223 resultados para pedagogik
Resumo:
In recent years girls’ increased violence has been a topical issue. Including the voices of the girls’ themselves engaged to violent offending is therefore essential. The goal for this research was to make sense of girls’ stance toward violence in the project Restless Cinderellas’ discussion group for violent girls. The methodological approach was ethnographic and the data was collected by using the method of participant observation. Girls’ stance toward violence was explored by asking the data following questions: 1. What is the purpose of violent behaviour? 2. Which issues motivate for violence? 3. What alternatives exist for violent behaviour? In a thick description of research material this study also aimed to chart if there was any change in girls’ attitudes due to participation on violence preventative discussion group. The ethnographic data was extensive and consisted of observations, start, - middle, - and end point group discussion records, fieldnotes, self report-questionnaires and feedback documentary. The four girls that participated on this study were 14 -15- years old by the time of research. They came from one elementary school in the capital region. They were chosen to the group based on NFG’s youth workers interview. The girls were allocated to the group by the school’s student welfare group because of their violent behaviour on school time. The analysis was qualitative and the concepts were created through theory triangulation. These concepts were exploited to exam girls’ violent attitudes. The study shows that violence was used to pitch for justice, lesson and respect. The factors that motivated on using violence were experienced insult, betrayal and concatenation of violence. Alternatives for violence were the circle of success and value consciousness. In the dialectics between the research documentaries some changes in girls’ attitudes heaved into sight. However, the study could not show reliable connection between the changes and participation on discussion group.
Resumo:
The purpose of this study was to examine the conceptions adoptive parents and kindergarten teachers have of adopted children in day care. Earlier Finnish research concerning international adoption has discussed adoption, adopted children and adoptive parents from the point of view of identity, racism and school. There has hardly been any research in Finland concerning adoption from the point of view of day care. The study focuses on how the special characteristics of adopted children are taken into consideration in day care. The ecological theory, in which a child's growth and learning environments are studied as part of the broader environment, provided the theoretical framework for the study. The study was based also on a second theory: intercultural competence or the capacity to interact with different people taking into consideration their individual characteristics and situations so that one understands and is understood. The first research problem consisted of describing the conceptions adoptive parents and day care teachers have of the special characteristics of adopted children. The second research problem was to examine adopted parents' expectations of kindergarten and of kindergarten teachers. The third research problem was to find out what kind of support day care teachers think they need when working with adopted children. The study focused on 20 adoptive parents and 15 kindergarten teachers. Research material was collected in the form of essay writings amounting to a total of 73 pages. The respondents wrote about their experiences with the help of a supporting questionnaire. The research method was qualitative and narrative. The results of the study show that adoptive parents have similar conceptions of adopted children's special characteristics concerning their character, social competence, adaptation and appearance. Adoptive parents had a better understanding of the dynamics of attachment than kindergarten teachers, in this study. When describing the special characters of adopted children, the teachers regarded adopted children in particular as needing special support. According to the results of the study, adoptive parents feel adoption matters and adoptive parenthood are something quite new and bewildering to day care teachers. Adoptive parents did not feel they got any support from the kindergarten in their parenthood. Adoptive parents regarded as particularly important the start of day care and the familiarisation process during which adopted children need time and special support due to earlier experiences of separation and abandonment. The findings of the study show that kindergarten teachers have little knowledge of adoption and the significance of adoption for a child's growth and development. Kindergarten teachers felt at a loss in dealing with adoption issues and clearly need additional support in the matter.
