QCD sum rules study of the meson Z(+)(4430)

We use QCD sum rules to study the recently observed meson Z(+)(4430), considered as a D*D-1 molecule with J(P) = 0(-). We consider the contributions of condensates up to dimension eight and work at leading order in alpha(s). We get m(Z) = (4.40 +/- 0.10) GeV in a very good agreement with the experimental value. We also make predictions for the analogous mesons Z(s) and Z(bb) considered as D-s*D-1 and B*B-1 molecules, respectively. For Z(s) we predict mZ(s) = (4.70 +/- 0.06) GeV, which is above the D-s* D-1 threshold, indicating that it is probably a very broad state and, therefore, difficult to observe experimentally. For Z(bb) we predict m(Zbb) = (10.74 +/- 0.12) GeV, in agreement with quark model predictions. (c) 2008 Elsevier B.V. All rights reserved.

Fractal structures in stenoses and aneurysms in blood vessels

Recent advances in the field of chaotic advection provide the impetus to revisit the dynamics of particles transported by blood flow in the presence of vessel wall irregularities. The irregularity, being either a narrowing or expansion of the vessel, mimicking stenoses or aneurysms, generates abnormal flow patterns that lead to a peculiar filamentary distribution of advected particles, which, in the blood, would include platelets. Using a simple model, we show how the filamentary distribution depends on the size of the vessel wall irregularity, and how it varies under resting or exercise conditions. The particles transported by blood flow that spend a long time around a disturbance either stick to the vessel wall or reside on fractal filaments. We show that the faster flow associated with exercise creates widespread filaments where particles can get trapped for a longer time, thus allowing for the possible activation of such particles. We argue, based on previous results in the field of active processes in flows, that the non-trivial long-time distribution of transported particles has the potential to have major effects on biochemical processes occurring in blood flow, including the activation and deposition of platelets. One aspect of the generality of our approach is that it also applies to other relevant biological processes, an example being the coexistence of plankton species investigated previously.

Epidemics in networks of spatially correlated three-dimensional root-branching structures

Using digitized images of the three-dimensional, branching structures for root systems of bean seedlings, together with analytical and numerical methods that map a common susceptible-infected- recovered (`SIR`) epidemiological model onto the bond percolation problem, we show how the spatially correlated branching structures of plant roots affect transmission efficiencies, and hence the invasion criterion, for a soil-borne pathogen as it spreads through ensembles of morphologically complex hosts. We conclude that the inherent heterogeneities in transmissibilities arising from correlations in the degrees of overlap between neighbouring plants render a population of root systems less susceptible to epidemic invasion than a corresponding homogeneous system. Several components of morphological complexity are analysed that contribute to disorder and heterogeneities in the transmissibility of infection. Anisotropy in root shape is shown to increase resilience to epidemic invasion, while increasing the degree of branching enhances the spread of epidemics in the population of roots. Some extension of the methods for other epidemiological systems are discussed.

Global minimization using an Augmented Lagrangian method with variable lower-level constraints

A novel global optimization method based on an Augmented Lagrangian framework is introduced for continuous constrained nonlinear optimization problems. At each outer iteration k the method requires the epsilon(k)-global minimization of the Augmented Lagrangian with simple constraints, where epsilon(k) -> epsilon. Global convergence to an epsilon-global minimizer of the original problem is proved. The subproblems are solved using the alpha BB method. Numerical experiments are presented.

Changes on iron electrode surface during hydrogen permeation in borate buffer solution

Hydrogen interaction with oxide films grown on iron electrodes at open circuit potential (E-oc) and in the passive region (+0.30 V-ECS) was studied by chronopotentiometry, chronoamperometry and electrochemical impedance spectroscopy techniques. The results were obtained in deaerated 0.3 mol L-1 H3BO3 + 0.075 mol L-1 Na2B4O7 (BB, pH 8.4) solution before, during and after hydrogen permeation. The iron oxide film modification was also investigated by means of in situ X-ray absorption near-edge spectroscopy (XANES) and scanning electrochemical microscopy (SECM) before and during hydrogen permeation. The main conclusion was that the passive film is reduced during the hydrogen diffusion. The hydrogen permeation stabilizes the iron surface at a potential close to the thermodynamic water stability line where hydrogen evolution can occur. The stationary condition required for the determination of the permeation parameters cannot be easily attained on iron surface during hydrogen permeation. Moreover, additional attention must be paid when obtaining the transport parameters using the classical permeation cell. (c) 2007 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Att vara nybliven mamma! : Kvinnors erfarenheter av amningsråd och amningsstöd i vårdkedjan relaterat till om de är förstföderskor eller omföderskor : En retrospektiv enkätstudie

