A reportagem nas rádios comerciais de Natal-RN

This thesis aims to investigate the space of radio reporting and production conditions in radio newscasts in commercial stations operating in modulated frequency (FM) in the city of Natal, Rio Grande do Norte. Through preliminary empirical observation, it was observed that this journalistic style (radio reportage) is hardly present in the schedule of local commercial radio stations, with a lack of in-depth news coverage. The research is based on the content broadcast in four daily radio news programs transmitted by commercial stations. It raises the hypothesis that the crisis that cuts across journalistic companies could be justified by the lack of financial funding in in-depth news reporting. The starting point for the case study (Yin, 2005) was a bibliographical research, for building a theoretical model of reference for the studied style, based on Prado (1989), Bespalhok (2006), Meditsch (2007), Lopes (2013) and Ferraretto (2014). The methodology also included listening to content broadcast during a week in the four analyzed news programs, participant observation and interviews with professionals who produce these programs. There were eight events with similar characteristics to radio reporting, all broadcast in just one of the analyzed programs. According to the interviewees, the format is rarely used because it would generate high businesses costs, which are prohibitively high for the stations. The research also inferred that besides the lack of entrepreneurial vision, there is accommodation of the professionals who could produce news stories even with little structure available. Finally, this work points out the need to invest more on local radio journalism to improve the quality of the information provided on commercial broadcasters in Natal and the training of journalism students to use radio's potential to maximum use.

Contratos públicos adjudicados a sociedades cooperativas en el País Vasco entre 2010 y 2012

La Contratación Pública constituye una fuente muy importante de la demanda de bienes y servicios, especialmente en la Comunidad Autónoma del País Vasco en donde el Gobierno Autonómico, también llamado la Administración General Vasca, desarrolla un papel capital como impulsor de dicha contratación pública. Por otro lado, la Economía Social, y especialmente el movimiento cooperativo, tiene en ese mismo ámbito geográfico un papel de gran peso en el conjunto de la Economía Vasca, por sus cifras de empleo y aportación al PIB, así como por tradición y arraigo social. Cabe preguntarse en tal caso, cuál es el papel que desempeñan las cooperativas en la Contratación Pública en aquella Comunidad Autónoma, cómo y cuáles son los contratos de los que resultan adjudicatarias, qué importes suponen esos contratos para las cuentas públicas y, en definitiva, si su papel de adjudicatarias se corresponde con el que desempeñan en el conjunto de la Economía Vasca. Del examen de los contratos publicados en el Perfil del Contratante del Gobierno Vasco, se obtienen datos suficientes que, una vez procesados y analizados, se visualizan en tablas y porcentajes que constituyen la base de un diagnóstico que responde a las preguntas planteadas y evidencia la situación de debilidad de las cooperativas en el campo de la contratación pública vasca.

La retribución de los miembros del consejo rector o de los administradores en las sociedades cooperativas

La remuneración de los miembros del Consejo Rector o de los administradores es un aspecto importante del gobierno corporativo de toda sociedad. En prácticamente todas las regulaciones se reconoce el derecho de los administradores de una sociedad cooperativa a ser resarcidos de los gastos que les origina el ejercicio de sus cargos. No sucede lo mismo con la posibilidad de que puedan ser retribuidos por el ejercicio de su cargo. Se presume generalmente que el cargo es gratuito, aunque en algunas regulaciones y supuestos ni siquiera se permite que tenga carácter retribuido. En cualquier caso, si se prevé estatutariamente que los administradores sean remunerados por el ejercicio de sus funciones, deberá analizarse su determinación, así como posibles límites en su fijación. En estrecha conexión con la remuneración de los administradores, se encuentra la posible impugnación de los acuerdos relativos a este aspecto del gobierno de las cooperativas. Por último, cabe discutir la incidencia que puede tener el hecho de que el cargo de administrador sea retribuido en cuanto a la responsabilidad de los administradores.

