993 resultados para Årskurs 4-6
Resumo:
Studiens syfte är att med hjälp av denna systematiska litteraturstudie undersöka om förändringar inom teknikämnet i årskurs 1-6 kan öka flickors teknikintresse. Frågeställningen som det sökts svar på i aktuell internationell forskning, är följande: Anser aktuell forskning att skolan bör förändras för att öka teknikintresset hos flickor i årskurs 1-6, och i så fall, varför och på vilket sätt? För att få svar på frågeställningarna har systematiska sökningar i databaserna Eric (Proquest), Summon och www.avhandlingar.se gjorts. Engelska sökord som är aktuella för ämnet har valts ut för att ge en bred men ändå riktad sökning. Resultatet till studien är baserad på två avhandlingar och fem artiklar, varav en artikel är en metaanalys och fyra är forskningsstudier. Resultatet visar att flickors teknikintresse kan öka med hjälp av en mer genusmedveten undervisning som tar hänsyn till flickor och pojkars olika intressen. Det har också visat sig att det är av stor vikt för flickor att få en tidig god teknikundervisning för att öka självförtroendet inom ämnet, då val till framtida utbildningar och yrken görs tidigt. För att dessa åtgärder ska kunna genomföras krävs det att lärare och skolledare får mer utbildning i ämnet teknik och hur en genusmedveten undervisning kan bedrivas.
Resumo:
Sammandrag Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga forskning om hur fysikundervisning kan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i årskurs F-6. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en systematisk litteraturstudie i databaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultaten visar att stora delar av kursplanen i fysik går att tillämpa utanför klassrummet och det område som berörs mest i litteraturen är kopplat till undervisning om kraft och rörelse. Många platser utomhus kan användas för undervisningen i fysik, t.ex. skolgården, som är det vanligaste exemplet, men även, tivolin, nöjesparker, museum och utställningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i en autentisk miljö samt möjligheten att bättre fånga elevernas intresse för fysik fram. Utmaningarna handlar främst om kompetensutveckling hos pedagogerna, både inom ämnet fysik och om utomhuspedagogik generellt.
Resumo:
Syftet med den här studien har varit att undersöka vad tidigare forskning beskriver som betydelsefullt i NO-undervisningen för att elever i årskurs F-6 ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Med det menas att en systematisk genomgång av tidigare genomförd och publicerad forskning som är relevant för studiens frågeställningar har utförts. Sökningar efter relevant svensk och internationell forskning har skett i databaserna Eric (Proquest), Google Scholar, Summon, avhandlingar.se och NorDiNa. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns flera faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. De som tas upp i denna litteraturstudie är diskussioner, vardagsbegrepp som kopplas till naturvetenskapliga begrepp, hur begrepp som används i olika sammanhang, att skapa sammanhang, tidig undervisning, praktiska experiment och undersökningar, arbetssätt och samband mellan intresse och kunskap. När litteraturstudien genomförts dras slutsatsen att tidigare forskning anser att ett undersökande arbetssätt är betydelsefullt för att elever ska erbjudas kunskaper i NO och att elevernas intresse påverkar kunskapsutvecklingen.
Resumo:
Denna studie syftar till att undersöka tidigare forsknings syn på lärande i autentiska situationerinom undervisning i naturvetenskap för årskurs 4-6. Detta syfte besvaras genom att undersökavilka möjligheter och utmaningar som finns med lärande i autentiska situationer enligt tidigareforskningsstudier. Studien har en kvalitativ ansats med systematisk litteraturstudie som metod.Samtlig inkluderad litteratur är vetenskapliga artiklar som genomgått peer review och harinkluderats efter sökningar i databaserna Summon samt Eric (Ebsco). Dessa har kritiskt granskatsutifrån uppsatta kriterier och resultatet har analyserats, sammanställts och diskuterats. Studienvisar att undervisning inom de naturorienterande ämnena som bygger på lärande i autentiskasituationer bland annat kan bidra till att undervisningen kopplas till elevernas vardag och denkomplexa verklighet som skolan ska förbereda dem för. Dessutom beskrivs en positiv effekt påelevernas motivation för att lära naturvetenskap och ökad effektivitet i elevernaskunskapsinhämtning i naturvetenskapsundervisningen. Därutöver visar studien att det skapadesett större elevinflytande och ökat egenansvar i undervisningen. Studien visar att anledningar till attundervisning i autentiska situationer kan upplevas som problematisk är bristande resurser ochverktyg, en ökad arbetsbelastning och svårigheter att välja lämpliga lärandesituationer samt att detkrockar med den skolkultur som råder.