Resumo:
A child learns new things, creates social relationships and participates in play with the help of language. How can a child overcome these challenges if the surrounding language is not his mother tongue? The objective of learning a new language in the Pre-school education is an active bilingualism in all fields of the language. Theoretical context of the research rises from bilingualism, learning a language, language skills and evaluating them. Object of the research was to understand language skills of a child from a different linguistic and cultural background in the final stage of Pre-school education and to clarify how learning Finnish was supported during the Pre-school year. Answers to the research issues will be searched with the following questions: 1) What kind of language skills does a child from a different linguistic and cultural backgrounds have at the final stage of Pre-school education?, 1.1) What kind of listening comprehension skills?, 1.2) What kind of speech and vocabulary skills?, 1.3) What kind of structural skills?, 2) What kind of individual differences are there in language skills of children from different linguistic and cultural backgrounds?, and 3) How has a child from a different linguistic and cultural background been supported in learning Finnish during the Pre-school education? The view of language skills in this research is holistic even though it will be analysed in separate fields. The aim of this research is to form an overall impression of Finnish skills of the children participating in the research. Eight Pre-school-aged children with different linguistic and cultural backgrounds and their kindergarten teachers participated in this research. The children had taken part in Finnish activities for about three years. The research material consists of the test series (KITA), which evaluate children’s language skills – and of the questionnaire to the kindergarten teachers. The purpose of the questionnaire was to provide additional information on children’s language skills in Pre-school teaching situations and on supporting Finnish in Pre-school education. This research is qualitative and processing of the material is based on content analysis. According to the kindergarten teachers, the children’s social language skills were sufficient to cope in everyday life but children needed assistance with longer instructions. The same phenomenon could also be seen with the KITA tests – in which long and abstract instructions turned out to be difficult. Individual differences of the children were perceived in productivity skills, which were realised in fluent or influent speech. The children were supported in learning Finnish individually, in small-groups and in the activities of a whole group. ‘Finnish as the second language’ small-groups were the most common form of support in learning the language. The support at understanding activities was emphasized in whole group situations as well as in individual situations while assisting the child’s language skills. Generally, the children’s language skills were in the same level with developing basic language skills. The data of this research help to understand children’s language skills after three years of adopting Finnish. The results can be utilised in planning and evaluation of teaching another language.
Resumo:
The crucial questions that define democracy relate to its depth and width: who can participate in decision making and what kind of things can be commonly decided? Theories deeper than representative democracy emphasize discussion, in which by evaluating justifications it is possible to achieve consensus in ideal situation. The aim of my research is to develop tools for promoting the participation of third graders in decision making in the classroom. In addition I study the development of depth and width of democracy in the classroom, the development of skills and competencies in the decision making and the challenges of the project. My research method is participative action research. I collected my data between October 2007 and March 2008. I used videos and observation diaries as my primary data. Additional data consisted of the interviews of the students, the conversations between the adults and the material produced by the teacher. Since we discussed the matters students had highlighted in specific lessons, my analysis proceeds according to these lessons constructing a general view of the process. The width and depth of classroom democracy are difficult to define. Though the system we had created enabled third graders to discuss matters they found important the participation was unequal: some of the students couldn’t among other things give justifications for their opinions. This poses challenges for models that emphasize deliberation since these theories presuppose that everyone has concordant competencies. But then again only critical citizens who are able to make justifications and to evaluate them are able to oppose indoctrination. This makes teaching these competencies justified. Different decision making procedures define the classroom democracy. Deliberation doesn’t necessarily provide deeper information about the preferences of the participants than mere voting. But then again voting doesn’t express the reasons which support one’s preferences. Structured conversation can equalize the time used for every participant’s opinions, but doesn’t solve the challenge of unequal competencies. Children’s suggestion box diversified the possibilities to participate, and also the silent ones used it during the research. The asymmetry in deliberation might also be caused by the social structure of the students. Teacher’s directing and participation encouraging role in deliberation was significant. Diversifying the participation by different roles could equalize the asymmetry in participation.
