28 resultados para Industri-
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
"Nordisk tidskrift 1878-1902": 1902, p. 655-673.
Resumo:
Ed. by J. Coppenius.
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Includes one folded map.
Resumo:
Kaikissa EU-maissa on laadittu ensimmiset vesienhoitosuunnitelmat, joiden avulla tavoitellaan pinta- ja pohjavesien hyv tilaa vuonna 2015. Pohjavesin osalta tavoitteena on pohjavesien hyv kemiallinen ja mrllinen tila. Vesienhoito on osa koko Euroopan laajuista, vesipolitiikan puitedirektiiviin pohjautuvaa tyt. Kokemenjoen-Saaristomeren-Selkmeren vesienhoitoalueelle laaditussa vesienhoitosuunnitelmassa asetettujen tavoitteiden saavuttamiseksi on Lounais-Suomen alueen pohjavesille laadittu toimenpideohjelma. Lisksi alueelle on laadittu kaksi pintavesien hoidon toimenpideohjelmaa, joista toinen Varsinais-Suomeen ja toinen Satakuntaan. Lounais-Suomen pohjavesien toimenpideohjelmaan vuoteen 2015 on koottu tiedot pohjavett heikentvist toiminnoista, riskipohjavesialueista ja selvityskohteista sek pohjavesien mrllisest ja kemiallisesta tilasta. Toimenpideohjelmassa esitetn mys trkeimmt toimenpiteet, joiden avulla pohjavesien mrllinen ja kemiallinen hyv tila pyritn saavuttamaan ja yllpitmn vuoteen 2015 menness. Pohjavesien osalta tarkastelu kohdistuu vedenhankinnan kannalta trkeisiin pohjavesialueisiin (luokka I) ja vedenhankintaan soveltuviin pohjavesialueisiin (luokka II). Lounais-Suomessa pohjavesialueita on yhteens 295, joista I-luokan alueita on 219 kappaletta ja II-luokan alueita 76 kappaletta. Toimenpideohjelmassa tarkastellaan tarkemmin pohjavesialueita, joilla pohjaveden tila on heikentynyt tai hyv tila on uhattuna ihmistoiminnasta johtuen. Lounais-Suomen alueella merkittvimmt pohjavett vaarantavat ja muuttavat toiminnot ovat teollisuus ja yritystoiminta, pilaantuneet maa-alueet, liikenne ja tienpito sek asutus ja maankytt. Mys maa-ainesten otolla, maa- ja metstaloudella sek vedenotolla ja tekopohjaveden muodostamisella voi olla pohjaveden laatua heikentvi vaikutuksia. Riskialueiksi nimettiin 34 pohjavesialuetta, selvityskohteiksi 48 ja seurantakohteiksi 5 pohjavesialuetta. Huonoon tilaan on kemiallisen tilan arvioinnin kautta luokiteltu 9 pohjavesialuetta, joiden ongelmat johtuvat mm. torjunta-aineista, kloridista, liuottimista, polttonesteiden lisaineista ja raskasmetalleista. Pohjavesien mrllinen tila on kaikilla Lounais-Suomen pohjavesialueilla hyv. Kemiallisen hyvn tilan saavuttaminen ja sen yllpitminen vaativat toimenpiteit, joista trkeimpi ovat riskitoimintojen ohjaaminen pohjavesialueiden ulkopuolelle, pohjavesien suojelusuunnitelmat, pilaantuneiden maa-alueiden tutkimukset ja kunnostukset sek tiealueiden pohjavesisuojausten rakentaminen. Pohjavesien hyv kemiallista tilaa ei saavuteta kaikilla pohjavesialueilla vuoteen 2015 menness, vaikka esitetyt toimenpiteet toteutettaisiin. Toimenpideohjelma tarkistetaan kuuden vuoden vlein, jolloin arvioidaan uudestaan pohjavesien tila ja toimet pohjavesien hyvn tilan saavuttamiseksi.
