377 resultados para nordiska språk (namnforskning)
Resumo:
Marketta Sundman r en uppskattad forskare och en ansedd akademisk lrare. Till hennes forskningsintressen hr framfr allt nusvenskansgrammatiska struktur, tvspråkighet och inlrning av svenska som frmmande språk. Det grammatiska studiet av svenskan representeras i hennes vetenskapliga produktion frst och frmst av den gedigna doktorsavhandlingen <i>Subjektsval och diates i svenskan</i> (1987). Problem kring tvspråkighet har hon behandlat ingende t.ex. i monografierna <i>Tvspråkigheten i skolan: en underskning av språkfrdigheten hos en- och tvspråkiga grundskoleelever i Finland</i> (1994) och <i>Barnet, skolan och tvspråkigheten</i> (1998). Under de senaste ren har hon intresserat sig fr inlrning av svenska som frmmande språk och fr nrvarande leder hon ett av Svenska litteratursllskapet i Finland finansierat forskningsprojekt med titeln <i>P vg mot kommunikativ kompetens: Tillgnandet av svenskans struktur hos finska inlrare</i> Marketta Sundmans vetenskapliga verksamhet har uppmrksammats ven i Sverige; r 2008 tilldelades hon av Svenska Akademien ett pris som rligen tillerknns en person som genom sin verksamhet har gjort srskilt viktiga insatser fr svenska språket. Artiklarna i denna festskrift r skrivna av personer som har anknytning till olika tidsperioder under Markettas akademiska bana hennes frd i språket. En del av dem kan karakteriseras som akademiska mentorer, en del som kolleger tidigare eller nuvarande och en del som adepter till henne. Detta har ocks varit vrt ml; vi ville bjuda in bde namnkunniga nordister och unga forskare frn jubilarens nrmaste bekantskapskrets. Vi riktar ett stort tack till artikelfrfattarna som trots den krva tidtabellen ville stlla upp! Festskriften publiceras endast i elektroniskt format. Vid bo universitet r den drmed den frsta av sitt slag. Vr frhoppning r att artiklarna tack vare det nya mediet kommer att f stor spridning och vara lttillgngliga fr alla intresserade.
Resumo:
De Nordiska Musikhgskolornas Orkesterseminarium Ingesund 1974, Symfonikonsert 18.8.1974.
Resumo:
De Nordiska Musikhgskolornas Orkesterseminarium Ingesund 1974, Symfonikonsert 18.8.1974.
Resumo:
Kirjallisuusarvostelu
Resumo:
Kirjallisuusarvostelu
Resumo:
Fredrag p seminariet "Språk och historia språkvrd, språkplanering och flerspråkighet", Svenska litteratursllskapet i Finland, 2010-04-09.
Resumo:
Konferenssiesitelm: PHOTOGRAPHY NEXT International Conference at Moderna museet and Nordiska Museet, Stockholm, 4-5 February, 2010
Resumo:
Artikel
Resumo:
Avhandlingen handlar om hur E.G. Ehrstrm (17911835) under tidsperioden 180835 frhll sig till finskt, svenskt och ryskt. D Finland r 1809 frvandlades frn svensk riksdel till ryskt storfurstendme tvingades finlndarna att i den nya situationen reflektera ver hur man skulle definiera nation, språk och historia. Det fanns inget givet svar p vad Finlands invnare hade blivit genom den geopolitiska omvlvningen. E.G. Ehrstrm var en individ som i ovanligt mnga sammanhang var tvungen att brottas med de nationella frgorna. Som ung student deltog han i finska kriget r 1808 och r 1812 studerade han som stipendiat i Moskva. r 1815 blev han lektor i ryska vid akademin i bo och som romantiker betonade han samtidigt det finska språkets roll som Finlands enda nationalspråk. ren 182635 var han slutligen kyrkoherde i den svenska frsamlingen i S:t Petersburg. I alla de olika rollerna och kontexterna mste han anpassa sina nationella stllningstaganden till den specifika situation och roll i vilken han verkade. Avhandlingens syfte r att dra slutsatser om de faktorer som gr att en individ i olika sammanhang betonar olika aspekter av det nationella. I det allmnna medvetandet uppfattas nationella identiteter ofta som stabila och enhetliga, medan den teoretiska litteraturen i dag lyfter fram att de i sjlva verket r frnderliga och flytande. Finland strax efter 1809 r intressant att studera ur detta perspektiv. Eftersom det var oklart vad Finland och dess invnare hade blivit, var man tvungen att skapa ett innehll fr den nya enheten. En analys av hur man resonerade i sammanhanget kan lra oss ngot hur nationella identiteter skapas och fungerar ocks i dag.
