Grimorio: a tradu����o nos limites de "prosa"

This article aims at discussing the translation of the word grimoire, central in Mallarme's conception of language, in a poem called 'Prose' and its four translations into Portuguese. To do so, it will be necessary, in the first place, to have a closer look at this word and its meanings in Mallarme's work and discuss, in a following step, the choices in translation.

Prosa Rural: o programa de r??dio da Embrapa

Para tornar p??blicos seus conhecimentos, tecnologias, metodologias desenvolvidas e/ou adaptados para toda a sociedade, em especial aos jovens e pequenos produtores rurais, a Empresa est?? utilizando, al??m da m??dia convencional, mais uma m??dia ??? o r??dio. Isso porque, al??m da sua facilidade de uso e de entendimento, esse ve??culo ?? capaz de levar informa????es aos lugares de mais dif??cil acesso do Pa??s, onde, muitas vezes, outros meios de comunica????o n??o t??m acesso. Hoje, conta-se com cerca de 504 emissoras cadastradas, que transmitem o programa semanalmente com capacidade de atingir 14 milh??es de ouvintes e, certamente, est??o contribuindo para fortalecer os pequenos produtores e a juventude do campo, para que tenham reais possibilidades de constru????o de um futuro melhor, no contexto da agricultura familiar, e de um novo projeto de desenvolvimento regional

Duas vers��es de um poema em prosa

Tradu����o

La alegor��a de la prosa del C��ntico como explicaci��n de la experiencia m��stica

San Juan de la Cruz utiliza im��genes aleg��ricas en la prosa de C��ntico para transmitirnos su experiencia m��stica, este recurso ha propiciado su lectura en diferentes culturas y ��pocas. En las explicaciones en prosa retoma ideas anteriores, profundiza y enlaza con nuevas; por ello hablamos de una alegor��a de conjunto con influencia de los textos b��blicos, la teolog��a vigente y las corrientes de su ��poca. Las im��genes aleg��ricas recrean el espacio del encuentro entre el Amado (Jesucristo) y la amada (el alma); la transformaci��n de la persona en todas sus dimensiones, los impedimentos y c��mo es el matrimonio espiritual.

Una petita novel��la en prosa en l'��mbit del Renaixement catal�� : Par��metres teoricoliteraris renaixentistes que expliquen la par��dia de l'estil culte de Les estil��lades y amoroses lletres trameses per Berthomeu Sirlot a la sua senyora, y per ella a ell

Aquest treball pret��n esbrinar fins a quin punt se segueixen els criteris te��rics establerts pels autors catalans del Renaixement en la literatura catalana de ficci�� del segle XVI. Per examinar l'adequaci�� als models proposats pels humanistes he triat una obra an��nima de car��cter par��dic escrita en forma d'ep��stoles entre dos llauradors de l'Horta de Val��ncia, Les estil��lades y amoroses lletres trameses per Berthomeu Sirlot a la sua senyora, y per ella a ell. El procediment de treball consistir�� a analitzar com els te��rics del Renaixement de l'��rea catalanoparlant van interpretar i assimilar en la seva obra alguns dels conceptes m��s importants de les po��tiques i les ret��riques dels cl��ssics grecs i llatins (els principis d'imitaci��, dec��rum, harmonia i ordre), en aquest cas Arist��til i Horaci, i si l'autor an��nim de Les estil��lades y amoroses lletres els va tenir en compte a l'hora de compondre la seva obra. A la vegada, en tractar-se d'una par��dia sat��rica amb clara voluntat humor��stica, aquesta an��lisi tamb�� pot donar compte de quina opini�� tenien els intel��lectuals catalans del Renaixement sobre la ficci�� i l'humor.

Els G��neres de la narrativa oral en prosa: material did��ctic d���aula ordin��ria d���ESO amb pres��ncia d���alumat que t�� el catal�� com a segona llengua

En aquest treball proposem crear materials did��ctics per a l���alumnat de les aules de secund��ria que en molts casos ��s heterogeni i inclou estudiants que surten de l���aula d���acollida amb un coneixement del catal�� informal i que tenen dificultats per a incorporar-se al ritme habitual de l���aula ordin��ria

Att skriva sig ��ver spr��kgr��nserna : flerspr��kighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa

