Nota sullo status della gallina prataiola (Tetrax tetrax) nella Zona di Protezione Speciale Piana di Semestene, Bonorva, Macomer e Bortigali (Sardegna), 2007-2009

The little bustard Tetrax tetrax is a bird of agro-pastoral landscapes rapidly disappearing from most of Western Europe due to agricultural intensification. In Italy, the species is virtually extinct from the mainland but still occurs in Sardinia, where four Special Protection Areas (SPAs) have been designated in 2007 to protect the bustard and related habitat. In this note, we document a steep decline (between 50 and 87,5%) of the species during the last decade in one of those four SPAs, Plains of Semestene, Bonorva, Macomer and Bortigali. However, during summer 2009, a group of 17 individuals was found within the SPA, confirming that the species, although at low numbers (5-15 displaying males), still breeds successfully in the area. Potential limiting factors are also discussed. We urge to undertake conservation measures based on solid scientific evidence if the local population is to be saved from probable extinction in the near future.

Conceptual and statistical modelling of environmental effects in population dynamics

Population dynamics are generally viewed as the result of intrinsic (purely density dependent) and extrinsic (environmental) processes. Both components, and potential interactions between those two, have to be modelled in order to understand and predict dynamics of natural populations; a topic that is of great importance in population management and conservation. This thesis focuses on modelling environmental effects in population dynamics and how effects of potentially relevant environmental variables can be statistically identified and quantified from time series data. Chapter I presents some useful models of multiplicative environmental effects for unstructured density dependent populations. The presented models can be written as standard multiple regression models that are easy to fit to data. Chapters II IV constitute empirical studies that statistically model environmental effects on population dynamics of several migratory bird species with different life history characteristics and migration strategies. In Chapter II, spruce cone crops are found to have a strong positive effect on the population growth of the great spotted woodpecker (Dendrocopos major), while cone crops of pine another important food resource for the species do not effectively explain population growth. The study compares rate- and ratio-dependent effects of cone availability, using state-space models that distinguish between process and observation error in the time series data. Chapter III shows how drought, in combination with settling behaviour during migration, produces asymmetric spatially synchronous patterns of population dynamics in North American ducks (genus Anas). Chapter IV investigates the dynamics of a Finnish population of skylark (Alauda arvensis), and point out effects of rainfall and habitat quality on population growth. Because the skylark time series and some of the environmental variables included show strong positive autocorrelation, the statistical significances are calculated using a Monte Carlo method, where random autocorrelated time series are generated. Chapter V is a simulation-based study, showing that ignoring observation error in analyses of population time series data can bias the estimated effects and measures of uncertainty, if the environmental variables are autocorrelated. It is concluded that the use of state-space models is an effective way to reach more accurate results. In summary, there are several biological assumptions and methodological issues that can affect the inferential outcome when estimating environmental effects from time series data, and that therefore need special attention. The functional form of the environmental effects and potential interactions between environment and population density are important to deal with. Other issues that should be considered are assumptions about density dependent regulation, modelling potential observation error, and when needed, accounting for spatial and/or temporal autocorrelation.

Français 1181

Contient : 1° Ballade. Refrain : « Ainsi devient le varlet maistre... » ; 2° « S'ensuivent les Contenances de la table » ; 3° Ballade (fol. 5). Refrain : « Prie Dieu pour les trespassez... » ; 4° Autres Contenances de la table ; 5° « Regime pour tous serviteurs » ; 6° « L'Introduction et regime que CHRISTINE DE PISE jadiz donna à son filz pour l'induire en bonnes meurs » ; 7° « Les Enseignemens de monseigneur saint BERNARD, contenans le regime de toutes manieres de gens », traduction en vers ; 8° « Les Dits moraulx des philosophes et des anciens saiges » ; 9° La « Complainte » de « FRANÇOIS GARIN », de « Lyon » ; 10° « Les dix Commandeme[n]t de la loy » ; 11° « Les cinq Commandemens de l'Eglise » ; 12° « Les douzes Articles de la foy » ; 13° « L'Orologe de la Passion Jhesu Crist » ; 14° « Devotes Meditacions sur les heures de la Passion Nostre Seigneur » ; 15° « Les Heures de la croix » ; 16° « Les Heures de la croix à Matines » ; 17° « Les sept Pseaulmes penitenciales » ; 18° « Les Letanies » ; 19° « Comment saint Amadour delivra l'ame de sa mere des peines de purgatoire » ; 20° « La Vision de Dam Philebert, hermite, contenant le debat et dispulacion du corps et de l'ame » ; 21° « La Complainte de l'ame dampnée » ; 22° « Les quinze Signes du jugement final » ; 23° « La Danse macabre aux hommes »