Syftet med studien var att beskriva och jämföra kvinnornas upplevelse och erfarenhet av amningsrådgivning och amningsstöd genom vårdkedjan relaterat till paritet, det vill säga omföderskor och förstföderskor. Studien genomfördes som en retrospektiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. I studien ingick 250 kvinnor varav 103 var förstföderskor och 147 var omföderskor. Studien utfördes med hjälp av enkäter som skickades kvinnorna när barnen var 9 månader gamla. Efter utskick en vecka senare intervjuades kvinnorna per telefon. Materialet till studien var en del ur en större datainsamling. På flertalet frågor kunde ett tydligt samband utläsas mellan dem som var omföderskor eller förstföderskor. Kvinnorna erhöll amningsrådgivning i olika hög grad på de olika instanserna. Främst var det förstföderskorna som fick råd. Amningsråd gavs i störst utsträckning på BB. På MVC och BVC var det lite mer än en tredjedel som erhöll amningsrådgivning och många tillfrågades bara om de skulle amma. Överlag var kvinnorna nöjda med amningsstödet de erhöll. Dock varierade det lite på instanserna och det fanns större grupper av missnöjda kvinnor. Det samma gällde nöjdheten med amningsrådgivningen som påverkades av att det fanns en stor grupp som inte fått rådgivning eller inte ansåg att de kunde uttala sig, främst omföderskor. Inget signifikant samband kunde påvisas mellan paritet och stödet kvinnorna fått, förutom på BB där förstföderskorna var en aning nöjdare. Dock var kvinnans partner det viktigaste stödet. Majoriteten ansåg att amningsrådgivningen hade varit enhetlig genom vårdkedjan förutom på BB. Främst förstföderskor var missnöjda, dock har fler omföderskor angett att de inte kan uttala sig angående enhetligheten varken igenom hela vårdkedjan eller på BB.

Amning : Duration, problem och skäl till att sluta : En retrospektiv studie av mammors erfarenheter

Syftet med uppsatsen var att relatera amningstidens längd till amningsproblem och kvinnors upplevelse av sin amning samt att kartlägga orsaker till delvis amning och upphörande av amning. Studiens design var en deskriptiv, retrospektiv korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Materialet till studien hämtades från redan utförda intervjuer. Populationen bestod av 250 kvinnor i åldrarna 19-46 år varav 103 var förstföderskor och 147 omföderskor.Resultatet av studien har visat att tiden för enbart amning och den totala amningstidens längd varierade. De kvinnor som var positiva till amningen hade en längre amningsperiod än de kvinnor som var negativa till amningen. Anledningarna till att kvinnorna upphörde med den exklusiva amningen var främst medveten tillvänjning till annan kost än bröstmjölk. Det näst vanligaste skälet var enligt rekommendation från BVC att börja ge smakportioner, och det näst, näst vanligaste skälet var relaterat till barnet, nämligen hungrigt barn. Skälen till att avsluta amningen var jämnt fördelade mellan mor- och barn-relaterade orsaker. Bland barn-relaterade orsaker var barnets ointresse för bröstet det klart dominerande skälet till avslutad amning och bland mammorna en medveten avvänjning. Under BB-tiden var det varannan mamma som led av problem med amningen. Det vanligaste problemet var fel sugteknik hos barnet och det näst vanligaste problemet var såriga bröstvårtor. Under barnets första vecka efter hemgång var det såriga bröstvårtor som var det största problemet. Under BVC-tiden var det mjölkstockning som var det vanligast förekommande problemet tätt följt av såriga bröstvårtor. Majoriteten av mödrarna hade upplevt sin amning som positiv, en mysig och värdefull tid. Men många hade även negativa upplevelser såsom känsla av bundenhet och stress.

Kvinnors erfarenheter av amningstidens längd i relation till vårdtidens längd : En retrospektiv studie

Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens längd och vårdtidens längd relaterat till bakgrundsvariablerna ålder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och våren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades därefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-två test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som är högutbildade och omföderskor ammar längre än de lågutbildade och förstföderskor. Den totala amningstiden påverkas av moderns ålder och utbildning. Av de 250 informanterna som deltog i studien uppger endast 53 procent att de är nöjda med amningen. Det framkommer också att förstföderskor och ju äldre kvinnan är desto längre stannar hon på BB. Utbildningsnivån har däremot ingen inverkan på hur länge kvinnorna är kvar på BB. Det mest anmärkningsvärda är att det inte finns något samband mellan vårdtidens längd och amningstidens längd då flera äldre och färskare studier från Sverige, USA och Australien har påpekat att ett sådant samband existerar.