O impacto do governo das sociedades no valor do excesso de tesouraria: análise empírica aplicada às empresas europeias

Neste estudo, vamos analisar o impacto do excesso de tesouraria no valor da empresa e a influência que tem o governo das sociedades neste processo. Para o efeito, foi usada uma amostra de 165 empresas pertencentes aos principais índices europeus. Foi utilizada uma metodologia em 2 estágios. No primeiro estágio, a partir de uma amostra de 293 empresas, analisou-se as que detinham excesso de tesouraria positivo. No segundo estágio, com recurso ao índice ISQ, analisou-se o impacto do governo das sociedades no valor das empresas e no valor do excesso de tesouraria. Contrariamente às evidências noutros contextos geográficos, não se encontrou evidência estatística significativa de o governo das sociedades afete o valor inerente ao excesso de tesouraria.

dissertação A avaliação do grau de orientação para o mercado em micro e pequenas empresas comerciais e prestadoras de serviço

Dissertação apresentada ao Programa de Pós-Graduação em Administração da Universidade Municipal de São Caetano do Sul para a obtenção do título de Mestre em Administração.

Competitividade de clusters comerciais: estudo sobre uma aglomeração de pequenas lojas de veículos no município de São Paulo

O presente trabalho teve por objetivo identificar se a aglomeração de lojas de veículos existente na Avenida Marechal Tito / Avenida São Miguel (zona leste do município de São Paulo) forma um cluster comercial varejista, a partir dos fundamentos da performance competitiva de clusters descritos por Zaccarelli et al. (2008). Este é um estudo descritivo de natureza quantitativa, executado a partir de amostragem não-probabilística fundamentada no critério de acessibilidade dos pesquisadores junto aos proprietários e gestores de 128 lojas de automóveis, das quais 85,94% são microempresas, 12,50% são de pequeno porte e 1,56% são de médio porte. Constatou-se que a localidade ainda se encontra em um estágio inicial de cluster comercial varejista, pois apesar de haver forte concorrência entre os lojistas naquela concentração geográfica, com ausência de posições privilegiadas e substituição seletiva dos participantes não competitivos, a cooperação entre eles é incipiente, bem como não há nenhuma iniciativa voltada para o aumento da competitividade do aglomerado como um todo.

Atratividade em Clusters Comerciais: Um Estudo Comparativo de Dois Clusters da Cidade de São Paulo

O presente trabalho teve como objetivo a identificação de atributos relacionados à atratividade de clientes em clusters comerciais, na percepção de consumidores. Partindo-se da atratividade de clientes para lojas, desenvolveu-se um construto de avaliação de atratividade de clientes para clusters comerciais. Por meio de estudo descritivo-quantitativo junto a 240 consumidores, em dois reconhecidos clusters comerciais, utilizando-se a técnica de PLS-PM (Partial Least Squares Path Modeling), avaliou-se a relação entre a atratividade de clientes (variável reflexiva) e as dimensões do mix varejista de clusters comerciais (variáveis latentes), a partir do tratamento de indicadores de efeitos observáveis. Como principais resultados, observou-se que: (1) atratividade está associada significativamente às variáveis latentes, sugerindo robustez do modelo; (2) condições de compra e preços são dimensões com maior associação à atratividade de clientes, embora lojas, produtos e atendimento apresentem relevância; e (3) localização apresentou-se como dimensão menos correlacionada à atratividade de clientes para ambos os clusters.

"En personalstyrka som går på knäna" : - En kvalitativ studie om betydande faktorer i sjuksköterskeyrket

