Le Droit des peuples : organe d'action socialiste nationale et internationale et de défense des réfugiés alsaciens, lorrains, belges, français

1918/09/27 (A1,FASC37)-1918/10/03.

Synthesis of quinoxaline 1,4-di-N-oxide derivatives on solid support using room temperature and microwave-assisted solvent-free procedures

We describe the synthesis of 12 new ethyl and methyl quinoxaline-7-carboxylate 1,4-di-N-oxide derivatives on solid supports with room temperature and microwave-assisted solvent-free procedures. Results show that solid supports have good catalytic activity in the formation of quinoxaline 1,4-di-N-oxide derivatives. We found that florisil and montmorillonite KSF and K10 could be used as new, easily available, inexpensive alternatives of catalysts. Additionally, room temperature and microwave-irradiation solvent-free synthesis was more efficient than a conventional procedure (Beirut reaction), reducing reaction time and increasing yield.

Characterization and in vitro release of cyclosporine-A from poly(D,L-lactide-co-glycolide implants obtained by solvent/extraction evaporation

Cyclosporine-A-loaded PLGA implants were developed intended for ocular route. Implants were prepared using solvent extraction/evaporation technique followed by casting of the cake into rods in a heated surface. XRD patterns showed that cyclosporine-A was completely incorporated into PLGA. FTIR and DSC results indicated alterations on drug molecular conformation aiming to reach the most stable thermodynamic conformation at polymer/drug interface. Implants provided controlled/sustained in vitro release of the drug. During the first 7 weeks, the drug release was controlled by the diffusion of the cyclosporine-A; and between 7-23 week period, the drug diffusion and degradation of PLGA controlled the drug release.

Optimization of solvent mixtures for extraction from bark of Schinus terebinthifolius by a statistical mixture-design technique and development of a UV-Vis spectrophotometric method for analysis of total polyphenols in the extract

A statistical mixture-design technique was used to study the effects of different solvents and their mixtures on the yield, total polyphenol content, and antioxidant capacity of the crude extracts from the bark of Schinus terebinthifolius Raddi (Anacardiaceae). The experimental results and their response-surface models showed that ternary mixtures with equal portions of all the three solvents (water, ethanol and acetone) were better than the binary mixtures in generating crude extracts with the highest yield (22.04 ± 0.48%), total polyphenol content (29.39 ± 0.39%), and antioxidant capacity (6.38 ± 0.21). An analytical method was developed and validated for the determination of total polyphenols in the extracts. Optimal conditions for the various parameters in this analytical method, namely, the time for the chromophoric reaction to stabilize, wavelength of the absorption maxima to be monitored, the reference standard and the concentration of sodium carbonate were determined to be 5 min, 780 nm, pyrogallol, and 14.06% w v-1, respectively. UV-Vis spectrophotometric monitoring of the reaction under these conditions proved the method to be linear, specific, precise, accurate, reproducible, robust, and easy to perform.

Understanding Neolithic Southern Levant: case studies of archaeological semiosis in action

I undersökningen tillämpas Charles Sanders Peirces semiotik för en kritisk granskning av arkeologiska tolkningsprocesser. Enligt Peirce bygger all betydelsegivning på tecken, som kan vara teckningar, föremål, ord, byggkonstruktioner eller egentligen vad som helst. Ett tecken är tredimensionellt: ”objekt”, ”tecken” och ”tolkning”. I sina tidiga skrifter definierar han tre grundtyper för tecknet, Index, Icon och Symbol. De grundläggande definitionerna i Peirces semiotik blir till ett slags lins. När den placeras på skrifter av en arkeolog som uttolkar tecken, framträder deras inre uppbyggnad, motiveringar och logiska konsekvens klart. Att beakta är, att denna bok är lika lite avsedd att utgöra en systematisk klarläggning av den arkeologiska semiotiken, som en omfattande beskrivning av symboliken i det neolitiska Mellanöstern. Analysen är deskriptiv och inte avsedd att utvärdera tolkningarnas riktighet, utan enbart att klarlägga hur arkeologen kommit fram till dessa. Som objekt har valts neolitiska södra Levanten, där viktiga fynd gällande denna i mänsklighetens kulturhistoria så betydelsefulla skede har gjorts. Förhistorien är intressant med tanke på arkeologisk semiosis, eftersom uttolkaren av en symbol inte kan stöda sig på textfynd, utan måste på annat sätt upptäcka vad ett föremål eller en byggnad betytt för sin upphovsman. Att upptäcka en trovärdig betydelse är ofta en mycket svår och understundom rentav omöjlig uppgift. Efter att förhållandet mellan semiotik och arkeologi dryftats analyseras i boken John Garstangs och Kathleen M. Kenyons grundläggande tolkningar i Jeriko, Denise-Schmandt Besserats jämförande analyser för uttolkningen av \'Ain Ghazalis kranium, Michele A. Millers kontextuella analys i Jarmuk samt David Lewis-Williams’ starkt strukturalistiska analys av betydelsen av fynden i \'Ain Ghazal. Peirces semiotik har använts som stöd för arkeologin i mycket mindre utsträckning än F. de Saussures lingvistiska ja strukturalistiska semiotik. I Mellanöstern har man hittills inte alls gjort det. Ingen av de forskare som behandlas i boken hänvisar själv till semiotik eller tecken. Logiken i uttolkningen av dessa undersökningar är mycket invecklad, och de av Peirce gestaltade processerna för betydelsegivning visar sig härvidlag utgöra en ytterst klargörande kritisk apparat.

[Pas d'action -kohtaus baletista Prinsessa Ruusunen]

Soitinnus: orkesteri.