Resumo:
I sin avhandling fokuserar sig Outi Toropainen p hur enspråkigt svenska elever vid utgngen av den grundlggande utbildningen, kommunicerar p finska i en specifik skrivsituation. Dessutom fsts uppmrksamhet p bedmningen av elevernas skriftliga kommunikationskunskaper. Materialet utgrs av 111 brev som r skrivna av enspråkigt svenska elever som fljer den s kallade A-lrokursen. Breven handlar om skribentens upplevelser av en rysk katteaters frestllning, och de insamlades i samband med den nationella utvrderingen av inlrningsresultat i finska i rskurs 9 vren 2001. Utvrderingen genomfrdes av Utbildningsstyrelsen. Breven bedmdes enligt en fr ndamlet utarbetad kriterieskala i samband med utvrderingen. Avhandlingen kan ses som en replik till den nationella utvrderingen av inlrningsresultat i finska. Breven studerades i den hr avhandlingen genom nrlsning i tv faser; under den frsta fasen stlldes s kallade ppna frgor till de 111 breven. Genom denna interaktion utarbetades studiens teoretiska referensram som r tvrvetenskaplig. I studien mts nmligen mnesdidaktiken inom vetenskapsomrdet pedagogik och den tillmpade lingvistiken inom vetenskapsomrdet språkvetenskap. Under den andra nrlsningsomgngen fokuserades p kommunikationen i breven. Kommunikationen i breven bestr av sociokulturell och situationsbunden kommunikation som fngas upp i språkhandlingar. Begreppet språkhandling anvnds i avhandlingen som benmning p analysenheten, eftersom begreppet reflekterar ett funktionellt kommunikativt synstt. Den sociokulturella kommunikationen r avgrande fr att de 111 elevtexterna kan frsts som privata brev. Den sociokulturella kommunikationen frekommer i språkhandlingar som representerar interpersonell kommunikation. Sdana språkhandlingar r till exempel tilltal av brevets mottagare (t.ex. Hei taas vanha kamu!), frga-svar-sekvens (t.ex. Mit kuuluu? Itse voin hyvin) och avslutande tillnskningar (t.ex. Pit huolta itsestsi!). De kan anses vara interpersonella språkhandlingar, eftersom de bland annat tilltalar mottagaren, frutstter en reaktion av denne eller erstter en handling mellan avsndaren och mottagaren. Den situationsbundna kommunikationen utgrs av språkhandlingar som uppfyller de krav som skrivuppgiften stller. Det finns tv faktorer som kan anses vara centrala med tanke p brevets innehll. Den frsta r att mottagaren inte har sett katteaterfrestllningen, vilket ger avsndaren en orsak att skriva ett brev (t.ex. Se harmittaa ett et saanut nhd sit). Den andra r att avsndaren kan frvntas bertta om sina upplevelser av teaterfrestllningen (t.ex. Siell oli hirmunkivaa). Bedmningen av breven baserar sig p en skala med fyra kriterier vilka r textens smidighet, mngsidighet, språkriktighet och innehll. Av dessa fyra kriterier verkar det som tar upp textens mngsidighet att allra naturligast inkludera ocks de sociokulturella språkhandlingarna. Kriteriet fr innehllet verkar dremot inkludera den situationsbundna kommunikationen som skrivuppgiften frutstter. Fr att analysera bedmningen av skribenternas kommunikationskunskaper valdes tolv brev fr nrmare granskning. Enligt analysen r bedmarnas tolkning av kriterierna varierande: varken den sociokulturella kommunikationen eller den situationsbundna kommunikationen i breven har konsekvent bedmts enligt kriterierna. Mera kunskap behvs om vad och hur eleverna i olika utvecklingsskeden av sina språkfrdigheter gr - och framfrallt kan frvntas kunna gra - med det ifrgavarande språket. Genom den kunskapen kar sannolikt ocks de praktiska mjligheterna att undervisa i och bedma språkbruk, kommunikation och interaktion p ett lika sjlvklart stt som de språkliga bristerna. En viktig frklaring till undervisningen kan antas finnas frutom i lroplanen ocks i lromedlen. Fr att elevernas kommunikativa kunskaper skall ges mjlighet att utvecklas i språkundervisningen, torde det vara sjlvklart att undervisningen d borde basera sig p en kommunikativ syn p språket. Fortbildning fr lrare, fortsatt vetenskaplig forskning och diskussion kring den kommunikativa undervisningen av språk r en ndvndighet fr frndringen mot en kommunikativ syn p språkundervisningen.
