”ANDT på Schemat” : Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken

Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.   Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.   Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.   I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.

Yrkeselevers motivation till ämnet matematik på gymnasienivå : Finns det skillnader mellan olika yrkesprogram?

Yrkesprogram är den del av gymnasiet som uppvisar störst andel elever med det underkända betyget F i matematik. Men även mellan de olika yrkesprogrammen finns det skillnader. Syftet med denna undersökning är att få en förståelse för elevers motivation för ämnet matematik inom yrkesprogrammen. Finns det skillnader mellan olika program och möjliga orsaker? Undersökningen genomfördes genom gruppintervjuer där elever från El- och energiprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet samt Bygg- och anläggningsprogrammet deltog. Gruppintervjuerna genomfördes program för program och Peter Kloostermans intervjuverktyg användes. Resultatet visade på ganska stora skillnader mellan de deltagande programmen i vissa aspekter. Utifrån resultatet fördes diskussion som pekade på att det kunde vara kulturella aspekter som låg bakom skillnader på motivation mellan de olika programmen. Även studieteknik kan påverka motivationen för ämnet matematik.

Dyslexi och inkludering : Förutsättningar för en god läs- och skrivundervisning

Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur elever med dyslexi i årskurs F-3 kan inkluderas utifrån en klassrumsdimension i läs- och skrivundervisningen.  Med studien vill vi söka svar på hur lärare kan genomföra en inkluderad läs- och skrivundervisning samt hur den fördelaktigt kan se ut för elever med dyslexi. Litteraturstudien utgår från ett inkluderingsperspektiv som har begränsats till en klassrumsdimension på grund av begreppets bredd. Därför har vi valt att fokusera på hur inkludering diskuteras i förhållande till klassrumssituationen. Genom informationssökningen hittades 13 vetenskapliga litteraturer som berör studiens ämne och som använts i resultatet. För att välja litteratur med relevant information till studiens syfte och frågeställningar utgick vi från fyra olika aspekter för att sedan kunna presentera ett resultat. Studiens resultat visar att elever med dyslexi har svårigheter med automatiserad avkodning samt rättskrivning för att det finns en brist i deras fonologiska system. För att inkludera elever med dyslexi i läs- och skrivundervisningen krävs ett varierat arbetssätt med tillgång till extra stöd i klassrummet som exempelvis specialpedagoger kan ge. Elever med dyslexi ska inte ses som problembärare i undervisningen. Istället ska undervisningen anpassas så att varje elevs förutsättningar och behov tillgodoses vilket möjliggör för att alla elever kan få samma chans till utveckling. Sammanlagt visar resultatet att tidiga insatser bör sättas in för att elever med dyslexi ska ha chans att utvecklas. Undervisningen ska även individanpassas för att möjliggöra ett inkluderande arbetssätt. Med inkludering som utgångspunkt finns goda förutsättningar för att skapa en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår att alla skolor i Sverige ska vara. 

Att introducera, befästa och använda nya begrepp i samhällsorienterande ämnen : En fallstudie

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov.

Fan motivation and loyalty : extending the Sport Interest Inventory (SII) to the Australian Football League

This study used the Sport Interest Inventory (SII) to examine the motivation of fans attending a game in the Australian Football League. This is the first study to use the SII for professional men’s team sport outside the United States. Confirmatory factor analysis showed the model provided a good fit for the data collected in Australia, and regression analysis revealed that team interest, vicarious achievement, excitement and player interest were the significant factors in predicting and explaining the level of attitudinal loyalty of fans toward their favourite team.

Investigating motivation, attitudinal loyalty and attendance behaviour with fans of Australian football

The present study examined how individual difference factors contribute to attitudes and behaviour of spectators attending an Australian Football League game. The results revealed that four factors: Team Interest, Vicarious Achievement, Excitement and Player Interest were successful in predicting level of loyalty, while five factors: Vicarious Achievement, Player Interest, Entertainment Value, Drama and Socialization predicted game day attendance. This study illustrates the applicability of the Sport Interest Inventory developed in North America to understand motivational factors of Australian sports fans.