Resumo:
Tutkimuksen päätarkoitus oli hahmottaa verkko-opetuksen arvoja ja arviointia luokanopettajan näkökulmasta. Teoreettisena viitekehyksenä oli mediakasvatus ja didaktiikan käsitys opetus opiskelu oppimisprosessista. Didaktisena perustana käytettiin Kansasen ym. (2000) opettajan pedagogista ajattelua, Lahdeksen (1997) didaktiikan kehämallia sekä Uljensin (1997) opetus opiskelu oppimisprosessia. Lähtökohtana oli luokanopettajan arvioinnin kautta pohtia opetuksen, opiskelun ja oppimisen sekä tieto- ja viestintätekniikan yhtymistä koulukontekstissa. Tutkimuksen pääongelmat olivat: 1) Minkälainen oli luokanopettajan käsitys verkko-opetuksen toteuttamisesta? 2) Miten luokanopettaja arvioi verkko-opetusta? Myös ensimmäistä pääongelmaa lähestyttiin arvojen ja arvioinnin näkökulmasta. Menetelmänä käytettiin teemahaastattelua. Teemahaastattelun teemoja jäsennettiin Gallinin (2001) sosiokulttuurisen verkko-opetuksen arviointimallin sekä Tellan ja Mononen-Aaltosen (2001) mediakasvatuksen monitasomallin avulla. Aineistonkeruussa kahdeksan helsinkiläistä luokanopettajaa vastasivat lyhyeen kyselyyn, jonka jälkeen heitä haastateltiin välittömästi. Laadullisen aineiston analyysissä teemoiteltiin aineisto, ja tämän rinnalla rakennettiin aineistolähtöistä analyysiä. Näiden vuorovaikutuksesta syntyivät tutkimuksen johtopäätökset. Keskeisinä tuloksina tutkimuksessa nähtiin luokanopettajan verkko-opetukseen liittyvien arvojen kaksi eri näkökulmaa: (A) opetus opiskelu oppimismenetelmien ja -tulosten arvonäkökulma sekä (B) ns. kasvatuksellinen ja koulukulttuurin arvonäkökulma. Arvonäkökulmien pohjalta hahmotettiin johtopäätöksissä erilaisia tasoja luokanopettajan opetuksen, opiskelun ja oppimisen arvioinnista, kun tieto- ja viestintätekniikka on mukana prosessissa. Kaksi tasoa tarkennettiin verkko-opetuksen arvioinnin fokuksiksi, jotka olivat (1) teknologinen ja (2) tavoitteinen fokus. Teknologisessa arvioinnin fokuksessa (1) arviointia hallitsee huoli oppilaasta ihmisenä. Arviointi liittyy joko siihen, että oppilaan on opittava perustaidot tieto- ja viestintätekniikassa ja ymmärrettävä Internetin mahdollisuudet, tai siihen, että opettaja pyrkii suojelemaan lapsia Internetin uhkilta ja liialliselta altistumiselta esimerkiksi digitaalisille peleille. Verkko-opetuksen tavoitteinen arvioinnin fokus (2) nojaa siihen, minkälaisia tavoitteita luokanopettaja yleisesti asettaa opetukselleen, vaikka tieto- ja viestintätekniikka ei liittyisikään prosessiin. Fokuksen taustalla on myös mediakasvatuksen näkökulma tieto- ja viestintätekniikan opetuskäyttöön, jolloin keskeistä on, että opetuksen suunnittelu ja arviointi ei lähde teknologiasta käsin vaan didaktiikasta ja peda-gogisista arvoista. Verkko-opetuksen arvioinnin fokusten voidaan nähdä täydentävän toisiaan. Fokusten varioinnissa voidaan puhua luokanopettajan kohdalla todellisesta mediataidosta, joka ulottuu yli ammatillisen pätevyyden aina opettajan henkilökohtaiseen kehittymisen kaareen. Avainsanat: Verkko-opetus, arvot, arviointi, opetus-opiskelu-oppimisprosessi, opettajan pedagoginen ajattelu, tieto- ja viestintätekniikan opetuskäyttö Keywords: Network-Based Education (NBE), values, evaluation, teaching-studying-learning process, teacher's pedagogical thinking, educational use of information and communication technologies (ICT)
Resumo:
In the early years of independence the Finnish school system went through a major change. Both the Compulsory school attendance act (1921) and the Religious freedom act (1923) were legislated almost simultaneously. Although the legislators were deciding on the whole content of the citizenship education given in the compulsory school, their attention was mainly concentrated on the issue of the religious education. The former study concerning the subject shows that this issue was strongly influenced by the political power struggle between the conservative and the socialist parties. One of the underlying factors was also the Church s decreased authority concerning the elementary school. The aim of this research was to study the Finnish evangelical