Ljudets funktioner i filmen 9 : En audiovisuell analys

I denna uppsats har en audiovisuell analys gjorts på de inledande minuterna till filmen 9 med ett stort fokus på ljudet. Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa en ökad förståelse för ljudets funktioner i filmen samt se på hur ljudet påverkade filmupplevelsen. Förhoppningen med detta var också att bidra till en bättre förståelse av filmljud och ljuddesign i helhet och vad det bidrar till berättarfunktionen i film. I uppsatsen granskades först ljud och bild för sig och slogs sedan ihop till sin helhet och analyserades utifrån en teoribildning av franska författaren Michel Chion.Ljudets viktigaste funktioner i filmen 9 var att ge en trovärdighet och äkthet, att beskriva föremål och speciellt huvudkaraktärens fysiska attribut samt att ge en respons på det som sker i bild. Vidare fyller ljudet funktioner som att beskriva rum och miljö som ger åskådaren en tydlig känsla för omgivningen filmen. Filmljudet hjälper även till att leda åskådarens uppmärksamhet och beskriva föremål eller personers innebörd. Den kanske absolut viktigaste funktion som ljudet har är att ge åskådaren en djupare förståelse för handlingen.

Från kvinnans problem till problemfri kvinna : En undersökning av audiovisuell reklam för sanitetsprodukter till menstruerande kvinnor mellan åren 1970 och 2000

This thesis tries trough qualitative analyzes to illuminate advertising and its didactic aspects, how menstruation and menstruating women are portrayed over time. The method underlying the survey is didactic, diachronic comparative and hermeneutic. There will also be a feminist point of view on the material. The issue is about how the advertisement presents sanitary products and menstruation and how a menstruating woman is portrayed.The conclusion is that the image of a menstruating woman changes slightly while consolidating the ethos that menstruation should not be visible. The menstruating woman is in constant motion, always fresh and fragrant.

ONBEAT/OFFBEAT : En ögonrörelsestudie av audiovisuell synkronisering

Senare forskning har börjat jämföra etablerade principer inom filmklippning med rön från kognitionsforskning. Ny teknik gör det möjligt att på ett adekvatare sätt ta del av åskådarens upplevelse och interaktion med rörlig bildmedia. Tidigare studier som tas upp i texten har varit inriktade på visuella aspekter, hur brott mot videoredigerings- principer påverkar åskådarens ögonrörelser. Då film och video är ett audiovisuellt medium är det angeläget att undersöka hur ljud påverkar vår visuella bearbetning. Uppsatsens ansats är att undersöka hur varierad synkronisering mellan ljud och bild påverkar och förändrar uppmärksamheten hos åskådare av rörlig bildmedia. Två stimulifilmer har satts samman, en Onbeat version där klipp-punkter i videomaterialet och musikens taktslag ligger i synk, och en Offbeat version där klipp-punkter i videomaterialet ligger fem bildrutor efter musikens taktslag. Som underlag för experimentstudien har 15 försöksdeltagare testats i en ögonrörelsestudie. Resultaten visar på signifikanta skillnader mellan de båda stimulifilmerna, där Offbeat versionen genererade fler ögonrörelser hos försöksdeltagarna. 

Getrocknete Stimmen. Menschen mit Behinderung benutzen Kassettenrekorder

Der Autor stellt drei Thesen zu der Fragestellung „Wie gehen Jugendliche und junge Erwachsene alltagstauglich mit dem Kassettenrekorder um?“ auf, die er in drei Anläufen begründet: „Es geht zunächst um Alltag und wie sich Menschen mit Benachteiligungen und Behinderung darin bewegen. In einem zweiten Anlauf [skizziert er] kurz die gegenwärtigen sonderpädagogische Fragestellungen und deren Aufmerksamkeit für das Hören und Zuhören … [Daraus] soll deutlich werden, wie man mit O-Tönen Sollbruchstellen herstellen kann, und wie sich eine solche Praxis begründen lässt.“ Indem junge Menschen mit Behinderung mit Audiorekordern ihren Alltag erkunden, kehrt sich durch die Erkundungsform Interview die bisher erlebte asymmetrische Kommunikationssituation um, weil selbst über Inhalt, Anfang und Ende einer Kommunikation bestimmt werden kann. Somit begründen Audioclips Erfahrung von Kommunikationssouveränität. (Orig./Autor)

Utbildningsmedier i undervisningen : En studie av medieanvändning och lärande

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som används på några skolor i utvalda kommuner i Dalarnas län: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilken påverkan dessa medier kan ha på elevernas inlärning. Uppsatsens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan användas i undervisningen i grundskolan samt hur elevers lärande kan påverkas av medier med audiovisuell information. Denna uppsats har följande forskningsfrågor: Hur vanligt är det att olika utbildningsmedier används i undervisningen och vilka typer av medier är vanligast? Vilken effekt kan utbildningsmedier ha på elevernas inlärningsförmåga? Och hur kan mediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frågeställningar besvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkät och ett experiment. Enkätundersökningen visa att medier ofta används som komplettering till undervisning på dessa utvalda skolor och de medier som används mest är video/film, bild/foto och internet. Experimentets resultat tyder på att det finns elever som troligtvis lär sig bättre genom att använda medier. Detta visades då experimentgrupperna som under en lektion fick titta på en video visade större inlärning än kontrollgrupperna som endast lyssnade på en föreläsning utan stöd av några utbildningsmedier.

