Nyanländas möte med den svenska skolan : En undersökning ur lärarens perspektiv

Undersökningens syfte är att synliggöra lärares uppfattning och erfarenheter av nyanlända elever i den svenska skolan, både ur ett lärandeperspektiv och ur ett socialt perspektiv. Studien syftar även till att se vilka möjligheter respektive hinder läraren upplever i mötet med dessa elever samt hur läraren bemöter de svårigheter som kan uppstå. Skriftliga intervjuer ligger till grund för resul-tatet och de insamlade svaren analyserades senare enligt en hermeneutisk innehållsanalysmodell. Resultatet visade på att i en mångkulturell skola skapas möjligheter att diskutera värdegrunden i "naturliga miljöer" samt ökas förståelsen och toleransen för andra människor. Nyanlända elever upplevs även som ambitiösa och tacksamma och kontakten med dessa vårdnadshavare skiljer sig inte åt jämförelsevis svenskfödda elevers föräldrar. Det största hindret i verksamheten är onekligen bristande språkkunskaper vilket resulterar i ouppnådda mål, utanförskap, misslyckade gruppe-ringar och orättvisa betyg. Det sistnämnda är en följd av de kunskapsmål som finns i läroplanen vilken informanterna upplever som direkt segregerande för nyanlända elever. En förutsättning för att verksamhetens skall fungera är att det finns tillgång till resurspersonal, stödmaterial vilket in-formanterna ser som framförallt nödvändigt men också som bristfälligt. Dessutom upplevs mo-dersmålsundervisning positivt då denna stärker känslan av gemenskap och tillhörighet vilket inte alltid är självklart i den reguljära klassen. Dock har informanterna ingen eller mycket liten kontakt med modersmålsläraren och andraspråk läraren vilket undersökningen tolkat som ett hinder. Informanterna har även en viktig roll gällande socialiseringen av nyanlända elever. Dock menar lärarna att det inte är helt enkelt att styra så pass stora elever (högstadieelever) men i klassrummet finns förutsättningar för att öka gemenskapen genom övningar och styrda grupperingar. Trots språksvårigheter, frustration och inte alltför fördelaktiga kursplanemål försöker lärarna arbeta utefter de resurser som finns vilka man också ser som ovärderliga och något man önskar mer av. Trots att både förutsättningar och möjligheter upptar stor del av intervjusvaren är dock de hinder som uppstår övervägande störst och bildar helheten i resultatet. Jag ville även veta vilken typ av lärandeteori som är gynnsamt för de nyanlända eleverna. Min tolkning av resultatet är att det be-havioristska lärandeperspektivet är fördelaktigt för dessa elever. Denna lärandeteori bygger på att eleven lär i lätta, observerbara och hanterbara miljöer där små delar av kunskap bildar en helhet. Det sociokulturella lärandeperspektivet bygger allt för mycket på reflektion, diskussion och muntligt agerande vilket informanterna menar inte gynnar denna elevgrupp

Análise de acidentes fatais investigados pelo MTE de acordo com o porte da empresa: Estado de Sâo Paulo

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Äldre Västgötalagen i diplomatariskt avtryck och normaliserad text jämte inledning och kommentar utgiven /

"Litteraturförteckning": pages [299]-301.

Fortegnelse over en fortrinlig samling vaaben fra det 16 og 17 aarhundrede og for en stor deel hidrörende fra den berömte Dresdenervaabensamling ... oldsager af vaaben og redskaber ... som ved auction bortsælges Tirsdagen den 18. mai.

Mode of access: Internet.

Förteckning ȧ Upsala universitetsbiblioteks ledare jämte korta upplysningar rörande deras verksamhet,

Published on the occasion of the celebration of the 300th anniversary of the founding of the library of the University of Upsala.

Revisio critica capsinarum, praecipue Scandinaviae et Fenniae. Försök till de europäiska capsinernas naturenliga uppställning jämte kritsk öfversigt af de skandinaviskt-finska artena ...

