”Jag är inte dum i huvudet, jag kan bara inte läsa” : En litteraturstudie om elever med dyslexi och deras möjligheter till IT-hjälpmedel och IT-användning i ett inkluderat klassrum

Syftet med min uppsats var att undersöka hur elever med dyslexi i grundskolans senare år och deras IT-användning påverkas av att den svenska grundskolan arbetar med att inkludera dem i det vanliga klassrummet. I denna undersökning har jag valt att använda mig av en litteraturstudie där jag studerat vad andra forskare har skrivit samt rapporter som publicerats på Skolverkets hemsida. Tidigare och nyare skollagar har även de studerats. I resultatet har det kommit fram att elever med dyslexi känner sig stressade att bli klara fort med sina arbetsuppgifter om de måste dela på en dator. Det har även visat sig att det går i genomsnitt sex elever per dator, vilket leder till att elever med dyslexi kan hamna i stressade situationer. Negativa attityder från klassläraren kan påverka dem negativt på ett sätt som gör att IT-användningen uteblir för elever med dyslexi om de inkluderas i klassrummet. Men en del av lärarna anser att datorn hjälper dem att anpassa sin undervisning efter elever i behov av särskilt stöd.

Dyslexianpassningar i skolan : En undersökning om hur skolor arbetar med elever som har dyslexi

Denna studie har gjorts på tre olika skolor inom samma kommun i Mellansverige, där tre lärare, två rektorer och två specialpedagoger har intervjuats. Eleverna på skolorna går i årskurserna F-5. Studien belyser hur skolan arbetar med elever som har dyslexi, samt vilken syn några lärare, specialpedagoger och rektorer har på hur man ska arbeta med detta. Studien visar att alla parter anser att dyslexi upptäcks för sent och att åtgärder borde sättas in tidigare samt att de viktigaste åtgärderna är pedagogiska anpassningar och kompensationshjälpmedel. Såväl i denna studie som i tidigare forskning framkommer svårigheter med att urskilja dyslexi tidigt. Elevernas problem kan ha olika orsaker och eleverna blir snabbt duktiga på att dölja sina problem med läsning och skrivning. Det framkommer i undersökningen ett missnöje hos lärarna med resursfrågan. Det poängteras dock att lärare måste bli bättre på att använda de hjälpmedel som finns för att elever med dyslexi ska få den hjälp de behöver och känna den motivation som är nödvändig.

Lärarstudenter med dyslexi : En fenomenologisk intervjustudie med sex lärarstudenter med dokumenterad dyslexi

Denna studie har med en fenomenologisk ansats undersökt hur sex lärarstudenter med dokumenterad dyslexi ser på sin framtida yrkesbana som lärare. Arbetet avhandlar vilka svårigheter och möjligheter lärarstudenterna själva tror att de kommer stöta på i sin yrkesvardag, samt deras syn på hur specialpedagogiska insatser bör utformas och hur upplevelsen av att vara dyslektiker påverkar skapandet av en läraridentitet. Resultaten av denna studie tyder på att lärarstudenterna på grund av sin dyslexi utvecklat en unik förståelse för de elever som har det lite svårare i skolan. Lärarstudenterna presenterar även ett insiderperspektiv på specialpedagogiska insatser för dessa elever. Informanterna kan alla kategoriseras som högpresterande dyslektiker, men upplevda fördomar mot dyslektiker har ändå påverkat informanternas självkänsla och självförtroende. Trots att studiens resultat inte kan anses vara generaliserbart tyder allt på att dyslektiska lärarstudenter har mycket positivt att bidra till lärarprofessionen.

Dyslexi och inkludering : Förutsättningar för en god läs- och skrivundervisning

Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur elever med dyslexi i årskurs F-3 kan inkluderas utifrån en klassrumsdimension i läs- och skrivundervisningen.  Med studien vill vi söka svar på hur lärare kan genomföra en inkluderad läs- och skrivundervisning samt hur den fördelaktigt kan se ut för elever med dyslexi. Litteraturstudien utgår från ett inkluderingsperspektiv som har begränsats till en klassrumsdimension på grund av begreppets bredd. Därför har vi valt att fokusera på hur inkludering diskuteras i förhållande till klassrumssituationen. Genom informationssökningen hittades 13 vetenskapliga litteraturer som berör studiens ämne och som använts i resultatet. För att välja litteratur med relevant information till studiens syfte och frågeställningar utgick vi från fyra olika aspekter för att sedan kunna presentera ett resultat. Studiens resultat visar att elever med dyslexi har svårigheter med automatiserad avkodning samt rättskrivning för att det finns en brist i deras fonologiska system. För att inkludera elever med dyslexi i läs- och skrivundervisningen krävs ett varierat arbetssätt med tillgång till extra stöd i klassrummet som exempelvis specialpedagoger kan ge. Elever med dyslexi ska inte ses som problembärare i undervisningen. Istället ska undervisningen anpassas så att varje elevs förutsättningar och behov tillgodoses vilket möjliggör för att alla elever kan få samma chans till utveckling. Sammanlagt visar resultatet att tidiga insatser bör sättas in för att elever med dyslexi ska ha chans att utvecklas. Undervisningen ska även individanpassas för att möjliggöra ett inkluderande arbetssätt. Med inkludering som utgångspunkt finns goda förutsättningar för att skapa en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår att alla skolor i Sverige ska vara. 

