change in body weight within the range of exposure in the general population.

Metabolomic profiles of hepatocellular carcinoma in a European prospective cohort.

BACKGROUND Hepatocellular carcinoma (HCC), the most prevalent form of liver cancer, is difficult to diagnose and has limited treatment options with a low survival rate. Aside from a few key risk factors, such as hepatitis, high alcohol consumption, smoking, obesity, and diabetes, there is incomplete etiologic understanding of the disease and little progress in identification of early risk biomarkers. METHODS To address these aspects, an untargeted nuclear magnetic resonance metabolomic approach was applied to pre-diagnostic serum samples obtained from first incident, primary HCC cases (n = 114) and matched controls (n = 222) identified from amongst the participants of a large European prospective cohort. RESULTS A metabolic pattern associated with HCC risk comprised of perturbations in fatty acid oxidation and amino acid, lipid, and carbohydrate metabolism was observed. Sixteen metabolites of either endogenous or exogenous origin were found to be significantly associated with HCC risk. The influence of hepatitis infection and potential liver damage was assessed, and further analyses were made to distinguish patterns of early or later diagnosis. CONCLUSION Our results show clear metabolic alterations from early stages of HCC development with application for better etiologic understanding, prevention, and early detection of this increasingly common cancer.

Kieliraja Länsipohjassa Ruotsin ajan lopussa

Artikel i årsbok.

Reise-Beschreibung von Lappland und Bothnien : worinnen nicht nur von der Landes-Art, Winter und Sommer, Nord-Licht oder Nord-Schein, Mineralien, Gewächsen, Thieren, wie auch der Einwohner Beschaffenheit, Religion, Gouvernement, Kauffmannschafft, Wohnungen, Jagden, und andern denckwürdigen Dingen, aus selbsteigenen Augenschein und Erfahrung durch einige Figuren gezeiget; sondern auch die dahin und wieder von dar zurück genommene Reise ordentlich dargeleget wird : von Johann Gerhard Schellern, h.t. Pastore zu Hermstedt und Stober.

Digital reproduction, The National Library of Finland, Centre for Preservation and Digitisation, Mikkeli

Herrn Johann Gerhard Schellers, ehemaligen Pastoris zu Hermstedt und Stobra Reise-Beschreibung nach Lappland und Bothnien : worinnen sowohl die dasige Landes-Art in deutlichen Abtheilungen und nöthigen Figuren aus eigenem Augenschein, gezeiget, als auch die Gelegenheit zur Reise und Rückreise kürtzlich angeführet wird : abermahls dem Druck übergeben von Gottlieb David Friedrich Scheller Rev. Min. Candid.

Digital reproduction, The National Library of Finland, Centre for Preservation and Digitisation, Mikkeli

Copy Number Variations in DISC1 and DISC1-Interacting Partners in Major Mental Illness

Acknowledgements We would like to thank all of the patients, relatives and control individuals who participated in the study. We are indebted to the late Prof. Walter Muir, Chair of Developmental Psychiatry and Honorary Consultant in Learning Disability Psychiatry, University of Edinburgh, who initiated these studies and whose work was dedicated to the welfare of the patients who generously participated. We are also grateful to Mrs. Pat Malloy for her assistance with DNA collection and MAQ assays screening of the Scottish samples. The Scottish sample collection was supported by a grant from the Chief Scientist Office (CSO), part of the Scottish Government Health and Social Care Directorates. This research was funded by grants from the CSO to B.S.P. (grant CZB/4/610), The Academy of Medical Sciences/Wellcome Trust to M.J. (grant R41455) and The RS Macdonald Charitable Trust (grant D21419 together with J.H.), the Swedish Research Council (grants 2003-5158 and 2006-4472), the Medical Faculty, Umeå University, and the County Councils of Västerbotten and Norrbotten, Sweden, as well as by grants from the Fund for Scientific Research Flanders (FWO-F), the Industrial Research Fund (IWT) and the Special Research Fund of the University of Antwerp, Belgium. M.J. is funded by a Wellcome Trust Clinical Research Fellowship for MB PhD graduates (R42811). We acknowledge the contribution of the personnel of the VIB Genetic Service Facility (http://www.vibgeneticservicefacility.be/) for the genetic analysis of the Swedish samples. Research nurses Gunnel Johansson, Lotta Kronberg, Tage Johansson and Lisbeth Bertilsson are thankfully acknowledged for their help and expertise. The Betula Study was funded by the Swedish Research Council (grants 345-2003-3883 and 315-2004-6977). We also acknowledge the contribution by the staff in the Betula project