Available on demand as hard copy or computer file from Cornell University Library.

Projektmänniskan - Arbetsrehabiliteringens möte med den enskilde

Artikeln handlar om hur välfärdsorganisationer och deras tjänstemän kopplade till aktivitets- och sysselsättningsåtgärder agerar i mötet med den enskilde och vilka berättelser som skapas om individerna. Artikeln diskuterar hur projektdeltagaren omgärdas av en fortgående medikalisering och en social fragmentisering, där projektdeltagarens problematik reduceras och där individens egen röst tycks få ett begränsat utrymme.

Making literacy policy and practice with a difference : generational change, professionalisation and literate futures

This article has been edited from a transcript of the keynote address to the combined ALEA/MTE National Conference, Hobart, Tasmania, August 2001. In this talk Allan reflects on some of the difficulties facing makers of literacy policy in 'New Times'. His reflections are informed by some important research that is having an impact· on literacy teaching in Australia and he raises various issues, ranging from what he sees as a 'dumbing down' of curriculum, to addressing the needs of'at risk' students, to issues of lifelong education in a rapidly changing world.

Optimal allocation of water in village irrigation systems of Sri Lanka

This PhD study examines whether water allocation becomes more productive when it is re-allocated from 'low' to 'high' efficient alternative uses in village irrigation systems (VISs) in Sri Lanka. Reservoir-based agriculture is a collective farming economic activity, which inter-sectoral allocation of water is assumed to be inefficient due to market imperfections and weak user rights. Furthermore, the available literature shows that a „head-tail syndrome. is the most common issue for intra-sectoral water management in „irrigation. agriculture. This research analyses the issue of water allocation by using primary data collected from two surveys of 460 rice farmers and 325 fish farming groups in two administrative districts in Sri Lanka. Technical efficiency estimates are undertaken for both rice farming and culture-based fisheries (CBF) production. The equi-marginal principle is applied for inter and intra-sectoral allocation of water. Welfare benefits of water re-allocation are measured through consumer surplus estimation. Based on these analyses, the overall findings of the thesis can be summarised as follows. The estimated mean technical efficiency (MTE) for rice farming is 73%. For CBF production, the estimated MTE is 33%. The technical efficiency distribution is skewed to the left for rice farming, while it skewed to the right for CBF production. The results show that technical efficiency of rice farming can be improved by formalising transferability of land ownership and, therefore, water user rights by enhancing the institutional capacity of Farmer Organisations (FOs). Other effective tools for improving technical efficiency of CBF production are strengthening group stability of CBF farmers, improving the accessibility of official consultation, and attracting independent investments. Inter-sectoral optimal allocation shows that the estimated inefficient volume of water in rice farming, which can be re-allocated for CBF production, is 32%. With the application of successive policy instruments (e.g., a community transferable quota system and promoting CBF activities), there is potential for a threefold increase in marginal value product (MVP) of total reservoir water in VISs. The existing intra-sectoral inefficient volume of water use in tail-end fields and head-end fields can potentially be removed by reducing water use by 10% and 23% respectively and re-allocating this to middle fields. This re-allocation may enable a twofold increase in MVP of water used in rice farming without reducing the existing rice output, but will require developing irrigation practices to facilitate this re-allocation. Finally, the total productivity of reservoir water can be increased by responsible village level institutions and primary level stakeholders (i.e., co-management) sharing responsibility of water management, while allowing market forces to guide the efficient re-allocation decisions. This PhD has demonstrated that instead of farmers allocating water between uses haphazardly, they can now base their decisions on efficient water use with a view to increasing water productivity. Such an approach, no doubt will enhance farmer incomes and community welfare.