Resumo:
Denna litteraturstudies syfte var att få kunskap om vad tidigare forskning uttrycker har för en mer genusmedveten och jämställd undervisning i naturvetenskapliga ämnen för grundskolans tidigare årskurser. Syftet preciserades i följande frågeställningar: Hur resonerar lärare om genus och jämställdhet enligt tidigare forskning? Vilken betydelse har elevers kön och ålder för deras intresse för naturvetenskap generellt eller för de naturvetenskapliga ämnena i skolan enligt tidigare forskning? Vad betonar tidigare forskning som betydelsefullt för mer genusmedvetenhet och jämställd NO-undervisning? Vilken betydelse har lärarna och föräldrarna för elevers motivation i NO-ämnena enligt tidigare forskning? Studien är utformad som en systematisk litteraturstudie. Ur syfte och frågeställningar skapades svenska och engelska sökord, naturvetenskap, NO och undervisning, samt gender, science och primary school. Dessa har sedan använts i databaserna avhandlingar.se, ERIC (Proquest) och NorDiNa för att finna aktuell forskning som kan besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att genusmedvetenhet hos läraren är av betydelse för elevernas resultat, intresse och attityd till naturvetenskap och teknik. Eleverna behöver få respons och feedback på deras arbeten för att känna sig motiverade och behålla intresset. Det är även viktigt att läraren vet skillnaden mellan kön och genus samt jämställdhet och jämlikhet.
Resumo:
The aim of this degree thesis is to see what research says about the use of computer and video games to support upper elementary pupils’ development in English reading comprehension in Swedish schools. Other goals are to see how online and offline gaming can be integrated in the Swedish schools and what attitudes teachers have towards gaming. The method used is a systematic literature review and the purpose is to analyze chosen articles and to find relevant content that answers the research questions. Five articles were chosen from different databases and were systematically analyzed in this thesis. The results show that online gaming as support for education can be rewarding for some upper elementary pupils in English learning. However, in English reading comprehension there is not much research found which means that more research needs to be made within this area. Moreover, involving online gaming in English language learning seems to be a challenge for teachers mostly because of their lack of knowledge about the subject, even though they are positive to gaming. The lack of knowledge about the subject could be altered with more education and courses in the area.
Resumo:
Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.
Resumo:
This is an empirical study about factors that motivate pupils to speak English as a foreign language. The aim of this study is to investigate when pupils in the classroom situation, in Grades 4-6 in a school in Sweden, are motivated to speak English as a foreign language, and why they are motivated to speak English in these situations. To implement this study, questionnaires and interviews have been chosen as methods. 51 pupils in Grades 4-6 took part of the study. Since being able to communicate orally in a foreign language is of great advantage for one, and creates opportunities both for work and for study abroad, it is important for pupils to learn how to communicate orally in English. It is important to be able to use the language. In the English curriculum in Swedish schools, speaking English is a skill pupils must possess. Since this is the requirement it is important that teachers in Sweden relate to this. Many pupils do not like to speak in front of the rest of the class and some pupils only like to speak in informal situations. Therefore, teachers must use various strategies to create a willingness to communicate among pupils and various strategies to motivate them to speak English. The results show that pupils are motivated to use the language in class when they have recently been abroad. It also shows that they are motivated when they can decide the topic and speak about something they are interested in.
Resumo:
Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)
Resumo:
(1) C6H2N3O7- center dot C5H12NO2+, Mr = 346.26, P2(1)/c, a = 7.2356(6), b = 10.5765(9), c = 19.593(2) angstrom, 3 beta=95.101(6)degrees, V = 1493.5(2) angstrom(3), Z = 4, R-1 = 0.0414; (2) C6H2N3O7- center dot C6H8NO+, Mr = 38.24, P2(1)/n, a = 7.8713(5), b = 6.1979(7), c = 28.697(3) angstrom, beta = 90.028(7)degrees, V = 1400.0(2) angstrom(3), Z = 4, R-1 = 0.0416. The packing units in both compounds consist of hydrogen bonded cation-anion pairs. The (hyper)polarizabilities have been calculated for the crystallographic and optimized molecules, by AM1 and at the DFT/B3LYP(6-31G**) level.
Resumo:
A new 2,3,4,6-tetra-O-(3-nitropropanoyl)-O-β-D-glucopyranoside anomer was isolated from the roots of Heteropteris aphrodisiaca and characterized by spectroscopic methods. Activity against Staphylococcus aureus, Bacillus subtilis, Candida albicans, C. parapsilosis, C. krusei, and C. tropicalis was demonstrated.