Improving practical reasoning and argumentation

This thesis justifies the need for and develops a new integrated model of practical reasoning and argumentation. After framing the work in terms of what is reasonable rather than what is rational (chapter 1), I apply the model for practical argumentation analysis and evaluation provided by Fairclough and Fairclough (2012) to a paradigm case of unreasonable individual practical argumentation provided by mass murderer Anders Behring Breivik (chapter 2). The application shows that by following the model, Breivik is relatively easily able to conclude that his reasoning to mass murder is reasonable – which is understood to be an unacceptable result. Causes for the model to allow such a conclusion are identified as conceptual confusions ingrained in the model, a tension in how values function within the model, and a lack of creativity from Breivik. Distinguishing between dialectical and dialogical, reasoning and argumentation, for individual and multiple participants, chapter 3 addresses these conceptual confusions and helps lay the foundation for the design of a new integrated model for practical reasoning and argumentation (chapter 4). After laying out the theoretical aspects of the new model, it is then used to re-test Breivik’s reasoning in light of a developed discussion regarding the motivation for the new place and role of moral considerations (chapter 5). The application of the new model shows ways that Breivik could have been able to conclude that his practical argumentation was unreasonable and is thus argued to have improved upon the Fairclough and Fairclough model. It is acknowledged, however, that since the model cannot guarantee a reasonable conclusion, improving the critical creative capacity of the individual using it is also of paramount importance (chapter 6). The thesis concludes by discussing the contemporary importance of improving practical reasoning and by pointing to areas for further research (chapter 7).

2083 – A European Declaration of Independence - An Analysis of Discourses from the Extreme

This paper analyses three of the dominating discourses Anders Behring Breivik used in his compendium, the official title of which is 2083 – A European Declaration of Independence, also known as Breivik's Manifesto. It is believed Breivik posted his Manifesto on the Internet shortly before the attacks in Norway in July, 2011. The number 2083 stands for the year when the "Western European Civil War" was expected to be completed, all traitors executed, and all Muslims deported from Europe. This article will discuss dominating discourses in the Manifesto, seen from a background of a European multicultural backlash, in which the political far-right movement is increasing. Furthermore, this article will end with a discussion of education and the importance of analysis of such phenomena within different subjects.

Depression im Alter : was ist anders ? = Dépression chez la personne âgée : quoi d'autre ?

Depressionen treten bei âlteren Menschen wahrscheinlich nicht haufiger auf ais bei jungen Personen. Es bestehen jedoch Unterschiede hinsichtlich der Symptomatik, der Diagnostik und der Therapie der Depression. Haufig werden depressive Symptome ais normale Begleiterscheinungen im Alter verkannt und bleiben deshalb oft unbehandelt. Eine Depression bei âlteren Menschen ist eine Erkrankung, die mit Hilfe von Psychopharmaka und Psychotherapie erfolgreich behandelt werden kann. Les dépressions ne sont probablement pas plus fréquentes chez les personnes âgées que chez les sujets jeunes. Des différences existent cependant au regard de la symptomatologie, du diagnostic et du traitement de la dépression. Les symptômes dépressifs sont fréquemment considérés comme des manifestations normales associées à la sénescence et restent donc souvent sans traitements. Une dépression chez les personnes âgées est une maladie qui peut être traitée efficacement par des psychotropes et une psychothérapie.

Lycksalighetens källa : kontextuella närläsningar av Anders Chydenius budordspredikningar, 1781–82

I avhandlingen genomförs en begreppshistorisk analys av Anders Chydenius (1729–1803) tryckta budordspredikningar. Avhandlingens syfte är att analysera den tankevärld som finns i Chydenius predikningar. Detta sker genom att Nordbäck närläser predikningarna och relaterar innehållet till deras homiletiska, moralteologiska och kyrkohistoriska kontext. Dessutom vill Nordbäck synliggöra samspelet mellan teologi och politik i Chydenius skrifter genom att jämföra predikningarnas innehåll med hans politiska skrifter. Avsikten är att via denna kontextuella metod både generera ny kunskap om Chydenius och om 1700-talets predikosyn, trosuppfattningar samt religiösa förändringsprocesser. Chydenius var nytillträdd kontraktsprost i GamlaKarleby vid tiden för prediko-skrivandet. Dessförinnan hade Chydenius deltagit vid två riksdagar och i samband med dessa väckt uppmärksamhet genom sitt arbete för utvidgad tryckfrihet, ekonomisk frihet och religionsfrihet. Forskningsuppgiften tar sin utgångspunkt i den tidigare forskningens bild av Chydenius. Med hänvisning till att en stor del av det som sagts om Chydenius har baserats på innehållet i hans politiska skrifter menar Nordbäck att en närläsning av predikningarna kan belysa nya aspekter av hans tankevärld och ställningstaganden. Genom en fördjupad undersökning där kontextualisering och semantisk lyhördhet är ledord hoppas Nordbäck kunna visa att den påstådda motsättningen mellan Chydenius radikala politiska liberalism och hans religiösa konservatism kan upplösas.

Jordens figur, upfunnen af herrar de Maupertuis, Clairaut, Camus, Le Monnier, ledamöter af Kongl. Vetenskaps Academien i Paris, och herr abbotn Outhier, correspondent af samma Academia, samt af h. Celsius, Kongl. astron. professor i Upsala, igenom de, på konungens i Frankrike befalning, vid norra pol-cirkelen, giorda observationer : utgifvit af herr de Maupertuis. Öfversat af fransyskan [af Anders Hellant].

Digital reproduction, The National Library of Finland, Centre for Preservation and Digitisation, Mikkeli