Renar och vindkraft II : Vindkraft i drift och effekter på renar och renskötsel

Utbyggnaden av vindkraft inom renskötselområdet har ökat markant det senaste decenniet, trots att kunskapen om påverkan av vindkraftsetableringar ännu inte är fullt utredd och dokumenterad. I den här rapporten beskriver vi framförallt hur vindkraftparker i driftsfas påverkar renarna och renskötseln i tre olika områden. I Malå sameby har vi studerat kalvningsområdet kring Storliden och Jokkmokkslidens vindkraftparker. I Vilhelmina Norra sameby har vi studerat vinterbetesområdet kring Stor-Rotlidens vindkraftpark, samt Lögdeålandets betesområde med Gabrielsbergets vindkraftpark som används av Byrkije reinbetesdistrikt från Norge. För att få en helhetsbild av hur renarna använder sitt betesområde är det viktigt att studera renarnas betes- och förflyttningsmönster långsiktigt och över hela deras betesområde och inte bara inom det lokala området nära parken. Det är också viktigt att ta hänsyn till att renarnas betesutnyttjande skiftar från år till år och mellan olika årstider beroende på väderlek och andra yttre förutsättningar. Vi vill också understryka vikten av att kombinera den traditionella kunskapen från renskötarna med vedertagna vetenskapliga analysmetoder för att besvara de frågor som är viktiga för att kunna bedriva en hållbar renskötsel. Vi har undersökt renarnas användning av områdena genom att utföra spillningsinventeringar under åren 2009-2015 (endast i Malå sameby), och genom att följa renar utrustade med GPS-halsband under åren 2005-2015. Datat är insamlat före och under byggfas och under driftsfas (för Gabrielsberget finns GPS-data endast för driftsfasen). Vi har analyserat data genom att utveckla statistiska modeller för val av betesområde för varje område där vi har beräknat hur renarna förhåller sig till vindkraftparksområdet före, under och efter byggnation, och på Gabrielsberget när parken varit avstängd under 40 dagar och under drift vid olika renskötselsituationer. Genom intervjuer, möten och samtal, samt information från Gabrielsbergets vindkraftparks kontrollprogram, har vi tagit del av renskötarnas erfarenheter av hur renarnas beteende, och därmed även renskötseln, påverkats av vindkraftsutbyggnaden i respektive område. Våra resultat visar att renarna både på kalvnings- och på vinterbetesområden påverkas negativt av vindkraftsetableringarna (Tabell a). Renarna undviker att beta i områden där de kan se och/eller höra vindkraftsverken och föredrar att vistas i områden där vindkraftverken är skymda. I kalvningsområdet i Malå ökade användningen av skymda områden med 60 % under driftsfas. I vinterbetesområdet på Gabrielsberget, när renarna utfodrades i parken och kantbevakades intensivt för att stanna i parkområdet under driftsfas, ökade användningen av skymda områden med 13 % jämfört med när de inte var utfodrade och fick ströva mer fritt. Resultaten visar också att renarna minskar sin användning av området nära vindkraftparkerna. I kalvningslandet i Malå minskar renarna sin användning av områden inom 5 km från parkerna med 16-20 %. Vintertid vid Gabrielsbergets vindkraftpark undvek renarna parken med 3 km. Våra resultat visar även att renarnas betesro minskar inom en radie på 4 km från vindkraftparkerna under kalvningsperioden och tiden därefter i jämförelse med perioden före byggfas. Exakta avstånd som renarna påverkas beror på förutsättningarna i respektive område, exempelvis hur topografin ser ut eller om området är begränsat av stängsel eller annan infrastruktur. Förändringarna i habitatutnyttjande i våra studieområden blev tydligare när parkerna var centralt belägna i renarnas betesområde, som i kalvningsområdet i Malå eller i vinterbeteslandet på Gabrielsberget, medan det inte var lika tydliga effekter kring Stor-Rotlidens park, som ligger i utkanten av ett huvudbetesområde. Oftast är snöförhållandena bättre ur betessynpunkt högre upp i terrängen än nere i dalgångarna, på grund av stabilare temperatur, vind som blåser bort snötäcket och mer variation i topografin. Därför kan etablering av vindkraftparker i höglänta områden försämra möjligheten att använda sådana viktiga reservbetesområden under vintrar med i övrigt dåliga snöförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Våra resultat tyder inte direkt på att renarna påverkats negativt under dåliga betesvintrar men fler år av studier behövs för att ytterligare klargöra hur vindkraft påverkar renarna under dessa vintrar. Våra studier har visat att etablering av vindkraft har konsekvenser för renskötseln under både barmarkssäsongen och under vintern, men effekterna förmodas få störst inverkan inom vinterbetesområdet där det är svårt att hitta alternativa betesområden för renarna. Under sommaren är betestillgången oftast mindre begränsad och renarna kan lättare hitta alternativa områden. En direkt konsekvens av Gabrielsbergets vindkraftpark som är placerad mitt i ett vinterbetesområde har blivit att renarna behöver tillskottsutfodras och bevakas intensivare för att de inte ska gå ut ur området. När den naturliga vandringen mellan olika betesområden störs för att renarna undviker att vistas i ett område kan det leda till att den totala tillgången till naturligt bete minskar och att man permanent måste tillskottsutfodra, alternativt minska antalet renar. Annan infrastruktur som vägar och kraftledningar påverkar också renarna. Vid Storliden och Jokkmokksliden och vid Stor-Rotliden där data samlats in innan vindkraftparken uppfördes visar våra resultat att renarna undviker de omkringliggande landsvägarna redan innan parkerna etablerades. Vid Stor-Rotliden ökar dock renarna användningen av områden nära vägarna efter att parken är byggd. På Gabrielsberget, där vi endast har data under drifttiden, är renarna närmare vägarna (även stora vägar som E4) när renskötarna minskar på kantbevakningen för att inte hålla renarna nära parken. Detta ökar naturligtvis risken för trafikolyckor och innebär att renskötarna måste bevaka dessa områden intensivare. Sist i rapporten presenterar vi förslag till åtgärder som kan användas för att underlätta arbetet för renskötseln om det är så att en vindkraftpark redan är byggd. Några exempel på åtgärder som är direkt kopplat till parken är att stänga av vägarna in i vindkraftparken för att förhindra nöjeskörning med skoter och bil under den tiden renarna vistas i området samt tät dialog mellan vindkraftsbolag och sameby angående vinterväghållningen av vägarna till och inom vindkraftparken. Andra mer regionala åtgärder för att förbättra förutsättningarna för renskötselarbetet på andra platser för samebyn, kan vara att sätta stängsel längst större vägar och järnvägar (t.ex. E4:an eller stambanan) i kombination med strategiskt utplacerade ekodukter. Detta för att underlätta och återställa möjligheterna till renarnas fria strövning och renskötarnas flytt av renar mellan olika betesområden.