Forskningscirkeln en arbetsform för att utveckla skolan mot en lärande organisationlärande organisation?

När samhället blir mera komplext ställs generellt sett allt större krav på enskilda individer och organisationer. Detta innebär också att t ex kraven på skolan som organisation ökar i motsva-rande grad. Om förändringar i skolan skall lyckas måste lärarna involveras (Hargreaves, 1998). Förändringen måste helt enkelt utgå från lärarna själva. “It is teachers who, in the end, will change the world of the school by understanding it“ (Lawrence Stenhouse, citerad i Egerbladh & Tiller, 1998). För många lärare är kärnpunkten när verksamheten skall förändras om den går att genomföra i praktiken. På det sätt som lärare förstår hur skolan fungerar kan även antas ha betydelse för hur de utför sina arbetsuppgifter. Det är mot en sådan bakgrund som s k forskningscirklar, som ett forum för ett möte mellan lärare och forskare, blir av intresse. Kan då också s k lärande organisationer innehålla forskningscirklar som en möjlig arbetsform för att både förstå och att utveckla skolans verksamhet i praktiken? Med utgångspunkt från den bakgrund som skisserats upp är syftet med detta paper sålunda att diskutera: a) Under vilka förutsättningar är det möjligt att tala om skolan som en lärande organisa-tion?b) Är det möjligt att betrakta forskningscirkeln som ett, av flera tänkbara, medel för att utveckla skolan mot en lärande organisation?Jag utgår från två av Senges (1995) huvudkriterier, personlig utveckling (Personal Mastery) och team-lärande, för att diskutera några aspekter av de frågeställningar som anges i syftet. För att ge en mer fullständig bild skulle det självfallet ha varit att föredra att de tre övriga kriterierna som Senge använder hade kunnat behandlas på ett motsvarande sätt. Jag väljer dock bort dessa då det inte finns möjlighet att klara av en sådan uppgift inom den begränsade ram som ett paper av den här typen ger utrymme för.

Design, Simulation und Erprobung einer aktiven Sitzaufhängung für Nutzfahrzeuge

Nutzfahrzeuge müssen oft durch sehr unebenes Gelände gefahren werden. In diesem Fall wird der Fahrer starken Vibrationen ausgesetzt, die von der Fahrzeugkarosserie durch die Sitzaufhängung auf ihn wirken. Um diese Schwingungen zu verringern, werden die Sitzaufhängungen in der Regel mit Feder-Dämpfer-Systemen ausgerüstet. Jedoch erreichen die passiven Systeme vor allem bei niederfrequenten Schwingungen ihre physikalischen Grenzen. Eine wesentliche Verbesserung des Sitzkomforts kann unter solchen Anregungsbedingungen nur mit einer aktiven Sitzaufhängung erreicht werden. In diesem Beitrag wird ein neuartiges aktives System für die Sitzaufhängung auf Basis von elektrorheologischen Flüssigkeiten vorgestellt. Außerdem werden die theoretischen Grundlagen für die Modellierung der beschriebenen aktiven Sitzaufhängung dargestellt. Anschließend werden die Simulationsergebnisse mit den Messergebnissen unter realen Betriebsbedingungen verglichen. Die Repräsentation der Ergebnisse mit Hilfe der im Bereich der Sitztechnik weit verbreiteten SEAT-Werten (Seat Effective Amplitude Transmissibility) zeigt das Potenzial des entwickelten Systems zur aktiven Reduktion der Schwingungsbelastung des Fahrers und ermöglicht seine objektive Bewertung.

Sean Banan och Frost-Elsa sjunger sig in i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande.

Vårt syfte är att få syn på hur förskollärare resonerar kring populärmusikens betydelse för barn gällande lärande och identitetsskapande. Vi har valt att utgå ifrån förskollärares perspektiv på fenomenet. Som metod valde vi att göra en kvalitativ studie där vi intervjuade förskollärare från olika slumpmässigt utvalda förskolor. Det insamlade materialet har vi analyserat med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarna anser att populärmusiken har en stor betydelse för barnet som lärande och identitetsskapande. Den spelar enligt förskollärarna en betydelsefull roll i skapandet av sociala möten i förskolan. Även populärmusikens möjligheter som pedagogiskt redskap lyftes fram i intervjuerna. Slutligen diskuterades populärmusiken som ett verktyg i arbetet med normer och värderingar i förskolan.

Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i ekologi : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom- och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Barns naturvetenskapliga lärande i förskolans miljö : En studie om utforskandet av och förutsättningar för barns naturvetenskapliga lärande samt pedagogers användande av läroplanen

Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.

Utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i ekologi : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka på vilket sätt utomhuspedagogik kan bidra till förståelsen av ekologi för elever i årskurs F-6. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Sökningarna har skett via avhandlingar.se, NorDiNa, Summon och ERIC(Ebsco). Metod, urval och sökprocesser är tydligt beskrivna och studien är på så vis öppen för granskning. Denna studie visar att elever får genom utomhuspedagogiken erfarenheter och upplevelser, både att minnas och att samarbeta kring. I kommunikationen och reflektionen som sker i klassrummet när eleverna får växla mellan att vara både utom-och inomhus, ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa naturen. Utomhuspedagogiken bidrar till att eleverna får använda både teori och praktik och att hela kroppen ingår i lärandet. Av största vikt är lärarens förmåga att planera och genomföra utomhuspedagogisk undervisning för att kunna lägga grunden, bygga vidare och fördjupa elevens lärande om ekologi. Det som inverkar på elevens lärande är tillgången och kvaliteten på utemiljön. Slutsatsen blir att utomhuspedagogiken utgör ett viktigt komplement till den traditionella klassrumsundervisningen för att utveckla elevernas förmåga att förstå sambanden i ekosystem, näringsvävar och energiflöden.

Virtuellt lärande på distans : en intervjustudie med finländska gymnasiestuderande.

The aim of this study was to gain a deeper understanding of the learning experiences of upper secondary school students in a virtual learning environment. The focus of the study is younger students aged 16–18. Virtual learning environments are defined as collaborative, interactive and communicative digital environments. The main research question was to distinguish the meaning of learning given by the participants. Did the participants perceive learning potential in the virtual learning environment, and if so, what signifies learning potential? Sub-questions were: What enhances learning? What might inhibit learning in a distance course? How do the participants relate to their role as distant learners? Four upper secondary schools in Finland took part in the study. Thirteen upper secondary students were interviewed after a distance course in social studies. During the analysis, four main categories were identified: responsibility, freedom, time and communication. A constructivist approach to learning was adopted while analysing the interviews, and the categories were understood through cognitive, affective and social dimensions of learning. The implications of the study are that a student-centred pedagogy and a social constructivist course design have the potential to motivate students to interact to learn, while the software, such as Second Life, Google+ and Wikibooks, offers them the possibility to do so. The study introduces an empirically supported concept, virtual learning. Virtual learning assumes an active learner who manages different learning spaces while communicating with people and metacognitively assessing the learning process. At the same time, students get used to the virtual and everchanging nature of information and knowledge.

Active flow control bump design using hybrid Nash-game coupled to evolutionary algorithms

In this paper, the optimal design of an active flow control device; Shock Control Bump (SCB) on suction and pressure sides of transonic aerofoil to reduce transonic total drag is investigated. Two optimisation test cases are conducted using different advanced Evolutionary Algorithms (EAs); the first optimiser is the Hierarchical Asynchronous Parallel Evolutionary Algorithm (HAPMOEA) based on canonical Evolutionary Strategies (ES). The second optimiser is the HAPMOEA is hybridised with one of well-known Game Strategies; Nash-Game. Numerical results show that SCB significantly reduces the drag by 30% when compared to the baseline design. In addition, the use of a Nash-Game strategy as a pre-conditioner of global control saves computational cost up to 90% when compared to the first optimiser HAPMOEA.

Process Analytical Technology Approach on Fluid Bed Granulation and Drying : Identifying Critical Relationships and Constructing the Design Space

Fluid bed granulation is a key pharmaceutical process which improves many of the powder properties for tablet compression. Dry mixing, wetting and drying phases are included in the fluid bed granulation process. Granules of high quality can be obtained by understanding and controlling the critical process parameters by timely measurements. Physical process measurements and particle size data of a fluid bed granulator that are analysed in an integrated manner are included in process analytical technologies (PAT). Recent regulatory guidelines strongly encourage the pharmaceutical industry to apply scientific and risk management approaches to the development of a product and its manufacturing process. The aim of this study was to utilise PAT tools to increase the process understanding of fluid bed granulation and drying. Inlet air humidity levels and granulation liquid feed affect powder moisture during fluid bed granulation. Moisture influences on many process, granule and tablet qualities. The approach in this thesis was to identify sources of variation that are mainly related to moisture. The aim was to determine correlations and relationships, and utilise the PAT and design space concepts for the fluid bed granulation and drying. Monitoring the material behaviour in a fluidised bed has traditionally relied on the observational ability and experience of an operator. There has been a lack of good criteria for characterising material behaviour during spraying and drying phases, even though the entire performance of a process and end product quality are dependent on it. The granules were produced in an instrumented bench-scale Glatt WSG5 fluid bed granulator. The effect of inlet air humidity and granulation liquid feed on the temperature measurements at different locations of a fluid bed granulator system were determined. This revealed dynamic changes in the measurements and enabled finding the most optimal sites for process control. The moisture originating from the granulation liquid and inlet air affected the temperature of the mass and pressure difference over granules. Moreover, the effects of inlet air humidity and granulation liquid feed rate on granule size were evaluated and compensatory techniques used to optimize particle size. Various end-point indication techniques of drying were compared. The ∆T method, which is based on thermodynamic principles, eliminated the effects of humidity variations and resulted in the most precise estimation of the drying end-point. The influence of fluidisation behaviour on drying end-point detection was determined. The feasibility of the ∆T method and thus the similarities of end-point moisture contents were found to be dependent on the variation in fluidisation between manufacturing batches. A novel parameter that describes behaviour of material in a fluid bed was developed. Flow rate of the process air and turbine fan speed were used to calculate this parameter and it was compared to the fluidisation behaviour and the particle size results. The design space process trajectories for smooth fluidisation based on the fluidisation parameters were determined. With this design space it is possible to avoid excessive fluidisation and improper fluidisation and bed collapse. Furthermore, various process phenomena and failure modes were observed with the in-line particle size analyser. Both rapid increase and a decrease in granule size could be monitored in a timely manner. The fluidisation parameter and the pressure difference over filters were also discovered to express particle size when the granules had been formed. The various physical parameters evaluated in this thesis give valuable information of fluid bed process performance and increase the process understanding.