Resumo:
Lngs de finlndska vattendragen och den finlndska havskusten har identifierats 21 omrden med betydande versvmningsrisk. Fr varje omrde med betydande versvmningsrisk har utarbetats en plan fr hantering av versvmningsrisker. Den hr planen fr hantering av versvmningsrisker i Helsingfors och Esbo kustomrde innehller ml och tgrder fr att minimera versvmningsriskerna i huvudstadsregionens strandomrden och i den nrmaste skrgrden. I gruppen som utsetts fr att utarbeta planen har ingtt fretrdare fr Nylands frbund, stderna Helsingfors och Esbo, Helsingfors och Nylands rddningsverk samt NTM-centralen i Nyland. Dessutom har Samkommunen Helsingforsregionens miljtjnster HRM deltagit i arbetet i egenskap av expert. Viktiga intressentgrupper har hrts enligt behov. Strandomrdena i Helsingfors och Esbo har en mngformig natur som varierar frn branta klippstrnder till vassbevuxna och grunda havsvikar. En del av bckarna som mynnar ut i havet frn de lglnta landskapen nr sig lngt in i landet vilket gr att det omrde som pverkas av havsversvmningar strcker sig till och med flera kilometer frn kusten. Strandomrdena i huvudstadsregionen karaktriseras av en allt ttare bosttning. I nrheten av kusten finns utver bosttning ven bland annat flera industri- och samhllsteknikobjekt, lglnta vgar och hamnar. Drtill r underjordiska utrymmen och tunnlar typiska drag fr Helsingfors. Mlet med hanteringen av versvmningsriskerna r bland annat att trygga bostadsbyggnader, objekt som r svra att evakuera, samhllsteknikstrukturer, viktiga trafikfrbindelser, hamnar, objekt som r farliga fr miljn, kulturarvsobjekt och annat byggnadsbestnd om havsvattenstndet stiger. Drtill har man bland annat som ml att minimera egendomsskadorna och att beakta klimatfrndringen i det versvmningsskra byggandet. Man strvar mot mlen genom beredskap samt genom tgrder svl under som efter versvmningen. tgrderna strider inte mot mlen fr vattenvrden. En av de viktigaste tgrderna som minskar versvmningsrisken i Helsingfors och Esbo kustomrde r beaktandet av versvmningsomrden och klimatfrndringen i planeringen av markanvndningen. Utgngspunkten r att man br undvika byggande i omrden med versvmningsrisk och vid placeringen av funktioner br man beakta rekommendationerna fr lgsta grundlggningsniv. I frga om riskobjekt br man skerstlla att det finns uppdaterade och fungerande beredskapsplaner. Frutsttningarna fr invnarnas egen beredskap ska frbttras bland annat genom kad medvetenhet om versvmningar. I planen identifieras ocks flera regionala och lokala skyddsbehov.
Resumo:
Las empresas en su direccionamiento estratgico requieren de la estructuracin de sus actividades para mantener un control y orden sobre los procesos llevados a cabo. En base a esto se realiz un plan de mercadeo para la empresa Fadevesa LTDA.
Resumo:
Este proyecto caracteriza la logstica del sector cemento en Colombia al identificar y describir los principales actores, procesos y materiales involucrados en la cadena de suministros del sector. Este documento compila la informacin logstica relevante para la produccin de cemento en Colombia. Esta informacin se obtuvo sintetizando estudios y reportes acerca de las prcticas logsticas y las condiciones en las que stas se desarrollan. Adicionalmente se realizaron visitas empresariales en diferentes plantas de produccin de cemento y entrevistas semiestructuradas a expertos en logstica de los diferentes eslabones. Con la informacin primaria y secundaria se caracteriza del producto, las materias primas e insumos necesarios para la produccin de cemento. Se identifican los principales agentes que componen el sector y se describen los procesos logsticos relacionados con el cemento en cada uno de ellos. Para las cementeras y canteras se hace un anlisis de entradas y salidas de los procesos principales de su cadena de valor. Adicionalmente se expone la operacin de transporte como un elemento clave en el sector y se presentan las simulaciones de fletes, rutas y cubicaje. Por ltimo, se incluye un caso de optimizacin de transporte aplicando teoras de investigacin de operaciones.
