Historiebruk kring Nådendal : och den kommemorativa anatomin av klostrets minnesplats

This thesis examines the ruins of the medieval Bridgettine (Birgittan) monastery of Naantali (Vallis Gratiae, f. 1443) in Finland and the transformation of the site into a national heritage and a memory landscape. It was archaeologically surveyed in the 19th century by Professor Sven Gabriel Elmgren (1817 1897). His work was followed by Dr. Reinhold Hausen (1850 1942), who excavated the site in the 1870s. During this time the memories of Saint Bridget (Birgitta) in Sweden were also invented as heritage. Hausen published his results in 1922 thus forming the connection with the next generation of actors involved with the Naantali site: the magnate Amos Anderson (1878 1961), the teacher Julius Finnberg (1877 1955) and the archaeologist Juhani Rinne (1872 1950). They erected commemorative monuments etc. on the Naantali site, thus creating a memory landscape there. For them, the site represented the good homeland in connection with a western-oriented view of the history of Finland. The network of actors was connected to the Swedish researchers and so-called Birgitta Friends, such as state antiquarian Sigurd Curman (1879 1966), but also to the members of the Societas Sanctae Birgittae and the Society for the Embellishment of Pirita, among others. Historical jubilees as manifestations of the use of history were also arranged in Naantali in 1943, 1993 and 2003. It seems as if Naantali is needed in Finnish history from time to time after a period of crisis, i.e. after the Crimean War in the 1850s, the civil war of 1918, during World War II and also after the economic crisis of the early 1990s. In 2003, there was a stronger focus on the international Saint Bridget Jubilee in Sweden and all over Europe. Methodologically, the thesis belongs to the history of ideas, but also to research on the use of history, invented traditions and lieux de mémoire. The material for the work consists of public articles and scholarly texts in books or newspapers and letters produced by the actors and kept in archives in Finland, Sweden and Estonia, in addition to pictures and erected commemorative monuments in situ in the Western Finnish region. Keywords: Nådendal, Naantali monastery, Bridgettines, St. Bridget, use of history, lieux de mémoire, invented traditions, commemorative anatomy, memory landscape, Saint Bridget jubilees , S. G. Elmgren, R. Hausen, A. Anderson, J. Finnberg, J. Rinne, S. Curman, High Church Movement, Pirita, Vadstena.

Historiebruk i skolan : Historielärares tankar och resonemang om historiebruk

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk. Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning. Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.

Malungsbors historiebruk : Kollektivt användande av historia i det offentliga

Denna uppsats diskuterar hur invånare i Malung använder historia kollektivt i det offentliga. Det visar sig att invånarna i mångt och mycket använder historia för att markera en Guldålder där orten Malung i Sverige en gång var ett blomstrande industrisamhälle, idag ett minne blott. Användning av historia i Malung visar sig vara en önskan att återvända till den tid då orten var ledande i landet inom skinn-, päls- och kvarnstensindustrin. Men det är inte inom skinn, päls och kvarnstenstillverkning som återskapandet av det förflutna syns, utan i andra mer generella historiska och vardagsnära områdena såsom vävning, malning och bakning, där en mer allmän historia eftersträvas. Skinn-, päls- och kvarnstensindustrin återfinns således inte som grund för en identitet när det gäller historiebruk i Malung.