Stereochemical and steric control of enzymatic glucuronidation : A rational approach for the design of novel Inhibitors for the human UDP-glucuronosyltransferase 2B7

The UDP-glucuronosyltransferases (UGTs) are enzymes of the phase II metabolic system. These enzymes catalyze the transfer of α-D-glucuronic acid from UDP-glucuronic acid to aglycones bearing nucleophilic groups affording exclusively their corresponding β-D-glucuronides to render lipophilic endobiotics and xenobiotics more water soluble. This detoxification pathway aids in the urinary and biliary excretion of lipophilic compounds thus preventing their accumulation to harmful levels. The aim of this study was to investigate the effect of stereochemical and steric features of substrates on the glucuronidation catalyzed by UGTs 2B7 and 2B17. Furthermore, this study relates to the design and synthesis of novel, selective inhibitors that display high affinity for the key enzyme involved in drug glucuronidation, UGT2B7. The starting point for the development of inhibitors was to assess the influence of the stereochemistry of substrates on the UGT-catalyzed glucuronidation reaction. A set of 28 enantiomerically pure alcohols was subjected to glucuronidation assays employing the human UGT isoforms 2B7 and 2B17. Both UGT enzymes displayed high stereoselectivity, favoring the glucuronidation of the (R)-enantiomers over their respective mirror-image compounds. The spatial arrangement of the hydroxy group of the substrate determined the rate of the UGT-catalyzed reaction. However, the affinity of the enantiomeric substrates to the enzymes was not significantly influenced by the spatial orientation of the nucleophilic hydroxy group. Based on these results, a rational approach for the design of inhibitors was developed by addressing the stereochemical features of substrate molecules. Further studies showed that the rate of the enzymatic glucuronidation of substrates was also highly dependent on the steric demand in vicinity of the nucleophilic hydroxy group. These findings provided a rational approach to turn high-affinity substrates into true UGT inhibitors by addressing stereochemical and steric features of substrate molecules. The tricyclic sesquiterpenols longifolol and isolongifolol were identified as high-affinity substrates which displayed high selectivity for the UGT isoform 2B7. These compounds served therefore as lead structures for the design of potent and selective inhibitors for UGT2B7. Selective and potent inhibitors were prepared by synthetically modifying the lead compounds longifolol and isolongifolol taking stereochemical and steric features into account. The best inhibitor of UGT2B7, β-phenyllongifolol, displayed an inhibition constant of 0.91 nM.

How to design educational settings to promote collaborative inquiry: Pedagogical infrastructures for technology-enhanced progressive inquiry

Strategies of scientific, question-driven inquiry are stated to be important cultural practices that should be educated in schools and universities. The present study focuses on investigating multiple efforts to implement a model of Progressive Inquiry and related Web-based tools in primary, secondary and university level education, to develop guidelines for educators in promoting students collaborative inquiry practices with technology. The research consists of four studies. In Study I, the aims were to investigate how a human tutor contributed to the university students collaborative inquiry process through virtual forums, and how the influence of the tutoring activities is demonstrated in the students inquiry discourse. Study II examined an effort to implement technology-enhanced progressive inquiry as a distance working project in a middle school context. Study III examined multiple teachers' methods of organizing progressive inquiry projects in primary and secondary classrooms through a generic analysis framework. In Study IV, a design-based research effort consisting of four consecutive university courses, applying progressive inquiry pedagogy, was retrospectively re-analyzed in order to develop the generic design framework. The results indicate that appropriate teacher support for students collaborative inquiry efforts appears to include interplay between spontaneity and structure. Careful consideration should be given to content mastery, critical working strategies or essential knowledge practices that the inquiry approach is intended to promote. In particular, those elements in students activities should be structured and directed, which are central to the aim of Progressive Inquiry, but which the students do not recognize or demonstrate spontaneously, and which are usually not taken into account in existing pedagogical methods or educational conventions. Such elements are, e.g., productive co-construction activities; sustained engagement in improving produced ideas and explanations; critical reflection of the adopted inquiry practices, and sophisticated use of modern technology for knowledge work. Concerning the scaling-up of inquiry pedagogy, it was concluded that one individual teacher can also apply the principles of Progressive Inquiry in his or her own teaching in many innovative ways, even under various institutional constraints. The developed Pedagogical Infrastructure Framework enabled recognizing and examining some central features and their interplay in the designs of examined inquiry units. The framework may help to recognize and critically evaluate the invisible learning-cultural conventions in various educational settings and can mediate discussions about how to overcome or change them.