Demokrati eller byråkrati? En politologisk-organisatorisk undersökning av samhällets styrning

Undersökningens problem gäller underordning. Syftet med undersökningen är att på basen av teori skapa en helhetssyn som man kan stödja sig på när val mellan underordning och icke-underordning görs i planering av organisationsregler. Problemställningen grundar sig på forskarens vardagserfarenheter av beslutsfattande i grupp. Om en av gruppens medlemmar kan underordna de andra har han en möjlighet att styra kommunikationen och på det sättet påverka den kunskap, som gruppen förfogar över då gemensamma beslut fattas. Bristfällig kunskap kan möjligen leda till, att man inte finner den lösning, som skulle vara bäst ur helhetens synvinkel. Underordning tillskrivs varierande betydelse i olika organisationer beroende på grupperingsprinciperna. I organisationer där medlemskapet i princip är ärvt, är en minimering av subordinationsförhållandena ett värde i sig medlemmarna emellan. Dylika organisationer är familjen och territoriellt bildade samhälleliga organisationer. Samhällets organisationsregler, sådana som de kan läsas och tolkas i statsförfattningsteori och i författningen, är föremål för granskning. Granskningen sker med hjälp av två idealtyper, som avbildar två ytterligheter, den ena ett samhälle, där underordningen är minimal, den andra ett samhälle, där underordningen är maximal. Den förstnämnda idealtypen benämns demokrati. Egenskaper som givits den är symmetriska relationer aktörerna emellan, dvs. kommunikationen är dubbelriktad och rollutbytet fritt. Den andra idealtypen benämns byråkrati. Den karakteriseras av osymmetriska relationer aktörerna emellan, dvs. kommunikationen är enkelriktad och mellan samhällsmedlemmarna finns en rollfördelning. Idealtypernas egenskaper vidareutvecklas genom deduktion. Som hjälpmedel i en sociologisk konstruktion används två- och treaktörsmodeller. Enhällighet och lösning av konflikter genom lottdragning är demokratiska beslutsregler. En byråkratisk regel är majoritetsbeslut. Enligt politologisk granskning är grundmodellen för reglerna i ett demokratiskt samhälle en överenskommelse om ett monogamt äktenskap. Grundmodellen för byråkrati är promiskuitet, ur vilken man inte kan härleda någon annan organisationsprincip för styrning av samhället än styrning genom maktgrupper. Den organisationsteoretiska utvecklingen sker genom en konstruktion av motsatta regler för en byråkratisk förvaltningsorganisation, nämligen regler för en debyråkratisk förvaltningsorganisation. I den systemteoretiska granskningen konstateras att författningen måste utarbetas med utgångspunkt i att samhället är ett slutet system i förhållande till omgivande samhällen. Utvecklandet av samhällelig organisationsteori sker med hjälp av deduktion, där man som hjälpmedel använder en fyraktörsmodell. Modellen avbildar att möte vid vilket två ordföranden, som kontrollerar varandra, och två medlemmar deltar. Med hjälp av modellen klassificeras de samhälleliga relationerna i tre olika dimensioner. Den vertikala dimensionen avbildar relationerna medborgare och statsorgan emellan. Av de horisontala dimensionerna avbildar den ena relationerna statsorganen emellan och den andra avbildar relationerna medborgare emellan. Med hjälp av teori analyseras antikens, liberalismens och socialismens samhällsstyre med tanke på symmetrin i styrningsprinciperna. Teorin kompletteras genom en definition av hierarkiska idealtyper: i den symmetriska idealtypen är medborgarnas deltagande i beslutsfattandet maximalt och i den osymmetriska minimalt. På basen av detta bildas idealtyper för en symmetrisk resp. osymmetrisk författning. Med hjälp av teori utförs en granskning av Finlands författning. I en analys av den historiska utveckling som Finlands författningsteori har genomgått konstateras att stamsamhällets styrning, som grundade sig på gemenskap, har övergått i en individualistisk, mekanisk styrning inom nationalstatens ramar där mat tyr sig till omröstningar och till representationsprincipen. Relationerna statsorganen emellan har utvecklats genom experimentering i många olika faser. Den territoriella organisationen har ägnats mindre uppmärksamhet. Som slutsats av analysen utvecklas en organisationsprincip för reglerad osymmetri. En analys av grundlagen pekar på möjligheter till dess demokratisering eller byråkratisering. På basen av en analys av grundlagsändringarna åren 1972 och 1981 kommer man enligt den metod som har använts i undersökningen till en slutsats om att dessa lagändringar innebär en byråkratisering. Möjligheter till demokratisering belyses med ett exempel.