Stilkonventioner och Spelupplevelser Vid Ljuddesign av Dataspel i Skräckgenren

Denna uppsats är ett försök att leta efter vilka konventioner som finns inom dataspelsgenren skräckspels ljuddesign. Den undersöker också fenomenet immersion och hur viktigt det är för skrämselmomenten i dagens skräckspel, och hur mycket av det som utgår ifrån ljuddesignen. Då det varit brist på forskning inom ljuddesign i dataspel i allmänhet så har den tidigare forskning som funnits inom området använts så gott det går för att undersöka både skräckspelens konventioner och fenomenet immersion. Efter att teorier, hypoteser och påståenden plockats fram spelas tre olika skräckspel igenom och där undersöks det hur vidare den tidigare forskningens konventioner stämmer och hur vidare immersion är av vikt för skräckupplevelsen. Resultaten och analysen visar på att det finns konventioner och att den tidigare forskningen därför till stor del kan bekräftas. Immersion är också av vikt men kan inte lika konkret bekräftas vara av extremt stor vikt för upplevelsen. Slutligen är det svårt att bekräfta eller förneka Foley ljudeffekters påverkan på spelupplevelsen och upplevelsen av immersion.  

Audiovisuella samtidskonstens utövare : Intervjuer med audiovisuella utövare om deras situation och förutsättningar

Uppsatsen behandlar audiovisuella utövares uppfattning om sig själva i det audiovisuella området med avstamp i sociologisk teori och etnografisk metod. Ett antal intervjuer utfördes med aktuella utövare i syftet att bidra till kunskap om hur det audiovisuella området upplevs av informanterna, samt hur deras beskrivningar relaterar till närliggande områden. Utvalda citat från de transkriberade intervjuerna uppvisas i resultatavsnittet i idealiserande kategorier. Teman som framkommer tydligt är tituleringsproblematiken, beskrivning av den oförberedda besökaren, strävan efter balans mellan sinnesintryck i utförandet och kunskapsbredd i verktygen. Slutligen reflekterar författaren över dessa resultat i diskussionsavsnittet.

Bubbliga reklamfilmer : En kvalitativ undersökning hur ljud och bild samarbetar i Coca Cola och Ramlösas reklamfilmer

Idag är konkurrens en del av vardagen för företag som vill sälja sina produkter. I och med att utbudet ökar och varorna är så lika varandra så har det blivit viktigare att synas genom reklam. Den här uppsatsen kommer att fokusera på hur ljud och bild samarbetar i reklamfilm. Genom semistrukturerade intervjuer kommer personerna att få göra lyssningstest och bildtest för att sedan svara på frågor. Syftet är att försöka ta reda på om någon del är viktigare än den andra eller vad som kan göra skillnader i reklamfilmen. I reklamfilm så finns det någon form av budskap, men det kräver att den som ser förstår koderna som skaparen har använt. Studien har visat att det kan vara många olika typer av koder i reklamfilmer. Men om inte personen som ser det kan tolka dem rätt kan effekten bli det omvända.

Kooperativer Fremdsprachenerwerb im Teletandem

Im Wintersemester 2006/07 wurde am Fachbereich Translations-, Sprach- und Kulturwissenschaft der Johannes Gutenberg Universität Mainz in Germersheim, in Zusammenarbeit mit der Fakultät für Natur- und Geisteswissenschaften der Universität des brasilianischen Bundesstaates São Paulo (Universidade Estadual Paulista Júlio de Mesquita Filho, UNESP) in Assis, das Pilotprojekt Teletandem initiiert. Ein Teil des Pilotprojektes, die Einführung, Entwicklung und Implementierung der Lehr- und Lernmethode Teletandem als Modul im BA-/MA-Studiengang Portugiesisch am FTSK, ist Grundlage der vorliegenden Dissertation.rnTeletandem (TT) ist eine innovative Methode zum autonomen, kooperativen Fremdsprachenlernen in Tandempaaren über das Internet. Die TT-Paare setzen sich aus einem brasilianischen und einem deutschen Studierenden zusammen, die sich ein- bis zweimal pro Woche im Internet treffen und mittels Webcam und Headset ‚unter vier Augen’ synchron, audiovisuell, mündlich und schriftlich miteinander kommunizieren. Dabei entscheiden sie gemeinsam mit ihrem Partner wann sie sich treffen, über was sie sprechen und wie sie die Teletandemsitzungen didaktisch gestalten. Durch die authentische Kommunikation mit Muttersprachlern erwerben und vertiefen die Teilnehmer zielgerichtet ihre Kenntnisse der fremden Sprache und Kultur.rnIn Teil I dieser Dissertation wird anhand einer Auswahl behavioristischer, kognitivistischer und konstruktivistischer (Lern-)Theorien wissenschaftlich untersucht, wie wir lernen, welche Faktoren unser Lernen positiv beeinflussen und welche Implikationen dies für institutionelles Lernen hat. Die Erkenntnisse werden auf das (Fremdsprachen-)Lernen im TT transferiert und es wird untersucht, inwieweit die Anwendung der Methode die Lernprozesse der Studierenden (und Lehrkräfte) begünstigt. In Teil 2 werden die Geschichte des Lernens im (Tele-)Tandem sowie die theoretische Grundlage und die Prinzipien von TT erläutert und das Pilotprojekt vorgestellt. Des Weiteren werden die im Rahmen des Projektes entwickelten vier Teletandemmodule (Modul Teletandem I, Modul Teletandem II, Intensivkurs Portugiesisch im Teletandem, Modul Fremdsprachenlernen im Teletandem), die von Studierenden des FTSK, des Karlsruher Instituts für Technologie (KIT) und der UNESP durchgeführt wurden, dargestellt. Im dritten Teil werden die Ergebnisse der Evaluation der Teletandemkurse vorgestellt und analysiert.rn