951 resultados para Ur-Hamlet
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
The purpose of my thesis was to explore the problem surrounding the sources believed to constitute the Ur-Hamlet from which Shakespeare derived Hamlet. By utilization of close reading, analysis, and archetypical criticism, my thesis confirms Shakespeare’s usage of the “Hero as Fool” archetype present in the Danish legend of Amleth, translated by Saxo Grammaticus and Francois Belleforest, as the Ur-Hamlet. My study is significant because it further develops the notion that the earlier legend served as the originary source for Hamlet, while providing evidence that rejects the validity of other sources of the Ur-Hamlet. The evidence was corroborated by presenting analytical comparisons of the framework both works share. Focusing on the archetypal origins of Shakespeare’s plot, characters and their actions revealed a more complex understanding of the play. These findings indicate and substantiate the claim that the Ur-Hamlet can be no other source but the Danish legend of Amleth.
Resumo:
Edition of 250 sets. This set no. . Arbitrarily numbered to correspond with the set of the Bankside Shakespeare.
Resumo:
This paper reads season 1 of the critically-acclaimed Canadian television series “Slings & Arrows” (2003). This six-episode series is set in a fictionalised version of the Stratford Festival, and tells the story of a plagued production of Shakespeare’s Hamlet. It follows the play’s rehearsal after the death of the festival’s artistic director; Geoffrey Tennant (himself a plagued Hamlet) takes over the role of director, and must face his past in order to produce a Hamlet that will save the festival, redeem his reputation, and repair his interpersonal relationships. Drawing on popular and theatrical understandings of Shakespeare’s play, the series negotiates tropes of metatheatre, filiality, cultural production and consumption, in order to demonstrate the ongoing relevance and legitimacy of “Shakespeare” in the twenty-first century. The “Slings & Arrows” narrative revolves around the doubled-plot of Hamlet and the experiences of the company mounting Hamlet. In quite obvious ways, the show thus thematises ways in which Shakespeare can be used to read one’s own life and world. In the broader sense, however, the show also offers theatre/performance as a catalyst for affect. In doing so, the show functions as a relatively straight adaptation of Hamlet, and a metatheatrical/metafictional commentary on the functions of Hamlet within contemporary culture. In Shakespeare’s play, the production of “The Mouse-Trap” proves, both to Hamlet and the audience, the legitimacy of the ghost’s claims. Similarly, in “Slings & Arrows”, the successful performance of Hamlet legitimises Geoffrey’s position as artistic director of the festival, and affirms for the viewer the value of Shakespearean production in contemporary culture. In each text, theatre/performance enables and legitimises a son carrying out a dead father’s wishes in order to restore or reproduce socio-cultural order. The metatheatrics of these gestures engage the reader/viewer in a self-reflexive process whereby the ‘value’ of theatre is thematised and performed, and the consumer is positioned as the arbiter and agent of that value: complicit in its production even as they are the site of its consumption.
Resumo:
Hamlet By Shakespeare. La Boite Theatre Company, Brisbane, February 10 LA Boite Theatre Company begins this year's season with a new look, a new logo and a new interpretation of Hamlet directed by artistic director David Berthold. In this production, Berthold contemporises Shakespeare's tragedy by focusing on the family relationships and introducing modern references in the set, sound and costume design: this Hamlet wears jeans and a hoodie.
Resumo:
SET on a sparse stage with a ladder, a table, a few chairs and a backdrop of plastic sheeting, Hamlet Apocalypse retails the core of Shakespeare's story in combination with the actor's relation to the concept of the end of everything.
Resumo:
The film adaptation of "Rosencrantz and Guildenstern Are Dead"'s constant reallocation of actor and audience roles (or subject and object positions) means that the film’s viewers are as deeply implicated in considering issues of identity, agency and determination as Rosencrantz and Guildenstern are. Tellingly, one of The Player’s outbursts reveals the philosophical connections between observing and being observed in ways that are true of the theatre, but which also transcend it: ‘You don’t understand the humiliation of it. To be tricked out of the single assumption that makes our existence bearable; that somebody is watching.’ In this statement is one of the film’s main concerns; that is, the relationship between knowing the self, knowing others, and being known by others.