Vad h��nder n��r det finns inslag av fr��mmande spr��k i en roman eller novell? Hur kan litter��r flerspr��kighet se ut och vilka konsekvenser f��r det f��r stilen, ber��ttandet, tematiken och inte minst bokens politiska laddning? Varf��r ��r inslag av finska en s�� laddad sak i finlandssvensk litteratur? I doktorsavhandlingen Att skriva sig ��ver spr��kgr��nserna. Flerspr��kighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa unders��ker Julia Tidigs spr��kblandning i Finlands svenska litteratur. Under sent 1800-tal kryddade viborgaren Jac. Ahrenberg sina ber��ttelser med finska, ryska och inte minst franska. Flerspr��kigheten hos Ahrenberg b��de st��der och st��r de resonemang om nationalitet och spr��k som utvecklas i b��ckerna. Under mellankrigstiden skrev den rebelliske modernisten Elmer Diktonius sina prosab��cker p�� en svenska s�� full av finsk p��verkan att den smakade finnbastu . Flerspr��kigheten hos Diktonius ��r b��de ett medel f��r skildring av Finland och landets medborgare och en ��ppning till kopplingen mellan estetik och politik i f��rfattarskapet. Avhandlingen kartl��gger flerspr��kighetens sp��nningsfyllda f��rh��llande till id��er om modersm��l, territorier och finlandssvensk identitet. ��ven om tiden som unders��ks ��r f��rfluten ��r fr��gest��llningarna h��gaktuella ��n idag: Finns det mer eller mindre ��kta flerspr��kighet i finlandssvensk litteratur? F��r sk��nlitteraturen bryta mot normerna f��r korrekt svenska? Vad h��nder med synen p�� f��rfattaren om den g��r det? Kr��ver den flerspr��kiga texten en flerspr��kig l��sare? Avhandlingen visar att litter��r spr��kblandning kan vara effektiv p�� alla plan i texten och att den m��ste analyseras i relation b��de till den v��rld d��r texten skrivs och den v��rld d��r texten l��ses. P�� v��gen utmanas invanda f��rest��llningar om det enda modersm��let, och om spr��kgr��nser, ��vers��ttning och f��rst��else. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Mit�� tapahtuu kun romaanissa tai novellissa on havaittavissa vieraan kielen vaikutusta? Milt�� kaunokirjallinen monikielisyys voi n��ytt���� ja millaisia seurauksia sill�� on tyyliin, kerrontaan, teemojen k��sittelyyn ja ennen kaikkea kirjan poliittiseen lataukseen n��hden? Miksi suomenkielinen aines suomenruotsalaisessa kirjallisuudessa on niin arkaluontoinen asia? Tohtorinv��it��skirjassa Att skriva sig ��ver spr��kgr��nserna. Flerspr��kighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa (Kirjoittaminen yli kielirajojen. Monikielisyys Jac. Ahrenbergin ja Elmer Diktoniuksen proosassa) Julia Tidigs tutkii kieltensekoitusta Suomen ruotsinkielisess�� kirjallisuudessa. Viipurilainen Jac. Ahrenberg maustoi kertomuksiaan suomen, ven��j��n ja varsinkin ranskan kielell�� 1800-luvun lopulla. Ahrenbergin monikielisyys sek�� tukee ett�� h��iritsee niit�� ajatuksia kansallisuudesta ja kielest��, joita kirjoissa kehitell����n. Sotien v��lisen�� aikana kapinallinen modernisti Elmer Diktonius kirjoitti proosakirjojaan ruotsin kielell��, mik�� oli niin t��ynn�� suomen kielen vaikutusta, ett�� se maistui saunalta . Diktoniuksen monikielisyys on sek�� keino kuvata Suomea ja sen asukkaita ett�� ominaisuus mink�� kautta k��sitell�� ja ymm��rt���� estetiikan ja politiikan kytk��st��. V��it��skirja kartoittaa monikielisyyden j��nnitteit�� t��ynn�� olevaa suhdetta ��idinkielen, territorioiden ja suomenruotsalaisen identiteetin k��sitteisiin. Vaikka tutkimuksen ajankohta kuuluu menneisyyteen ovat kysymyksen asettelut eritt��in ajankohtaisia viel�� t��n����nkin: Onko suomenruotsalaisessa kirjallisuudessa olemassa enemm��n tai v��hemm��n aitoa monikielisyytt��? Saako kaunokirjallisuus rikkoa korrektin ruotsin kielen rajoja? Mit�� tapahtuu kirjailijasta saadulle n��kemykselle, jos h��n tekee n��in? Vaatiiko monikielinen teksti monikielisen lukijan? V��it��skirja osoittaa, ett�� kirjallinen kieltensekoitus voi olla tehokasta tekstin kaikilla tasoilla ja ett�� se t��ytyy analysoida suhteessa sek�� siihen maailmaan, jossa se kirjoitetaan ett�� maailmaan, jossa teksti luetaan. Matkalla haastetaan totutut k��sitykset ainoasta ��idinkielest��, ja kielirajoista, k����nn��ksest�� ja ymm��rryksest��.

1.�� Alani de Insulis Anticlaudianus : accedit commentarius locupletissimus ; praemittitur anonymi opusculum cujus is est titulus : compendium Anticlaudiani ad modum historiae translatum. ��� 2.�� Alani liber de planctu naturae, prosa et carmine.

Colbertinus