Företags potentiella manipulation av tillväxttakt i goodwillnedskrivningstestet : En kvantitativ studie av svenska och finska börsnoterade företag

Bakgrund och problem: I och med den nya standarden IAS 36 ska företagen göra uppskattningar angående den långsiktiga tillväxttakten i goodwillnedskrivningstestet. Detta innebär en möjlighet att manipulera tillväxttakten för att på så vis undvika eller framkalla nedskrivning av goodwill. Problemformulering: Hur påverkar utvalda variabler företags potentiella manipulation av angiven tillväxttakt? Syfte: Syftet med studien är att bidra med förklaringar till vad som påverkar att företag redovisar för höga respektive för låga tillväxttakter i goodwillnedskrivningstestet. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod där urvalet består av samtliga svenska och finska börsnoterade företag med redovisad goodwill. Utifrån existerade kunskap formuleras fyra hypoteser som testas mot empirin. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar inga signifikanta samband mellan den beroende variabeln manipulation och de oberoende variablerna storlek, skuldsättningsgrad, bransch och redovisningstillsyn. Den deskriptiva statistiken visar att i stort sett hälften av företagen manipulerar tillväxttakten.

Den goda viljan och framtida lönsamhet : En studie om nedskrivning av goodwill är en ledande indikator på framtida minskad lönsamhet i svenska och finska börsnoterade bolag

Bakgrund: Goodwill är en omdebatterad immateriell tillgångspost. En nedskrivning ska enligt redovisningsstandarden IAS 36 baseras på bolagens framtida ekonomiska utveckling. Därmed kan en nedskrivning vara en indikation på hur bolagets ekonomiska framtid kommer att gestalta sig. Tidigare forskning visar att bolagsledningens subjektiva bedömningar kan leda till att nedskrivningens relevans kan ifrågasättas. Syfte: Enligt IFRS 3 och IAS 36 ska goodwill värderas till det framtida uppskattade värde som tillgången ska generera. Grundtanken med standarderna är att öka tillförlitligheten och relevansen för att bättre återspegla bolagens ekonomi i de finansiella rapporterna. Utifrån grundtanken bör en nedskrivning av goodwill vara en ledande indikator på framtida minskad lönsamhet. Vi avser därmed att undersöka om det finns ett samband mellan nedskrivning av goodwill och minskad framtida lönsamhet i svenska och finska börsnoterade bolag samt om det finns en skillnad mellan länderna när det gäller sambandet. Metod: Uppsatsen är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där sekundärdata hämtats från databas samt årsredovisningar. Informationen har samlats in för att därefter testas med regressionsanalyser. Slutsats: Studien kan inte styrka att standarden ger en bättre återspegling av bolagens ekonomi i de finansiella rapporterna. Resultatet visar att hanteringen av goodwill kan ske utifrån ett opportunistiskt beteende då nedskrivningen kan vara baserad på en redan realiserad försämring av goodwill istället för att vara baserad på framtida bedömningar. Resultatet antyder att tillsynen inte är harmoniserad inom EU, då det finns en signifikant skillnad mellan Sverige och Finland två år efter nedskrivningen. Studiens resultat kan användas till att ifrågasätta gällande standardens utformning.

A problemática da dicotomia contabilística ao nível dos subsídios ao investimento

A globalização dos mercados, articulada com a abertura das fronteiras dentro da União Europeia, e com a diversidade de sistemas contabilísticos, acentuou a necessidade de criar um único sistema contabilístico que fosse aceite internacionalmente e, ao mesmo tempo, que facilitasse o acesso aos mercados de capitais internacionais. O novo Sistema de Normalização Contabilística (SNC) adotado em Portugal é baseado essencialmente em princípios, conduzindo à existência de novos conceitos e à necessidade de incorporar novas formas de entender a contabilidade. Constata-se que os procedimentos contabilísticos impostos pelo SNC, no caso particular da Norma de Contabilidade e Relato Financeiro (NCRF) 22 - Contabilização dos Subsídios do Governo e Divulgação de Apoios do Governo, são mais exigentes e pormenorizados do que os previstos no anterior sistema normativo nacional, em vigor até 31/12/2009. Verifica-se ainda que esta norma, no que diz respeito ao tratamento contabilístico dos subsídios relacionados com ativos, não segue o preconizado na atual International Accounting Standard (IAS), ou Norma Internacional de Contabilidade (NIC) 20 - Contabilização dos Subsídios do Governo e Divulgação de Apoios do Governo. Pretende-se assim analisar as referidas normas, enumerando as suas principais diferenças, e constatar como os outros países da União Europeia contabilizam estes subsídios. The globalization of markets, combined with the opening of borders within the European Union, and the diversity of accounting systems, emphasized the need to create a single accounting system that is internationally accepted and at the same time, improving access to markets international capital. New Accounting Standards System adopted in Portugal is essentially based on principles leading to the existence of new concepts and the need to incorporate new ways of understanding accounting. It appears that the accounting procedures required by the SNC, particularly in the case of NCRF 22 - Accounting for Government Grants and Disclosure of Government Assistance, are more stringent and detailed than those of the preceding national regulatory system in force until 31/12/2009. It also appears that this standard with regard to the accounting treatment of grants related to assets, does not follow the recommendations in the current IAS 20 - Accounting for Government Grants and Disclosure of Government Assistance. The aim is to analyze the standards, enumerating the main differences, and see how the other UE countries account for these allowances.