A longitudinal study of motivation and competence in children with Down syndrome : early childhood to early adolescence

Background Motivation has been identified as an area of difficulty for children with Down syndrome. Although individual differences in mastery motivation are presumed to have implications for subsequent competence, few longitudinal studies have addressed the stability of motivation and the predictive validity of early measures for later academic achievement, especially in atypical populations. Method The participants were 25 children with Down syndrome. Mastery motivation, operationalised as persistence, was measured in early childhood and adolescence using tasks and parent report. At the older age, preference for challenge, another aspect of mastery motivation, was also measured and the children completed assessments of academic competence. Results There were significant concurrent correlations among measures of persistence at both ages, and early task persistence was associated with later persistence. Persistence in early childhood was related to academic competence in adolescence, even when the effects of cognitive ability at the younger age were controlled. Conclusions For children with Down syndrome, persistence appears to be an individual characteristic that is relatively stable from early childhood to early adolescence. The finding that early mastery motivation is significant for later achievement has important implications for the focus of early interventions.

Motivation, development and validation of a new spectral greenness index : a spectral dimension related to foliage projective cover

A method is presented for the development of a regional Landsat-5 Thematic Mapper (TM) and Landsat-7 Enhanced Thematic Mapper plus (ETM+) spectral greenness index, coherent with a six-dimensional index set, based on a single ETM+ spectral image of a reference landscape. The first three indices of the set are determined by a polar transformation of the first three principal components of the reference image and relate to scene brightness, percent foliage projective cover (FPC) and water related features. The remaining three principal components, of diminishing significance with respect to the reference image, complete the set. The reference landscape, a 2200 km2 area containing a mix of cattle pasture, native woodland and forest, is located near Injune in South East Queensland, Australia. The indices developed from the reference image were tested using TM spectral images from 19 regionally dispersed areas in Queensland, representative of dissimilar landscapes containing woody vegetation ranging from tall closed forest to low open woodland. Examples of image transformations and two-dimensional feature space plots are used to demonstrate image interpretations related to the first three indices. Coherent, sensible, interpretations of landscape features in images composed of the first three indices can be made in terms of brightness (red), foliage cover (green) and water (blue). A limited comparison is made with similar existing indices. The proposed greenness index was found to be very strongly related to FPC and insensitive to smoke. A novel Bayesian, bounded space, modelling method, was used to validate the greenness index as a good predictor of FPC. Airborne LiDAR (Light Detection and Ranging) estimates of FPC along transects of the 19 sites provided the training and validation data. Other spectral indices from the set were found to be useful as model covariates that could improve FPC predictions. They act to adjust the greenness/FPC relationship to suit different spectral backgrounds. The inclusion of an external meteorological covariate showed that further improvements to regional-scale predictions of FPC could be gained over those based on spectral indices alone.

Motivation and perception factors influence buying home behaviour in Dilly, East Timor

Demand of low cost housing increased from 1995 to 1997 which is shown by the number of housing loan approval. In order to develop the most suitable marketing plan, developer needs to know some factors which influenced to the decision making process of buying house. This research used a residential development in PT Delta Comoro Permai, Dilly as a case study. A survey to homeowners has been done to evaluate the motivation and perception factors in buying home behaviour. The survey has been done on the 3rd August to 29th August 1998. In this study, four main components have been examined. Physical and linkage are not as important as environment and utilities for the homebuyer. Moreover, the result is consistent with developer’s motto ‘clean, secure, aesthetic, healthy and prosperity’. This study provides further recommendation in the environment and utilities components for the new development in the future.