movement s attitude and opinions on the issue of religious education and on its status and nature. Their opinions on the issue were especially investigated from the point of view of their own evangelical lower elementary school teachers seminar, which was deeply connected with the matter of confessionalism. The source material of this research of educational history consist of documents of the school administration and the Lutheran Evangelical Association as well as of vast collection of educational, Church s and evangelical movement s journals. According to the results of this study, the evangelical movement plead very strongly for denominational religious education. However, the confessionalism they were pursuing differed from the common understanding of the concept at that time. This became evident both because of their demands for increased education on the Christian doctrine and because of their sharp criticism against loosely confessional, generally Christian religious education. The evangelical movement s strict opinion was combined with their effort to emphasize the Lutherian doctrine in the Evangelical Lutheran Church in Finland. The founding of the Evangelical seminar for lower elementary school teachers in Karkku was a significant indication of the evangelical movement s dedication to strive towards school s Christianity. The objective of the evangelical seminar was to change the school by means of training evangelical minded teachers. The seminar was only a part of much larger plans of evangelical education and home missionary work. However, maintaining the seminar proved to be impossible, especially as the National Board of Education was absolutely against it, claiming that it would endanger the unity of the compulsory school. The National Board of Education indicated that the objectivity of citizenship education would be forfeit, if every marginal ideological movement could educate their own teachers.
Resumo:
Nowadays, national interest in lifelong learning is heightened, but more than a half of adults do not take part in any lifelong learning the past year on the grounds that one is too busy. Providing equal access for all people to lifelong learning, remains a challenge in Japan. This artcle proposes an idea “information education as lifelong learning”.According to a survey on policy, actual condition, and previous research of “information education as lifelong learning” in Japan, it found that Japan has less guidelines and practical case studies than Finland. In this article, Finnish educational model, resulted success in PISA, which has similar social backgrounds to Japan is argued, in particular, history of media education in Finland, policies on media education, and concrete examples in libraries. Based on the argument, this artcle proposes three ideas that are feasible in Japan, such as ⑴ multimedia-based information education using mobile phone and radio, ⑵ employability-aware information education, and ⑶ information education utilizing library.
Resumo:
Ekenäs seminarium skötte den finlandssvenska folkskollärarinneutbildningen åren 1871-1974. Seminariets bibliotek flyttades, då skolan upphörde 1974, till Österbottens högskolas bibliotek och därifrån till Tritonia 2001. Samlingen består av ca. 8.000 böcker (207,6 hyllmeter) från olika ämnesområden med betoning på pedagogik, religion, historia och skönlitteratur. Över 90% av litteraturen är på svenska. Samlingen utgör ett intressant tidsdokument över den litteratur som användes i lärarutbildningen från medlet av 1800-talet till grundskolans införande. I samlingen ingår även en stor mängd årsberättelser från olika skolor, skolstatistik och protokoll från olika nationella lärarmöten samt pedagogiska tidskrifter. I samlingen finns även ett litet antal böcker och tidskrifter från Nykarleby seminarium, den finlandssvenska folkskollärarutbildningen, som även den upphörde 1974. Böckerna är ordnade ämnesvis enligt SAB (Sveriges allmänna bibliotek) i huvudklasser och inom dessa i alfabetisk ordning. Samlingen är inte katalogiserad i Tria.