Resumo:
Engelskans dominerande roll som internationellt språk och andra globaliseringstrender pverkar ocks Svenskfinland. Dessa trender pverkar i sin tur frutsttningarna fr lrande och undervisning i engelska som frmmande språk, det vill sga undervisningsmlen, de frvntade elev- och lrarroller, materialens ndamlsenlighet, lrares och elevers initiala erfarenheter av engelska och engelskspråkiga lnder. Denna studie undersker frutsttningarna fr lrande och professionell utveckling i det svenskspråkiga nybrjarklassrummet i engelska som frmmande språk. Utgngslget fr 351 nybrjare i engelska som frmmande språk och 19 av deras lrare beskrivs och analyseras. Resultaten tyder p att engelska hller p att bli ett andraspråk snarare n ett traditionellt frmmande språk fr mnga unga elever. Dessa elever har ocks goda frutsttningar att lra sig engelska utanfr skolan. Sdan var dock inte situationen fr alla elever, vilket tyder p att det finns en anmrkningsvrd heterogenitet och ven regional variation i det finlandssvenska klassrummet i engelska som frmmande språk. Lrarresultaten tyder p att vissa lrare har klarat av att p ett konstruktivt stt att tackla de frutsttningar de mter. Andra lrare uttrycker frustration ver sin arbetssituation, lroplanen, undervisningsmaterialen och andra aktrer som kommer r av betydelse fr skolmiljn. Studien pvisar att frutsttningarna fr lrande och undervisning i engelska som frmmande språk varierar i Svenskfinland. Fr att stda elevers och lrares utveckling fresls att dialogen mellan aktrer p olika niv i samhllet br frbttras och systematiseras.
Resumo:
Arbetet som omsorgsprst sedan 1990 har vckt mnga frgor samband med mtet med personer som har grava funktionshinder. Det har skett framfr allt i skriftskolor och konfirmationsundervisning frn r 1984 framt. Men speciellt samarbetet med fysioterapeut Karin Isaksson fick betydelse. Vi inbjd personer med svra spnningar och lite aktivitet att delta i en grupp med avslappning och kontemplativ sng. Gruppen (1997-2001)som hll p en timme gav uppmuntrande resultat. Men det var lttare fr Isaksson att tnka p det i termer av avslappning och fysiskt vlbefinnande d det fr mig ingick sdant som helig nrvaro och tystnad i mtet med deltagarna. Det resulterade s smningom i ett forskningsprojekt som jag kallar fr Aaa-gruppen efter de kontemplativa intonationsvningar som ingr i ritualen. (AOM). Sex par (deltagare och handledare) anmlde sig till forskningsprojektet. Materialet samlades in ren 2002-2003. Aaa-gruppens ritual bestr av kontemplativ gregoriansk sng(intonationsvningar + antifoner som Kyrie eleison, Hosanna Filio David, Sanctus, Non i solo pane - Mnniskan skall icke leva av brd allenast och Fader Vr bnen.) Samarbetet i Aaa-gruppen mellan deltagare och handledare omfattade taktil stimulans (berring enligt strykningar och Keep in Touch) Materialet samlades in som observationsprotokoll, frgeformulr och intervjuer. Materialet har jag anvnt fr att reflektera ver hur vi kan frst Aaa-gruppen och verklighet. I avhandlingen utgr jag frn tankar om kontextens betydelse fr en frstelse. Jag uppfattar att tre sammanhang r av betydelse fr frstelsen. Dem har jag kallat fr omsorgssammanhang, religist sammanhang och forskarsammanhang. I avhandlingen anvndes tre perspektiv som jag kallar fr dialogfilosofi, neurofilosofi och livsformsfilosofi fr att reflektera