Resumo:
Workplace bullying is a topic of current interest in Finland. Workplace bullying is found in all professions, including the artistic ones. This thesis aims to explore workplace bullying from the view of the Finland-Swedish actors as a phenomenon that within dramatic art is difficult to define due to the fact that the body and emotions of an actor constitute his or her working tools. The research aims to deepen the understanding of the actors’ working situation, and particularly of the difficulties and problems actors face when exercising their job. The research problems are: What forms of bullying are the actors exposed to? Who is bullying? How is the bullying received by the actors, and what are the possible consequences? The theoretical orientation of this thesis is based upon dialogical philosophy where phenomenology, hermeneutics and dialog meet in an orientation where the unseen is emphasized and made visible. Artistic leadership should be based upon a pedagogic understanding that by an open and equal dialog with the Other recognizes human diversity. The narrative research was undertaken by using an interview guide for the interviews with eleven actors, six women and five men with the voice of a sixth man represented by an article. The interviews, each on average 118 minutes, were recorded and transcribed. The method of discursive analysis was initiated by numerous reflective readings based on analytic induction. The inductive part of the analysis consisted of mapping out the individual experiences of bullying where after the process of finding connecting common features in the extensive material took place. The coded data was then deductively grouped together according to the research problems, and subgroups were formed for deeper description. The research findings show that workplace bullying is an everyday occurrence within the field of dramatic art. Actors are bullied by theatre managers and directors as well as by colleagues and other personnel. The main areas of bullying is depreciation of one’s professional skills, the existing jargon, sexual harassment, collective bullying and bullying because of personal qualities. A significant finding concerning this problem was the existing culture of silence. Even if actually seeing and hearing a colleague being bullied, few stood up to defend the person being bullied because of fear of retaliation. Even the person actually being the object for bullying found it difficult to take any actions.
Resumo:
Tiivistelmä – Referat – Abstract Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom. Avainsanat – Nyckelord – Keywords ätstörningar, anorexi, bulimi
Resumo:
Anorexi ses i Finland som en psykisk sjukdom med en psykopatologi, som bland andra innefattar rädsla för att bli fet. I min undersökning har jag fått fram tre huvudteman, som förutom andra bakomliggande omständigheter, bidragit till ett insjuknande. De handlar om anorexi som livsstil, bantning och viljan att leva sunt och äta rätt. Med den vaknande sexualiteten väcks intresset för det andra könet och för kroppens utseende i övrigt. I bakgrunden finns känslor av bl.a. ensamhet, ett sökande efter den egna personligheten, ångest och depression. Jag har byggt min studie på patienternas egna berättelser om sitt liv. Perspektivet är samhällsinriktat, och som analysmetod har jag använt mig av narrativet. Jag har lånat idéer både från Vilma Hänninens (1999), Gerhard Riemann och Fritz Schützes (1991) narrativa modeller, och rör mig mellan dem båda. Jag har i första hand intresserat mig för tiden före insjuknandet och de bakomliggande orsaker, som kan tänkas befrämja insjuknandet. Jag har speglat anorektikernas problematik i bl.a. Anthony Giddens (1997) och Zygmund Baumans (1999) teorier om det postmoderna samhället, och ser ätstörningar som en uttrycksform för dåligt befinnande. Samhällsklimatet har blivit hårdare och omsorgen om personer i omgivningen har glömts bort. Vi lever, enligt Giddens (1997), i en skenande värld, viket betyder att förändringarna påverkar existerande beteendemönster i större omfattning och på ett djupare plan än tidigare. Enligt Pennanen (2000) är målsättningen för ätstörningspatienter stressande, svåruppnådd och svårkontrollerbar. Mina informanter berättar om höga målsättningar, prestationskrav, dålig självkänsla och skam över sina kroppar. För att tillfriskna behövs stöd. Men det vikigaste är att personen själv vill bli frisk, och själv ta ansvar för sitt tillfrisknande. Sjukdomen är individuell. Varje person, upplever sin sjukdom personligt men anorektikerna har också många styrkor i sin sjukdom.