Resumo:
Syftet med denna avhandling är att undersöka vårdnadshavares uppfattning om lärares ansvarsområden utöver undervisning. Ansvarsområdena som undersökts har namngetts tillgänglighet, fostran och lärares externa uppgifter. Med tillgänglighet avses kontakten mellan hem och skola, med fostran avses hemmets respektive skolans ansvar för fostran och med lärares externa uppgifter avses uppgifter som lärare har trots att uppgifterna enligt lag inte är en del av läraruppdraget. Skillnader i vårdnadshavares uppfattning har analyserats utgående från vårdnadshavares utbildningsgrad och familjesituation. Utgående från avhandlingens syfte har följande forskningsfrågor utformats: 1. Vad är vårdnadshavares uppfattning om ansvarområdena tillgänglighet, fostran och lärares externa uppgifter? 2. Hurdana skillnader finns det i vårdnadshavares uppfattning om lärares ansvarsområden utgående från vårdnadshavares utbildningsgrad? 3. Hurdana skillnader finns det i vårdnadshavares uppfattning om lärares ansvarsområden utgående från vårdnadshavares familjesituation? För att besvara ovanstående forskningsfrågor användes webbenkät som datainsamlingsmetod, vilket innebär att undersökningen är kvantitativ. Undersökningen har även kvalitativa inslag på grund av ett fåtal öppna frågor i webbenkäten. Forskningsansatsen är positivistisk. För att analysera materialet gjordes envägs variansanalys (one-way ANOVA) och engrupps t-test i statistikprogrammet SPSS. Respondenterna för undersökningen är vårdnadshavare till elever i årskurs tre och fyra i svenskspråkiga skolor från tre städer i Svenskfinland. Det totala antalet respondenter i undersökningen är 79. Resultatet visar att vårdnadshavarna uppfattar ansvarsområdet tillgänglighet vara mindre viktigt än det neutrala mittenvärdet samt att ansvaret för fostran och externa uppgifter inte enbart är lärarens. Vid analys av ansvarsområdena utgående från utbildningsgrad visar endast resultatet för analysen av ansvarsområdet tillgänglighet på signifikanta skillnader. Skillnaden kan ses mellan vårdnadshavarna med examen på andra stadiet respektive universitetsexamen. Resultatet visar dock att vårdnadshavarna med examen på andra stadiet anser att lärare har större ansvar för både fostran och externa uppgifter jämfört med vad vårdnadshavarna med yrkeshögskoleexamen respektive universitetsexamen gjorde. Vid analys av ansvarsområdena utgående från familjesituation visar resultatet inga signifikanta skillnader. Resultaten visar dock att vårdnadshavarna med äldre barn som går eller har gått i grundskolan anser att lärare har större ansvar för fostran jämfört med vad vårdnadshavarna vars barn är det första i grundskolan anser. Vid motsvarande analys av externa uppgifter anser vårdnadshavarna vars barn är det första i grundskolan att lärare har större ansvar.
Resumo:
ÅBO AKADEMI UNIVERSITY Faculty of Education and Welfare Studies Author: Helena Nyman Supervisor: D.Sc. (Health Care), RN Jessica Hemberg Master´s Thesis The vision of caring – Occupational healthcare nurses experiences of fulfilling their ethical values CARING SCIENCE Keywords: Ethics, nursing, nursing ethics, healthcare, values April 2016 Number of pages: 53 Appendices: 5 The purpose of this study is to reach an understanding of what ethos is in an occupational healthcare context. The study seeks answer to the following questions: 1. What is ethos in an occupational healthcare context? 2. What does it mean for occupational healthcare nurses to fulfill their inner ethos in a healthcare context controlled by economic demands of gain and efficiency? The main concept in this study is ethos as Eriksson describes it in her caritative theory of caring. Ethos is associated with ethics and reflects the fundamental assumptions that we have about the human being´s holiness and dignity and about the inviolability of life. The empirical part of the study consists of focus interviews with four occupational healthcare nurses. The study uses hermeneutical reading as an interpretation method, and presents the results of the study in six theses reflecting these against both recent research and the theoretical background. The results of the study show that ethos in occupational healthcare has to do with justice, honesty and faithfulness. These concepts are common to nurses in different nursing contexts. Ethos is not primarily profession-bound but is something universal, and eternal in the human being´s way of being and becoming. The study shows that ethos is a way of being, openness and a way of existing in love. To fulfill ethos in an occupational health context means to choose ethos continuously and courageously for the sake of the patient and the good, even if it involves a struggle or a sacrifice.