materialet. Den nra relationen mellan deltagare och handledare i Aaa-gruppen kan frsts ur olika sammanhang. Resultatet av den religionsfilosofiska reflektionen r att sammanhangen liksom de olika filosofiska perspektiven kompletterar och ger en mngsidig frstelse fr religion och personer med grava funktionshinder. Reflektionen berr grundlggande frgestllningar kring kropp och medvetande och frgan om språk (nonverbalt och verbalt) och verklighet. En dualistisk uppfattning om jaget, som delbart i kropp och medvetande, avisas till frmn fr ett s kallat kroppsjag. Religion i Aaa-gruppen kan frsts som ett mte i en nra relation. Ett mte som r nonverbalt men inbegriper en mnskligt frhllningsstt som inom dialogfilosofin kan beskrivas med ordparet Jag-Du.
Resumo:
Att ett geografiskt territorium uppnr autonomi frklaras ofta av skillnad I etnicitet, språk eller religion. En region som skiljer sig i ngon av dessa kulturella aspekter frn vriga regioner i ett land anses drfr ha strre sannolikhet att utveckla autonomi. Pr M. Olausson visar i sin avhandling att kulturella aspekter inte r den viktigaste frklaringen till att vissa ar utvecklar autonomi. Kulturella aspekter r bara en del i frklaringen till varfr vissa ar utvecklar autonomi medan andra frblir en integrerad del av moderlandet. Kulturella aspekter mste kombineras med andra aspekter fr att utgra en tillrcklig frklaring till skillnaden i autonomi. Bland de autonoma regionerna i vrlden idag utgr ar en klar majoritet. ar anses ofta ha speciella egenskaper som gr att de skiljer sig frn fastlandet. Knslan av samhrighet och gemenskap r ofta starkare p ar pga deras ofta isolerade lge vilket i sin tur anses frklara varfr mnga ar utvecklar autonomi. Genom att studera bde autonoma och icke-autonoma ar visar Olausson att autonomi kan frklaras av att n ligger lngre n 1 000 km frn fastlandet eller att den skiljer sig frn fastlandet i ngon av de kulturella aspekterna, att den har varit ockuperad av frmmande stat och drmed avskiljd frn vriga landet eller utgjort en egen stat. Den viktigaste frklaringen till varfr vissa ar utvecklar autonomi men inte andra r emellertid ns strategiska betydelse.
Resumo:
Artikel i festskrift.
Resumo:
Avhandling visar att lindrig dyslexi pverkar ls- och skrivprestationer hos hgpresterare. Srdrag trder tydligast fram i frmmande språk och vid hantering av språkljud i krvande testuppgifter. ven om dyslexirelaterade problem vanligtvis r lindriga hos universitetsstudenter, r det centralt att dessa identifieras, eftersom de ses pverka akademiska prestationer. Avhandlingen lgger fram det frsta finlandssvenska dyslexitestet normerat fr universitetsniv (FS-DUVAN) och ger verktyg fr utredning av ls- och skrivsvrigheter hos unga vuxna i Svenskfinland. Avhandlingen utforskar ocks språkspecifika srdrag av dyslexi hos hgpresterande finlandssvenska universitetsstudenter i ls- och skrivuppgifter i svenska, finska och engelska. Detaljerade felanalyser visar att studenter med dyslexi speciellt har problem med kopplingar mellan språkljud och bokstav i det frmmande språket engelska, som ocks i detta avseende r komplext. Resultat i komplexa kognitiva testuppgifter som frutstter hantering av språkljud pekar p svikt i fonologisk processering, som betecknas som den huvudsakliga underliggande kognitiva nedsttningen vid utvecklingsbetingad dyslexi.