Blivande socionomers svar på ett yrkesetiskt dilemma - Hur kienten bemöts och hur dilemmat löses

Syftet med denna studie är att genom data-analys triangulation undersöka socionomstuderandes svar på ett yrkesetiskt dilemma av omsorgsetisk natur. Samplet består av 32 socionomer i början av sina studier som har svarat på ett hypotetiskt dilemma om hur de skulle bemöta en ung kvinna som ber om råd i en mycket svår situation. De huvudsakliga teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är ECI (Ethic of Care Interview) som utvecklats av Eva Skoe som metod för att undersöka omsorgsetik, samt Osers och Althofs teori om diskursiva problemlösningsmetoder bland professionella. Som grundläggande teorier för all modern forskning om människans moralutveckling, presenteras också Carol Gilligans och Lawrence Kohlbergs teorier samt den huvudsakliga kritiken dessa bemött. Carol Gilligan är den som ursprungligen presenterade tanken om att det finns två olika typer av moraliskt tänkande där omsorgsetik är mer typisk för kvinnor och rättviseetik är mer typisk för män. Den första delen av analysen är en innehållsanalys där svaren på det yrkesrelaterade dilemmat på olika ECI stadium jämförs med varandra. Poängsättningen i ECI har varit grunden för denna analys. Den andra delen av analysen är en deduktiv teoribunden analys, där jag undersökt i fall Osers och Althofs modell om problemlösningsstrategier även går att tillämpa på ett yrkesetiskt dilemma. Slutligen tar jag också ställning till dessa två teoriers kompatibilitet. Resultatet visar att eleverna har svarat aningen sämre på det yrkesetiska dilemmat än vad deras allmänna ECI stadium är. Detta kan bero på att de är i början av sina studier men också på det allmänna klimat som råder inom socialbranschen. Teorin om diskursiva problemlösningsstrategier går inte heller att tillämpa på detta yrkesetiska dilemma, eftersom den hypotetiska klientens självbestämmanderätt gör en diskursiv lösning omöjlig. Till följd av detta har jag skapat en ny modell som baserar sig på 6 kategorier utgående från de faktorer de intervjuade lyfter fram som de viktigaste i den professionellas möte med klienten. Eftersom den nya modellen inte är hierarkisk, kan de två teorierna inte jämföras med varandra på så sätt att högre ECI nivå skulle innebära en viss typ av problemlösningsstrategi.

Blivande socionomers svar på ett yrkesetiskt dilemma - Hur klienten bemöts och hur dilemmat löses

