Lounais-Suomen pohjavesien toimenpideohjelma vuoteen 2015

Kaikissa EU-maissa on laadittu ensimmäiset vesienhoitosuunnitelmat, joiden avulla tavoitellaan pinta- ja pohjavesien hyvää tilaa vuonna 2015. Pohjavesin osalta tavoitteena on pohjavesien hyvä kemiallinen ja määrällinen tila. Vesienhoito on osa koko Euroopan laajuista, vesipolitiikan puitedirektiiviin pohjautuvaa työtä. Kokemäenjoen-Saaristomeren-Selkämeren vesienhoitoalueelle laaditussa vesienhoitosuunnitelmassa asetettujen tavoitteiden saavuttamiseksi on Lounais-Suomen alueen pohjavesille laadittu toimenpideohjelma. Lisäksi alueelle on laadittu kaksi pintavesien hoidon toimenpideohjelmaa, joista toinen Varsinais-Suomeen ja toinen Satakuntaan. Lounais-Suomen pohjavesien toimenpideohjelmaan vuoteen 2015 on koottu tiedot pohjavettä heikentävistä toiminnoista, riskipohjavesialueista ja selvityskohteista sekä pohjavesien määrällisestä ja kemiallisesta tilasta. Toimenpideohjelmassa esitetään myös tärkeimmät toimenpiteet, joiden avulla pohjavesien määrällinen ja kemiallinen hyvä tila pyritään saavuttamaan ja ylläpitämään vuoteen 2015 mennessä. Pohjavesien osalta tarkastelu kohdistuu vedenhankinnan kannalta tärkeisiin pohjavesialueisiin (luokka I) ja vedenhankintaan soveltuviin pohjavesialueisiin (luokka II). Lounais-Suomessa pohjavesialueita on yhteensä 295, joista I-luokan alueita on 219 kappaletta ja II-luokan alueita 76 kappaletta. Toimenpideohjelmassa tarkastellaan tarkemmin pohjavesialueita, joilla pohjaveden tila on heikentynyt tai hyvä tila on uhattuna ihmistoiminnasta johtuen. Lounais-Suomen alueella merkittävimmät pohjavettä vaarantavat ja muuttavat toiminnot ovat teollisuus ja yritystoiminta, pilaantuneet maa-alueet, liikenne ja tienpito sekä asutus ja maankäyttö. Myös maa-ainesten otolla, maa- ja metsätaloudella sekä vedenotolla ja tekopohjaveden muodostamisella voi olla pohjaveden laatua heikentäviä vaikutuksia. Riskialueiksi nimettiin 34 pohjavesialuetta, selvityskohteiksi 48 ja seurantakohteiksi 5 pohjavesialuetta. Huonoon tilaan on kemiallisen tilan arvioinnin kautta luokiteltu 9 pohjavesialuetta, joiden ongelmat johtuvat mm. torjunta-aineista, kloridista, liuottimista, polttonesteiden lisäaineista ja raskasmetalleista. Pohjavesien määrällinen tila on kaikilla Lounais-Suomen pohjavesialueilla hyvä. Kemiallisen hyvän tilan saavuttaminen ja sen ylläpitäminen vaativat toimenpiteitä, joista tärkeimpiä ovat riskitoimintojen ohjaaminen pohjavesialueiden ulkopuolelle, pohjavesien suojelusuunnitelmat, pilaantuneiden maa-alueiden tutkimukset ja kunnostukset sekä tiealueiden pohjavesisuojausten rakentaminen. Pohjavesien hyvää kemiallista tilaa ei saavuteta kaikilla pohjavesialueilla vuoteen 2015 mennessä, vaikka esitetyt toimenpiteet toteutettaisiin. Toimenpideohjelma tarkistetaan kuuden vuoden välein, jolloin arvioidaan uudestaan pohjavesien tila ja toimet pohjavesien hyvän tilan saavuttamiseksi.

I alla EU-länder har de första vattenskyddsplanerna gjorts upp med vilkas hjälp ett gott tillstånd för yt- och grundvattnen eftersträvas år 2015. Målet är för grundvattnets del ett gott kemiskt och volymmässigt tillstånd. Vattenskyddet är en del av det arbete som grundar sig på det vattenpolitiska ramdirektivet som omspänner hela Europa. För att uppnå de mål som ställts i den vattenskyddsplan som gjorts upp för Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenhavets avrinningsdistrikt har ett åtgärdsprogram gjorts upp för grundvattnen inom Sydvästra Finlands område. Därtill har för området två åtgärdsprogram för skyddet av ytvattnen gjorts upp, av vilka det ena för Egentliga Finland och det andra för Satakunta. I åtgärdsprogrammet för Sydvästra Finlands grundvatten till år 2015 har samlats uppgifterna om verksamheter som försämrar grundvattnet, om riskområdena för grundvattnet och utredningsobjekt samt om grundvattnens volymmässiga och kemiska tillstånd. I åtgärdsprogrammet anförs även de viktigaste åtgärderna med vilkas hjälp man strävar efter att nå och upprätthålla ett gott tillstånd i fråga om volym och kemi före år 2015. För grundvattnens del hänför sig granskningen till den med hänsyn till vattenförsörjningen viktiga grundvattenområdena (klass I) och de grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning (klass II). I Sydvästra Finland fi nns det totalt 295 grundvattenområden, av vilka 219 är områden av klass I och områdena av klass II 76 stycken. I åtgärdsprogrammet granskas mer ingående de grundvattenområden på vilka grundvattnets tillstånd har försämrats eller ett gott tillstånd är hotat p.g.a. människans verksamhet. De mest betydande verksamheterna inom Sydvästra Finlands område vilka äventyrar och förändrar grundvattnet är industri och företagsverksamhet, förorenade markområden, trafi k och väghållning samt bosättning och markanvändning. Även marktäkt, lantbruk och skogshushållning samt vattentäkt och bildande av konstgjort grundvatten kan ha verkningar som försämrar grundvattnets kvalitet. Som riskområden utsågs 34 grundvattenområden, som utredningsobjekt 48 och som uppföljningsobjekt 5 grundvattenområden. Med dåligt tillstånd har genom en uppskattning av det kemiska tillståndet klassifi cerats 9 grundvattenområden, vilkas problem beror på bl.a. bekämpningsmedel, klorid, lösningsämnen, tillsatsmedel i bränslen och tungmetaller. Det volymmässiga tillståndet för grundvattnen är bra på alla grundvattenområden i Sydvästra Finland. För att uppnå ett gott kemiskt tillstånd och upprätthålla det krävs det åtgärder, bland vilka de viktigaste är att styra riskverksamheterna utanför grundvattenområdena, planer för grundvattenskydd, undersökningar och saneringar av förorenade markområden samt byggande av grundvattenskydd för vägområdena. Ett bra kemiskt tillstånd för grundvattnen uppnås inte på alla grundvattenområden före år 2015, fastän de anförda åtgärderna skulle vidtas. Åtgärdsprogrammet revideras med sex års mellanrum, varvid grundvattnens tillstånd och åtgärderna för att uppnå ett gott tillstånd för grundvattnen omvärderas.