Amningsvänlig vård enligt UNICEF/WHOs riktlinjer : Nyförlösta mammors perspektiv : Utvärdering av en empirisk studie

Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning mammor vid ett regionsjukhus i Mellansverige ansåg sig vårdats under förlossnings- och BB-tiden i enlighet med några av UNICEF/WHOs riktlinjer (”Tio steg till lyckad amning”) för en amningsvänlig vård. Syftet var vidare att undersöka vilket samband bakgrundsvariablerna mammans ålder, utbildning och paritet hade med deras upplevelser av vården. Studien ingår som en del i en större undersökning där datainsamlingen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer utifrån en enkät då barnet var omkring 9 månader. Resultatet visade att mammorna ansåg sig blivit vårdade i enlighet med riktlinjerna när det gällde steg 4 (att låta barnet suga på mammans bröst inom två timmar efter förlossning), steg 6 (att endast ge tillägg på medicinsk indikation), steg 7 (tillämpa samvård), steg 8 (uppmuntra fri amning), steg 9 (inte ge sug- eller dinappar), steg 10 (uppmuntra till att bilda amningshjälpsgrupper) samt delvis med steg 3 (informera alla gravida om amning och dess fördelar). Mammans ålder var ej relaterat till någon av riktlinjerna, medan paritet var relaterat till steg 3 och utbildningsnivå till steg 7 och 9. Förstföderskor ansåg i högre grad än omföderskor att de fått amningsråd under förlossnings- och BB-tiden. Omföderskor ansåg i större omfattning än förstföderskor att de fått stöd och hjälp vid amningsstund under BB-tiden, dock ej under förlossningstiden. Mammor med lägre utbildningsnivå hade i högre grad varit åtskilda från sina nyfödda barn än de med högre utbildningsnivå. Däremot gav de högutbildade mammorna sina barn napp i högre utsträckning. De statistiskt säkerställda sambanden visade att mammans utbildningsnivå, samt om hon är förstföderska eller omföderska hade en viss betydelse för hur hon upplevde vården.

Mödrars upplevelse av tidig hemgång efter förlossning i Sverige : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgång efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar. I resultatet framkom att upplevelsen av tidig hemgång påverkades av möjligheten att själv kunna välja tidpunkten för sin hemgång. De kvinnor som själva valt en tidig hemgång var oftast nöjda i jämförelse med de som ej fått välja. En känsla av trygghet och självförtroende i att kunna ta hand om sitt barn visade sig också vara avgörande för en positiv upplevelse. Samhörigheten inom familjen och stödet från partnern angavs av många som viktigt. En positiv och stödjande attityd från personalen både på BB och i hemmet skapade en känsla av trygghet hos föräldrarna. Behovet av professionellt stöd var de första dagarna i hemmet stort och att kunna få stöd av någon när som helst på dygnet ökade känslan av trygghet. Tidig hemgång efter förlossningen har således visat sig vara bra för de kvinnor som själva önskar det, under förutsättning att tillräckligt stöd finns från vårdpersonalen.

Avslutande av medicinsk abort på kombinerad kvinnoavdelning : Barnmorskors erfarenheter

Kvinnor har i alla tider och länder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i världens alla länder ser olika ut. I vissa länder tillåts inte abort enligt lag. Sveriges abortlag som tillåter fri abort trädde i kraft år 1975. I Sverige tillåts fri abort upp till graviditetsvecka 18. År 1992 infördes i Sverige medicinsk abort som ett alternativ till kirurgisk abort. Den medicinska metoden har ökat under åren och används i allt större utsträckning. Uppbyggnaden av kvinnosjukvården är unik för Sverige då det på många håll finns kombinerade kvinnoavdelningar där förlossning, BB och gynekologi finns på samma vårdenhet. Detta kan leda till konfliktreaktioner både hos kvinnor och personal. Syftet med studien är att undersöka hur barnmorskor upplever avslutande av medicinsk abort på kombinerad kvinnoavdelning samt om de upplevt negativa reaktioner hos de kvinnor som valt att på medicinsk väg avsluta sin abort på en sådan avdelning. Metoden har varit en strukturerad telefonintervju med barnmorskor vid de kvinnoavdelningar som uppfyllde studiens kriterier. Resultatet visar på delade meningar i upplevelsen av att handlägga medicinska aborter på kombinerad kvinnoavdelning men det framkommer att på de avdelningar där det upplevs jobbigt att handlägga de medicinska aborterna är det ett stort problem. Det är framför allt mentalt svårt att gå mellan olika patientgrupper. Det är även brist på resurser och det finns inte alltid bra lokaler för att kunna ge en tillfredställande vård. På några avdelningar har barnmorskor upplevt att kvinnorna reagerat negativt när de hört barnskrik. Alternativa lösningar till var de medicinska aborterna bör handläggas har diskuterats på flera håll dock finns det sjukhus som är för små för att kunna genomföra förändringar.