Syftet med denna studie är att genom data-analys triangulation undersöka socionomstuderandes svar på ett yrkesetiskt dilemma av omsorgsetisk natur. Samplet består av 32 socionomer i början av sina studier som har svarat på ett hypotetiskt dilemma om hur de skulle bemöta en ung kvinna som ber om råd i en mycket svår situation. De huvudsakliga teoretiska utgångspunkterna för detta arbete är ECI (Ethic of Care Interview) som utvecklats av Eva Skoe som metod för att undersöka omsorgsetik, samt Osers och Althofs teori om diskursiva problemlösningsmetoder bland professionella. Som grundläggande teorier för all modern forskning om människans moralutveckling, presenteras också Carol Gilligans och Lawrence Kohlbergs teorier samt den huvudsakliga kritiken dessa bemött. Carol Gilligan är den som ursprungligen presenterade tanken om att det finns två olika typer av moraliskt tänkande där omsorgsetik är mer typisk för kvinnor och rättviseetik är mer typisk för män. Den första delen av analysen är en innehållsanalys där svaren på det yrkesrelaterade dilemmat på olika ECI stadium jämförs med varandra. Poängsättningen i ECI har varit grunden för denna analys. Den andra delen av analysen är en deduktiv teoribunden analys, där jag undersökt i fall Osers och Althofs modell om problemlösningsstrategier även går att tillämpa på ett yrkesetiskt dilemma. Slutligen tar jag också ställning till dessa två teoriers kompatibilitet. Resultatet visar att eleverna har svarat aningen sämre på det yrkesetiska dilemmat än vad deras allmänna ECI stadium är. Detta kan bero på att de är i början av sina studier men också på det allmänna klimat som råder inom socialbranschen. Teorin om diskursiva problemlösningsstrategier går inte heller att tillämpa på detta yrkesetiska dilemma, eftersom den hypotetiska klientens självbestämmanderätt gör en diskursiv lösning omöjlig. Till följd av detta har jag skapat en ny modell som baserar sig på 6 kategorier utgående från de faktorer de intervjuade lyfter fram som de viktigaste i den professionellas möte med klienten. Eftersom den nya modellen inte är hierarkisk, kan de två teorierna inte jämföras med varandra på så sätt att högre ECI nivå skulle innebära en viss typ av problemlösningsstrategi.

A thermodynamic protocol for explaining subcriticality and other subtle features in self-deflagrating solids

A novel universal approach to understand the self-deflagration in solids has been attempted by using basic thermodynamic equation of partial differentiation, where burning mte depends on the initial temperature and pressure of the system. Self-deflagrating solids are rare and are reported only in few compounds like ammonium perchlorate (AP), polystyrene peroxide and tetrazole. This approach has led us to understand the unique characteristics of AP, viz. the existence of low pressure deflagration limit (LPL 20 atm), hitherto not understood sufficiently. This analysis infers that the overall surface activation energy comprises of two components governed by the condensed phase and gas phase processes. The most attractive feature of the model is the identification of a new subcritical regime I' below LPL where AP does not burn. The model is aptly supported by the thermochemical computations and temperature-profile analyses of the combustion train. The thermodynamic model is further corroborated from the kinetic analysis of the high pressure (1-30 atm) DTA thermograms which affords distinct empirical decomposition rate laws in regimes I' and 1 (20-60 atm). Using Fourier-Kirchoff one dimensional heat transfer differential equation, the phase transition thickness and the melt-layer thickness have been computed which conform to the experimental data.

Informalidade na região metropolitana do Rio de Janeiro a partir de 1980

Este estudo busca contribuir à discussão teórica sobre o comportamento do mercado de trabalho e da informalidade na Região Metropolitana do Rio de Janeiro - RMRJ, sobretudo a partir dos anos 1990. As informações utilizadas na análise são provenientes principalmente da Relação Anual de Informações Sociais (RAIS) e do Cadastro Geral do Emprego e Desemprego (CAGED) - Ministério do Trabalho e Emprego (MTE) - da Pesquisa de Amostragem a Domicílio (PNAD), da Pesquisa Mensal de Emprego (PME) e da Economia Informal Urbana (ECINF) - do Instituto de Brasileiro de Geografia e Estatística (IBGE) - com um recorte nos setores tradicionais da economia. Umas das hipóteses centrais é a da existência de uma relação de causalidade entre as políticas econômicas implementadas a partir de 1990, tais como privatizações de empresas públicas, abertura comercial e financeira para o capital estrangeiro com a informalidade. Estas foram determinantes para oscilações nos níveis de emprego formal das indústrias, com o avanço substancial do setor informal, sobretudo na região metropolitana do Rio de Janeiro (RMRJ).A análise, feita por setores de atividade, permite comprovar que a informalidade apresenta-se cada vez mais claramente como uma característica da estrutura da economia da metrópole do Rio de Janeiro e não simplesmente como um fenômeno transitório relacionado à redução das atividades industriais.