Katalog öfver svenska böcker, hörande till Evangeliska församlingarnas i S:t Petersburg bibliothek

Imprimatur: L. Heimbürger.

Ein maiśe fun kinig Arṭiś hof : wi er zich in zainm kinigraich hoṭ ṭun firn un waz er hoṭ gehoṭ fer monir un fun dem brimṭn riṭr Widwilṭ ...

Digitalisat der Ausg. Fjurda, 1780/81

Bibli oteka dli a chteni i a : zhurnal slovesnosti, nauk, khudozhestv, promyshlennosti, novostei i mod.

Editors: O.I. Senkovskii , 1934-1857; A.V. Druzhinin, 1858-1860; A.F. Pisemskii , 1861-1862; P.D. Boborykin, 1863-1865.

Profetskolorna i Israel ; och, Den kristliga skolans betydelse för vår tid : föreläsning /

"Tillägg: kort öfversigt af Förbundets skolverksamhet": p. 27-32.

Svenskt, finskt och ryskt : nationens, språkets och historiens dimensioner hos E. G. Ehrström 1808–1835

Avhandlingen handlar om hur E.G. Ehrström (1791–1835) under tidsperioden 1808–35 förhöll sig till finskt, svenskt och ryskt. Då Finland år 1809 förvandlades från svensk riksdel till ryskt storfurstendöme tvingades finländarna att i den nya situationen reflektera över hur man skulle definiera nation, språk och historia. Det fanns inget givet svar på vad Finlands invånare hade blivit genom den geopolitiska omvälvningen. E.G. Ehrström var en individ som i ovanligt många sammanhang var tvungen att brottas med de nationella frågorna. Som ung student deltog han i finska kriget år 1808 och år 1812 studerade han som stipendiat i Moskva. År 1815 blev han lektor i ryska vid akademin i Åbo och som romantiker betonade han samtidigt det finska språkets roll som Finlands enda nationalspråk. Åren 1826–35 var han slutligen kyrkoherde i den svenska församlingen i S:t Petersburg. I alla de olika rollerna och kontexterna måste han anpassa sina nationella ställningstaganden till den specifika situation och roll i vilken han verkade. Avhandlingens syfte är att dra slutsatser om de faktorer som gör att en individ i olika sammanhang betonar olika aspekter av det nationella. I det allmänna medvetandet uppfattas nationella identiteter ofta som stabila och enhetliga, medan den teoretiska litteraturen i dag lyfter fram att de i själva verket är föränderliga och flytande. Finland strax efter 1809 är intressant att studera ur detta perspektiv. Eftersom det var oklart vad Finland och dess invånare hade blivit, var man tvungen att skapa ett innehåll för den nya enheten. En analys av hur man resonerade i sammanhanget kan lära oss något hur nationella identiteter skapas och fungerar också i dag.

Södergran, Edith

Edith Södergran
s. 4.4.1892 Pietarissa, Venäjällä k. 24.6.1923 Raivolassa
Myyttinen lyyrikko Edith Södergran on sekä suomenruotsalaisen että pohjoismaisen modernismin edelläkävijöitä. Södergran debytoi vuotena 1916, ja hänen tuotantoonsa vaikuttivat uudet eurooppalaiset kirjalliset ja aatteelliset virtaukset. Hänen lyriikassaan näkyy eri kausina mm. nietzscheläisyyden, ekspressionismin ja symbolismin vaikutus sekä ajatus ”Uudesta naisesta”. Toisaalta runoissa on romanttisen idealismin piirteitä ja kristillistä tematiikkaa. Södergranin aikana hänen runonsa edustivat radikaalia uudistumista. Hän kirjoitti vapaamuotoista runoutta, käytti voimakkaan assosiatiivista kuvakieltä ja rakensi runoihinsa voimakkaan ja itseriittoisen lyyrisen minän. Södergranin tunnetuimpiin runoihin kuuluvat ”Päivä viilenee” (”Dagen svalnar”, 1916), ”Vierge moderne” (1916) sekä ”Maa jota ei ole” (”Landet som icke är”, 1925). Hänen lyriikkaansa luetaan vielä tänäkin päivänä laajoissa piireissä. Runot vaikuttavat edelleen nykyrunoilijoihin ja herättävät kiinnostusta kirjallisuudentutkimuksessa myös kansainvälisesti.
f. 4.4.1892 i S:t Petersburg, Ryssland, d. 24.6.1923 i Raivola.
Den mytomspunna finlandssvenska lyrikern Edith Södergran hör till föregångarna inte bara i den finlandssvenska, men också den nordiska modernismen. Södergran debuterade år 1916 och var påverkad av litterära och idémässiga strömningar ute i Europa. I hennes lyrik syns vid olika tider influenser av bland annat nietzscheanism, expressionism, symbolism och tankar om den Nya kvinnan, men också romantisk idealism och kristendom. Hennes dikter var radikalt nyskapande i hennes samtid. Hon skrev fri vers, använde sig av ett starkt associativt bildspråk och skapade ett starkt och självtillräckligt lyriskt ”jag”. Till de mest kända dikterna av Södergran hör Dagen svalnar… (1916), Vierge moderne (1916) och Landet som icke är (1925). Hennes lyrik är fortfarande idag läst i vida kretsar och influerar samtida lyriker, samt väcker intresse även i internationell litteraturforskning.
Lisätietoa kirjailijasta / Mera information om författaren:
Kansallisbiografia
Biografiskt lexikon för Finland

Die merkwürdigsten Tage Prags in der Pfingstwoche des Jahres 1848 : getreue Beschreibung und Schilderung der traurigen Ereignisse und Vorfälle

von J. Müller

Istoricheskai͡a vystavka arkhitektury.

Includes indexes.

Förteckning på tyska, swenska, danska, fransyska, engelska, italienska och spanska böcker och skrifter, som finnas uti F. A. Meyer's lån- och läse-bibliothek i Åbo. N:o 1

S. I-IV: Sisältää ilmoituksen tilaajille ja kirjaston käyttösäännöt. Päiväys Turku 19.3.1821 F. A. Meyer.

Förteckning på böcker och skrifter, som finnas uti F. A. Meyer's lån- och läse-bibliothek i Åbo. N:o 2. Första fortsättningen. N:ris 1201-1715

Päiväys: Turku 15.1.1822 F. A. Meyer.

Förteckning på böcker och skrifter, som finnas uti F. A. Meyers lån- och läse-bibliothek i Åbo. N:o 3. Andra fortsättningen. N:ris 1715-2150

Luettelo alkaa numerolla 1716.

Förteckning öfver böcker som utlånas uti Jacob Granströms läse- och låne-bibliothek i Åbo. N:o 1

Imprimatur: C. E. Ekelund.