Resumo:
Bakgrunden till avhandlingen är att andelen äldre ökar i Finland, vilket medför ett behov av nya ekonomiska lösningar samtidigt som vårdkvaliteten tryggas. Närståendevård är en för samhället förmånlig vårdform som möjliggör att äldre får bo hemma längre samtidigt som institutionsvården minskar. Det är i enlighet med den finländska regeringens målsättningar och närståendevården ska därför utökas. I forskning om närståendevård har man främst fokuserat på vårdarens upplevelser och det finns ett behov av att öka kunskapen om vårdtagarnas upplevelser. Avhandlingens syfte är således att undersöka äldre vårdtagares upplevelser av närståendevård och åldrande genom att tillämpa livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Avhandlingens fyra frågeställningar är ifall närståendevård upplevs som en god vårdform sett ur vårdtagarens synvinkel, vad som upplevs som positivt och negativt med vårdformen, vilken betydelse reciprocitet har för vårdtagaren och vilka möjligheter hon eller han har till reciprocitet i relationen till närståendevårdaren samt vilken betydelse vårdtagarens tidigare livsskeden har för hans eller hennes upplevelser av närståendevård. I avhandlingen behandlas även utvecklingen inom socialgerontologiska teorier. Två av de mest använda socialgerontologiska teorierna på 2000-talet är livsloppsperspektivet och den sociala utbytesteorin. Livsloppsperspektivet innebär att man tar i beaktande många olika faktorer såsom t.ex. samhälleliga förändringar och en individs tidigare livsskeden när man studerar åldrande. Den sociala utbytesteorin utgår från att det en människa ger åt en annan, förväntar hon sig tillbaka. I en obalanserad utbytesrelation uppstår missnöje och en känsla av maktlöshet hos den som enbart är mottagare. Det är en situation som äldre riskerar att hamna i, då deras resurser inte alltid värdesätts av den yngre, arbetsföra generationen. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade temaintervjuer genomförts. Sju svenskspråkiga närståendevårdtagare i åldern 71-80 har intervjuats i Österbotten. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att vårdtagarna överlag upplever närståendevård som en god vårdform med många fördelar. Vårdtagarna uppskattar framför allt att få bo hemma och tryggheten i att vårdas av någon anhörig som känner dem väl och hela tiden är tillgänglig. Flera vårdtagare upplever oro inför framtiden, eftersom de inte vet vad som händer om eller när närståendevårdarens hälsa försämras. Flera vårdtagare upplever frustration över sitt hälsotillstånd och hade inte förväntat sig att åldrandet skulle se ut på det sätt som det gör. Missnöjet tycks inte vara en följd av avsaknad av reciprocitet i relationen till närståendevårdaren, utan de negativa känslorna handlar om att acceptera det försämrade hälsotillståndet efter att tidigare ha levt ett aktivare liv.
Resumo:
Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, man på ett fruktbart sätt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) användbara i ämnet samhällskunskap A på gymnasiet. Detta test sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial, närmare bestämt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhällskunskap på gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod använts. Den används för att kunna uppnå syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhällskunskap A. Utgångspunkterna för undersökningen är för det fösta att samhällskunskap är idag ett tvärvetenskapligt ämne som t.ex. består av ekonomi och politik och historia, geografi m.m. Den andra är att ingen forskare, enligt min vetskap, tidigare har genomfört ett projekt där kommunarkiven har involverats i samhällkunskap. Däremot använder lärare och forskare arkivinformation inom ämnen såsom historia och geografi. Källorna i undersökningen är läromedlet Reflex A, styrdokumenten och arkivhandlingar från 1878, 1970-2000 och forskning från pedagoger och arkivpedagoger. Denna forskning har legat till grund för den framtagna undervisningsplaneringen samt den pedagogiska portföljen. Arbetet gick ut på att skapa en portfölj med arkivhandlingar som skulle användas i samhällkunskap A. De övergripande målen som ex styrdokumenten visa på att det finns inga direkta konkreta direktiv som sa att läraren inte kunde använda arkivhandlingar. Det står tydligt att eleverna skall ha ett dåtida, nutida och framtida perspektiv och att de skall lära sig använda flera källor samt vara källkritiska. Resultatet är även det som finns i portföljen och är portföljen med dess handbok. Introduceringen av arkiven sker utifrån ett pedagogiskt undervisningsmaterial och en undervisningsplanering. Det krävs emellertid att läraren får den tid för att sammanställa ett fungerande material för användandet av arkiven i undervisningen.