Resumo:
Blue Leaf es un proyecto de emprendimiento que consiste en la elaboracin y venta directa de bebidas naturales a base de frutas a travs de un food truck en la ciudad de Bogot. Tras revisar algunas tendencias actuales como la cultura Fitness y el Juicing, y tras identificar un problema sobre los hbitos de alimentacin desordenados que llevan muchas personas, nace Blue Leaf como una alternativa de alimentacin saludable, natural, prctica y diferente. El negocio contar inicialmente con un portafolio de 12 bebidas divididas en tres categoras. Primero, las bebidas alimenticias cuentan con altos contenidos nutricionales y sirven como fuente de alimento prctico y saludable; segundo, las bebidas funcionales, estn diseadas para ofrecer beneficios especficos de salud como desintoxicar, ayudar a bajar de peso o fortalecer las defensas; por ltimo, las bebidas fuente de energa, cuentan con altos niveles de vitaminas y minerales que le permiten a los consumidores recargar energas rpidamente y continuar con sus actividades diarias. Adicionalmente, Blue Leaf ofrecer la oportunidad a los consumidores de hacer su propia bebida, dndoles la posibilidad de elegir de entre ms de 50 ingredientes entre bases, frutas, verduras, hierbas, semillas, adiciones y endulzantes. El proyecto es liderado por Paola Higuera Rodrguez y David Santiago Soto, ambos estudiantes de la Escuela de Administracin de la Universidad del Rosario
Resumo:
Detta examensarbete genomfrdes p ABB Power Technologies AB i Ludvika. ABB vill verbrygga gapet mellan industri och informationsteknologi fr att f de bda delarna att arbeta integrerat. ABB kallar detta koncept fr Industrial IT (IIT). Ett krav frn koncernledningen r att alla produkter ska vara certifierade enligt niv 0, som r det frsta steget i IIT: s certifieringsprocess. Mlet var att utfra en kravspecifikation p ett system som ska kunna leverera certifierad produktinformation enligt IIT-standard. Mlet var ven att, med kravspecifikationen som underlag, ge frslag p en lsning fr att ABB ska kunna skapa och bifoga denna produktinformation till sina kunder.Det akademiska syftet var att beskriva hur man kan g till vga fr att certifiera produktinformationen enligt IIT niv 0 p en produkt i ABB: s verksamhet. Syftet var ven att ka frstelsen fr IIT-konceptet.Genom hela arbetet har Gatemodellen anvnts. Denna projektstyrningsmodell r framtagen speciellt fr informationssystem-projekt inom ABB och alla projekt som utfrs inom ABB ska flja den. Fr att uppfylla mlet med en utfrd kravspecifikation har relevanta delar ur Directmodellen anvnts. Fr att f information om hur verksamheten fungerar och f insikt i problematiken har intervjuer genomfrts som grundar sig p litteraturstudier.Vi freslr att ett tidigare utgivet system vid namn Aspect Object Builder (AOB) anvnds som grund i det hr projektet. AOB: n har anvnts i liknande projekt inom ABB och fungerat bra. Det finns ingen standardkoppling mellan AOB: n och de system dr produktinformationen finns eftersom det finns s mnga olika typer av filservrar, PDM- och ERP-system, dr informationen lagras. Drfr mste ett unikt grnssnitt gras fr just detta projekt, som hjlper AOB: n att samla in data. Ett frslag till ett grnssnitt presenteras i uppsatsen.
Resumo:
Noise music is created around sounds not often welcome in a musical context. Since the birth of electronic music in the 1950s a new perspective on composing has emerged. In electronic music, sounds and their timbre are as much important as melody, harmony and rhythm. This composing perspective is not often observed. Therefore I have examined a musical genre that stretches the boundaries of what we consider music, sound, noise, beautiful and terrible. The aim of this thesis is to investigate what aesthetic ideals noise musicians have when they create music. I examine the composing processes of three noise musicians, by asking the following questions: Do you compose in advance or do you improvise, how do your control of sound look like, how do you use the human voice and how do you categorize sound? The thesis is constructed around interviews I have made with the musicians and an extensive historical background concentrated on the alternative composing techniques that has led to the development of noise music. Among the results I found that these noise musicians always improvise with material, but the real essence of noise music is the character of the sounds, not their origins or material. Composing in advance for sound is a lot more difficult than traditional composing. Another result is that these noise musicians have extensive control of their instruments and can produce the sounds they wanted. They point out the importance of instruments that produce sound not directly controlled by themselves, something that create a musical quality that they aspire.