Veteranbilar som fascination : Historiebrukets yttringar i praktiken

I denna uppsats har jag undersökt vad unga människors innehav av veteranbilar tillför dem samt deras medvetenhet kring historia. Mitt material består av intervjuer gjorda med människor födda mellan 1975 och 1985 som kommer ifrån Mora kommun i Dalarna. Min undersökning bygger på några hypoteser som jag har kring detta innehav, att det handlar om ett existentiellt behov att umgås med det förflutna, en form av nostalgi. I samspelet med det förflutna ges dessa människor en chans att bli någon, vara någon samt få vara någon annan och det i detta fall med bilen som gemensam nämnare. Rörande dessa människors medvetenhet kring historia har jag antagit att många är medvetna men att det även finns de som inte är det. Utifrån dessa antaganden har jag undersökt mitt material.Min undersökning visade på att mina antaganden stämde och att bilen betyder mycket för individen i hans/hennes sökande efter det förflutna. Den spelar även en stor roll för det so-ciala och gemensamma. Genom bilen får man en chans att bli någon samt att vara någon och den ger även individen en möjlighet att prova på att vara någon annan, till exempel genom utklädning i tidsenlig klädsel. Man umgås med det förflutna på olika sätt, allt efter sitt eget tycke och smak.

Kula hem och kula vall : Fallstudier över fäbodbrukets tillämpning i Rättviks kommun 1998 och 2006

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad innehav och drift av fäbodbruk innebär för fäbod¬brukare och på vilket sätt fäbodbrukets kulturarv är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna. I uppsatsen har det ställts ett antar frågor för att bättre kunna undersöka syftet. Dessa frågor är länkade till ett praktiskt, ett ekonomiskt, ett kulturbevarande och ett förhåll¬ningssättslänkat tema inom fäbodbruket. Till grund för uppsatsen ligger fallstudier från 1998 och 2006. Uppsatsen är avgränsad till att handla om det nutida fäbodbruket i Rättviks kom¬mun. Resultatet av undersökningen är att innehav och drift av fäbodbruk framför allt innebär per¬sonlig glädje men också arbete och svårigheter för fäbodbrukarna. Fäbodbrukets historiebruk är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna eftersom de delar av historiekultu¬ren som fäbodbrukarna reproducerar i det nutida fäbodbruket skapar en kontext till nutiden och en länk till historien.

Towards an epistemological theory of historical consciousness

This paper presents a theoretical analysis of the concept of historical consciousness. It argues that a focus on the epistemological problems of the concept can be a way of constructing a theory of the concept that both incorporates the diverse perspectives that exist in research about the concept and specifies how a historical consciousness can be developed in an individual.

Historical Consciousness and Historical Media : A History Didactical Approach to Educational Media

This paper presents a theoretical approach to analysing educational media using the concept of historical consciousness. The concept of historical consciousness is defined and operationalised and its relevance for analysis of historical media discussed. One aspect of the theoretical framework proposed is then applied in an analysis of a history textbook account. The analysis finds that while the framework may be applied in analysis of textbooks, its results regarding historical consciousness are tentative and in need of further investigation from the perspective of how its users perceive and appropriate the textbook account. Still, it is argued that the framework proposed may be useful since it specifies how a historical consciousness may be manifested and what methodological approaches that can be used when analysing it.

Tingens dragningskraft : En undersökning i hur samlare brukar historia

Denna uppsats behandlar ett populärt sätt att bruka historia på. Den riktar sig mot samlare av historiska ting och hur de aktiverar en historiekultur. Uppsatsen belyser interaktionen mellan människa och ting. Med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv påvisar resultatet att en människa - ting - människa relation kan utvecklas i takt med att samlandet gör det. Samlandet följer också ett visst mönster och är av en processartad form som rör sig från ett naivt och lekfullt samlande mot en allt större systematik allteftersom samlandet utvecklas. Med utvecklingen av samlandet utvidgas den sociala dimensionen av samlandet tillsammans med den historiska kunskapen och erfarenhetsbaserade banken av kunskap kring tingen man samlar på. Som samlare aktiverar man en mängd olika historiska källor som bidrar till att bygga en historisk väv kring tinget, i denna kunskapsorienterade handling kan samlaren finna samband över tid och utveckla ett historiemedvetande. Samlandet på historiska ting är det praktiska historiemedvetandet i handling och erbjuder möjligheten att skapa mening och trygghet för individen.