Mild developmental dyslexia in university students: diagnosis and performance features in L1, L2, and L3

Avhandling visar att lindrig dyslexi påverkar läs- och skrivprestationer hos högpresterare. Särdrag träder tydligast fram i främmande språk och vid hantering av språkljud i krävande testuppgifter. Även om dyslexirelaterade problem vanligtvis är lindriga hos universitetsstudenter, är det centralt att dessa identifieras, eftersom de ses påverka akademiska prestationer. Avhandlingen lägger fram det första finlandssvenska dyslexitestet normerat för universitetsnivå (FS-DUVAN) och ger verktyg för utredning av läs- och skrivsvårigheter hos unga vuxna i Svenskfinland. Avhandlingen utforskar också språkspecifika särdrag av dyslexi hos högpresterande finlandssvenska universitetsstudenter i läs- och skrivuppgifter i svenska, finska och engelska. Detaljerade felanalyser visar att studenter med dyslexi speciellt har problem med kopplingar mellan språkljud och bokstav i det främmande språket engelska, som också i detta avseende är komplext. Resultat i komplexa kognitiva testuppgifter som förutsätter hantering av språkljud pekar på svikt i fonologisk processering, som betecknas som den huvudsakliga underliggande kognitiva nedsättningen vid utvecklingsbetingad dyslexi.

Elevers läs- och skrivförmåga över tid : en longitudinell kohortstudie av läsförståelse och stavning i årskurs 1-6 i en finlandssvensk skola

Reports have shown that a growing number of students are leaving school without adequate reading and writing skills. At the same time, finnish children have improved in reading lit-eracy over the past decade. The school´s primary mission is to support student´s reading and writing development and follow it over time. Not only individual students´development has to be followd over time, as seen in this study, to be able to plan interventions. The purpose of this licentiate thesis is to study how the results in grades 1–6 exhibit in reading compre-hension and spelling over time in a school for the Swedish-speaking minority in Finland. Even gender differences in reading comprehension and spelling are being examined, as well as students with low performance. The data collection has been done during a period of twelwe years, 1997–2009, where data from practically every two years has been used for this study. Results are reported for the years 1997, 2000, 2001, 2003, 2007 and 2009. The measuring instruments are standardized and normative tests in reading comprehension and spelling. The same instruments were used all of the years. The number of students was 1 037 and when possible, students partici-pated more than once. There was a minimal loss of data. The groups of students mostly came from urban districts, and a smaller number came from rural districts. Students with special needs were included in the group, but none of the students in special units participat-ed. The results show that the skills in reading comprehension and spelling haven´t changed appreciably over time. The trend shows slightly positive or unchanged direction except in spelling in grade 1 and reading comprehension in grade 5 where the trend is slightly nega-tive. The most obvious change can be noticed over time in reading comprehension in grade 2, where performance has improved significantly. Significant differences between boys´and girls´performances occur some years and in favor of the girls, but more often in spelling than in reading comprehension. In grade 4, there are no differences in results between boys and girls in any year, neither in reading comprehension nor in spelling, nor in grade 2 in reading comprehension. When the results shows gender differences, there are always differ-ences in both reading comprehension and spelling. Poor performances are also analyzed over time. Isolated reading comprehension difficulties were common for those who was performing poorly. In grade 2, as the only grade, most common was a double deficit in both reading comprehension and spelling, and in grade 4, most students who performed poorly had isolated difficulties in spelling. The amount of poor results varies over time, and no particular trend can be discerned. In grade 2, however, the poor results decreased over time, especially for the boys. Even in reading comprehension for grade 6 the amount of poor results, especially for the boys (10th percentile), has decreased over time, at least in the later years, while the poor results in-creased in spelling generally. In grade 4 the amount of poor results in spelling (10th perc.) seems to be reduced for the girls.

Varför ska man dölja det? : -en kvalitativ studie av identitet i förhållande till läs-och skrivsvårigheter

In schools today, we expect student performances and achievements to be exceptional. Having good reading and writing skills are essential if students want to excel at their school assignments. Students with reading and writing difficulties have to work much harder than their other classmates. Their having to work harder coupled with being teenagers and facing all the uncertainties which are present at that age, these students face the difficult task of trying to find out who they are and who they want to be. In other words, they try to create their own individual identities. This study investigates the experiences of students with reading and writing difficulties in their interactions with other students and school personnel, in different situations. The collection of data has been done through group interviews. Thirteen, 15 year old students participated in these interviews. Some of the factors which characterise a hermeneutic approach have helped to form the basis on which the study lies. A hermeneutic approach suggests that the data collected is sorted and analysed to enable the identification of differences and patterns. These patterns are arranged to give results that are subjective and which also show an interpretation of the data collected. The results show that students are more comfortable with their identities, when they are diagnosed or made aware that their performances in school are directly affected by their reading and writing difficulties. The study also shows that having reading and writing difficulties tells the students who they are but, at the same time, plays an important role in their interactions with other classmates and adults. The outcomes of these interactions greatly affect the formation of their identities. The way in which school personnel treat students is also shown to be of great importance.