Médecine et santé à Angkor : pouvoir royal, compassion et offre médicale sous le règne de Jayavarman VII (1181-1220)

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Elevers lärande av ekologi i förskola och grundskola : en systematisk litteraturstudie om undervisning i ekologi utanför klassrummet

Syftet med denna studie är att se hur tidigare forskning beskriver hur lärare använder utomhuspedagogik när det kommer till undervisning i ekologi från förskolan upp till årskurs sex. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna ”Vilka områden inom ekologi exemplifieras av tidigare forskning som möjliga att genomföra utanför klassrummet och hur kan denna undervisning utföras?” samt ”Vilka utmaningar och möjligheter finns enligt tidigare forskning med att bedriva ekologiundervisning utanför klassrummet?”. Metoden för studien är en systematisk litteraturstudie, där litteratur har sökts i databaserna, Avhandlingar.se, NorDiNa, Eric och Summon. Resultatet visar på att organismer, ekosystem och livscykler är olika delar av ekologi som kan arbetas med utomhus. Olika arbetssätt inom dessa arbetsområden är, undersökningar, insamlingar och frågeställningar Ett exempel är att läsa naturen som Magntorn (2007) tar upp, där eleverna börjar vid en organism för att bygga ut och se till hela ekosystemet runtom denne. De svårigheter som hittats leder till stor del tillbaka till lärarens kunskaper i ämnet samt upplägg av utomhusaktiviteten och lärares självkänsla. Även risker som kyla och faror för barns/ elevers säkerhet tas upp som en svårighet med utomhuspedagogik. Möjligheterna med utomhuspedagogik är att elever och barn får chansen att utforska med alla sinnen och att teori och praktik snöras samman.

Utomhuspedagogik och ekologi i årskurserna 1-3 : En studie om lärares syn på användandet av utomhuspedagogik vid lärande av ekologi

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares syn på användandet av utomhuspedagogik inom ämnet ekologi. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna " Vad anser lärare om platsens betydelse för inlärning av ekologi i årskurserna 1-3?", "Hur anser lärare att elevers lärande inom ekologi kan påverkas av utomhuspedagogik i årskurserna 1-3?" samt "Hur anser lärare att planeringen och arbetet bör anpassas till elevernas ålder, när det gäller utomhuspedagogik och lärande i ekologi?". Metoden i studien är kvalitativa intervjuer med tillägg av en enkät. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens attityd spelar en stor roll vid lärandet av ekologi utomhus. Läraren bestämmer platsen för lärandet med ledning av innehållet som ska bearbetas. Själva utomhuspedagogiken påverkar användandet av sinnena, ökar intresset hos eleverna och skapar en helhetsbild och konkretisering. Skillnaderna i planeringen beroende på åldern av eleverna återkopplas till vilka vanor och rutiner eleverna har i att vara ute och arbeta. Lärarna ser både positiva och negativa sidor med utomhuspedagogik vid lärande av ekologi, dock är de positiva övervägande. Åldern har ingen större betydelse för planering av utomhuspedagogiska aktiviterer och studien visar även på att utomhuspedagogiken tar överhand över själva ämnet, i detta fall ekologi, när lärarna intervjuas.

Na 50 Nachlass Arthur Schopenhauer - 'Schopenhauer-Archiv', 1181 - Interesse an der Publikation zum Materialismus von Julius Frauenstädt

2 Seiten