Representation and interpretation : textbooks, teachers, and historical culture

This article presents a study of how contemporary Swedish lower secondary school textbooks present the emergence of the Cold War and how 10 active lower secondary school history teachers interpreted a quotation that was ambiguous in relation to the general narrative in the studied Swedish textbooks, seeking to analyse textbooks both from the perspectives of content and reception. Applying a theoretical framework of uses of history, the study finds that the narratives presented in the studied textbooks are what could be called traditional in the sense that they do not acknowledge perspective and representation in history. While the interviewed teachers generally acknowledged that textbook narratives are representations of history and contingent on perspective, few teachers extended this to include how their own views affect their interpretations, suggesting an intermediary appreciation of the contextual contingency of historical narratives.

Popular history magazines and history education

This paper argues that popular history magazines may be a welcome complement toother forms of historical media in history teaching. By outlining a theoretical framework thatcaptures uses of history, the paper analyses popular history magazine articles from five Europeancountries all dealing with the outbreak of World War I. The study finds that while the studiedarticles provide a rather heterogeneous view of the causes of the Great War, they can be used todiscuss and analyse the importance of perspective in history, thus offering an opportunity tofurther a more disciplinary historical understanding.

Historiemedvetande, historiska medier och historieundervisning

ForHiM

Begreppet historiemedvetande i forskning och läroplan. : En litteraturstudie om historiemedvetande och dess plats i skolans styrdokument.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur historiemedvetande beskrivs i forskningslitteratur och varför det framställs vara till vikt för historieundervisning och lärande. Det har även setts till vilka didaktiska verktyg som framhålls i forskningen för att utveckla historiemedvetandet hos eleverna. Begreppet historiemedvetande är en del av kursplanen i historia och dess beskrivning jämförs i detta arbete med forskningens definitioner på begreppet. I den forskning som granskats definieras historiemedvetande som sambandet mellan dåtid, nutid och framtid, vilket stämmer väl överens med läroplanen. Resultatet visar att det finns forskning om arbetssätt med syfte att stärka historiemedvetandet och i detta examensarbete presenteras några av dessa studier. Studierna visar att det är möjligt att utveckla elevernas historiemedvetande med hjälp av olika arbetssätt vilket medför att de kan ses som användbara i undervisningen. Gällande vikten av historiemedvetandet synliggörs det i forskningen att detta har påverkan på såväl demokratin som förståelsen för sig själv och andra, något som inte tydligt framkommer i läroplanens beskrivning av begreppet. Det framkommer att elever till synes tar till sig mer av undervisningen om denna kan kopplas till det egna livet, vilket i sin tur kan bidra till ett mer utvecklat historiemedvetande.

Uses of history in history education

This compilation thesis contains an introductory chapter and four original articles. The studies comprising this thesis all concern aspects of how historical culture is constituted in historical media and history teachers’ narratives and teaching. It is argued that the teaching of history is a complex matter due to an internal tension resulting from the fact that history is both a product and a process at the same time. While historical facts, and knowledge thereof, are an important aspect of history, history is also a product of careful interpretation and reconstruction. This study analyses and discusses how history is constituted in history textbooks and popular history magazines, i.e. two common historical media, and in teachers’ narratives and teaching of history. The study finds that the historical media studied generally tend to present history as void of perspective, interpretation and representation, suggesting this to be the culturally warranted form of historical exposition. Moreover, the teachers studied also tend to approach history as if it were not contingent on interpretation and reconstruction. These results indicate that the history disseminated in historical media and history classrooms presents history in a factual way and disregards the procedural aspects of history. Applying the history didactical concepts of historical consciousness, historical culture and uses of history, this thesis argues that an essential aspect of historical understanding is an appreciation of the contextual contingency that characterises history. All history is conceived within a particular context that is pertinent to why and how a certain version of history is constructed. Furthermore, all history is also received within a particular context by people with particular preconceptions of history that are contextually contingent, in the sense that they are situated in a certain historical culture. Readers of historical media are members of societies and are thus affected by how history is perceived and discussed in these contexts. This thesis argues that an awareness of these aspects of history is an important factor for furthering a complex understanding of history that encompasses the tension highlighted above.