Employee work motivation and discretionary work effort

The focus of this thesis is discretionary work effort, that is, work effort that is voluntary, is above and beyond what is minimally required or normally expected to avoid reprimand or dismissal, and is organisationally functional. Discretionary work effort is an important construct because it is known to affect individual performance as well as organisational efficiency and effectiveness. To optimise organisational performance and ensure their long term competitiveness and sustainability, firms need to be able to induce their employees to work at or near their peak level. To work at or near their peak level, individuals must be willing to supply discretionary work effort. Thus, managers need to understand the determinants of discretionary work effort. Nonetheless, despite many years of scholarly investigation across multiple disciplines, considerable debate still exists concerning why some individuals supply only minimal work effort whilst others expend effort well above and beyond what is minimally required of them (Le. they supply discretionary work effort). Even though it is well recognised that discretionary work effort is important for promoting organisational performance and effectiveness, many authors claim that too little is being done by managers to increase the discretionary work effort of their employees. In this research, I have adopted a multi-disciplinary approach towards investigating the role of monetary and non-monetary work environment characteristics in determining discretionary work effort. My central research questions were "What non-monetary work environment characteristics do employees perceive as perks (perquisites) and irks (irksome work environment characteristics)?" and "How do perks, irks and monetary rewards relate to an employee's level of discretionary work effort?" My research took a unique approach in addressing these research questions. By bringing together the economics and organisational behaviour (OB) literatures, I identified problems with the current definition and conceptualisations of the discretionary work effort construct. I then developed and empirically tested a more concise and theoretically-based definition and conceptualisation of this construct. In doing so, I disaggregated discretionary work effort to include three facets - time, intensity and direction - and empirically assessed if different classes of work environment characteristics have a differential pattern of relationships with these facets. This analysis involved a new application of a multi-disciplinary framework of human behaviour as a tool for classifying work environment characteristics and the facets of discretionary work effort. To test my model of discretionary work effort, I used a public sector context in which there has been limited systematic empirical research into work motivation. The program of research undertaken involved three separate but interrelated studies using mixed methods. Data on perks, irks, monetary rewards and discretionary work effort were gathered from employees in 12 organisations in the local government sector in Western Australia. Non-monetary work environment characteristics that should be associated with discretionary work effort were initially identified through a review of the literature. Then, a qualitative study explored what work behaviours public sector employees perceive as discretionary and what perks and irks were associated with high and low levels of discretionary work effort. Next, a quantitative study developed measures of these perks and irks. A Q-sorttype procedure and exploratory factor analysis were used to develop the perks and irks measures. Finally, a second quantitative study tested the relationships amongst perks, irks, monetary rewards and discretionary work effort. Confirmatory factor analysis was firstly used to confirm the factor structure of the measurement models. Correlation analysis, regression analysis and effect-size correlation analysis were used to test the hypothesised relationships in the proposed model of discretionary work effort. The findings confirmed five hypothesised non-monetary work environment characteristics as common perks and two of three hypothesised non-monetary work environment characteristics as common irks. Importantly, they showed that perks, irks and monetary rewards are differentially related to the different facets of discretionary work effort. The convergent and discriminant validities of the perks and irks constructs as well as the time, intensity and direction facets of discretionary work effort were generally confirmed by the research findings. This research advances the literature in several ways: (i) it draws on the Economics and OB literatures to redefine and reconceptualise the discretionary work effort construct to provide greater definitional clarity and a more complete conceptualisation of this important construct; (ii) it builds on prior research to create a more comprehensive set of perks and irks for which measures are developed; (iii) it develops and empirically tests a new motivational model of discretionary work effort that enhances our understanding of the nature and functioning of perks and irks and advances our ability to predict discretionary work effort; and (iv) it fills a substantial gap in the literature on public sector work motivation by revealing what work behaviours public sector employees perceive as discretionary and what work environment characteristics are associated with their supply of discretionary work effort. Importantly, by disaggregating discretionary work effort this research provides greater detail on how perks, irks and monetary rewards are related to the different facets of discretionary work effort. Thus, from a theoretical perspective this research also demonstrates the conceptual meaningfulness and empirical utility of investigating the different facets of discretionary work effort separately. From a practical perspective, identifying work environment factors that are associated with discretionary work effort enhances managers' capacity to tap this valuable resource. This research indicates that to maximise the potential of their human resources, managers need to address perks, irks and monetary rewards. It suggests three different mechanisms through which managers might influence discretionary work effort and points to the importance of training for both managers and non-managers in cultivating positive interpersonal relationships.