I sjukhuskorridorerna står flera rum tomma och operationssalar används inte fullt ut. Anledningen är inte att medborgarna blivit friskare, inte heller är det ekonomin som är huvudorsaken, skälet är bristen på sjuksköterskor1. År 2015 publicerades en artikel om att allt fler sjuksköterskor lämnar Falu Lasarett på grund av dess tunga tre skift2. Vid denna studies början ville vi gå till botten med vad som är attraktivt i sjuksköterskeyrket, varför man väljer att bli sjuksköterska när yrket tycks vara kantat av negativa faktorer. Det vi tidigt märkte var att yrket inte endast kunde beskrivas som antingen attraktivt eller oattraktivt. Syftet med studien blev därför att identifiera attraktiva och oattraktiva faktorer i sjuksköterskeyrket. För att nå syftet eftersöktes respondenter via sociala medier där spridningen blev stor och stoppades när nio sjuksköterskor valt att delta. Respondenterna hade anställning på Falu Lasarett och intervjuas med hjälp av processmetoden "attraktivt arbete". Denna metod har varit ett verktyg i insamlandet av teori och empiri, faktorerna har gett oss handfasta sökord och varit användbara för respondenterna att resonera kring. Resultatet visade att respondenterna upplevde att relationer och social kontakt bidrog till yrkets attraktivitet. De ansåg sig även bli stimulerade av det varierande arbetet i form av tankearbete, praktiskt arbete och det resultat de presterade. De förbättringsområden som studien identifierat är föga förvånande; lön, arbetstid, arbetstakt, status, erkänsla, företaget, ledarskap men även faktorn eftertraktad bedömdes som mindre attraktiv då respondenterna ansåg att de endast var eftertraktade på grund av sin yrkestitel. Störst fokus har lagts på ledarskap, en faktor som tidigt identifierades som ett förbättringsområde. Problematiken kring ledarskapet tycks bottna i det faktum att chefsrekryteringar sker internt på arbetsplatsen och att de chefsutbildningar som erbjuds inte räcker till. Studien har för avsikt att identifiera förbättringsområden, ingen intention har funnits om att studien skulle resultera i en handlingsplan. Vi ser ämnet för komplext för att en C-uppsats skulle kunna landa i en lösning på de problem som sjuksköterskeyrket dras med.

Vem gör vad i historieläroboken? : En grammatisk undersökning av några textdelar i en digital gymnasielärobok i historia

I denna uppsats har tre textdelar i ett digitalt gymnasieläromedel i historia undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell lingvistik (SFL) undersöka (1) vilka de språkliga utmaningarna är i de tre textdelarna och (2) vilket diskursivt mönster som framträder i textdelarna. En ideationell analys har därför genomförts och textdelarna har analyserats med avseende på transitivitet och agentivitet. Även deltagarnas lexikala kategorier har undersökts. Därtill har textdelarnas diskursiva mönster studerats. Sammantaget visar resultaten och analyserna av dessa att de språkliga utmaningarna finns på både process- och deltagarnivå och att en gemensam nämnare för flera språkliga strukturer som kan utgöra hinder för förståelse och lärande är att de på olika sätt döljer "vem som gör vad" i det historiska skeendet. Det gäller exempelvis passiva konstruktioner med utelämnad agent, icke-mänskliga deltagare och grupper/generiska. Som en särskild svårighet bland de icke-mänskliga deltagarna framstår de grammatiska metaforerna. Vidare framträder i textdelarna ett diskursivt mönster, där det i huvudsak är västerlänningar, som i egenskap av förstadeltagare i processerna, är de som agerar. Perspektivet i textdelarna framstår som västerländskt, vilket även det kan hindra förståelse och lärande.

Hur gör svenska fackförbund vid uppsägningar med anledning av arbetsbrist? : En kvalitativ studie

Lagstiftaren har skapat Lagen om anställningsskydd (LAS) för att skydda de arbetstagarna som arbetat längst i företaget och mot godtycke. Det har blivit allt vanligare att avtala bort LAS, vid uppsägning av personal på grund arbetsbrist. Istället används Medbestämmandelagen (MBL). Fackföreningen kan då förhandla bättre villkor om ersättning för dem som avskedas än vad LAS kräver och de anställda blir överraskade av att de har blivit utvalda trots många år i företaget. Syftet med studien är att genom intervjuer jämföra hur sju olika fackförbund går tillväga vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det finns mycket forskning ur det juridiska perspektivet men lite forskning ur det sociologiska perspektivet. Det menar även Roine Johansson som vill med sin socialpsykologiska studie bidra till teoriutveckling inom organisationsanalysen, den här studien har en stomme av Johanssons förslag om förhandskontroll, kontroll under själva arbetsprocessen och efterhandskontroll. Denna kvalitativa studie visar att fackföreningar inte har ett gemensamt arbetssätt att hantera rutinerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist och fackligt stöd före, under och efter uppsägningsprocessen. För att komma tillrätta med detta och stärka fackföreningsrörelsen samt den svenska modellen, med att arbetsmarknadens parter gör egna avtal, bör de centrala arbetsorganisationerna arbeta fram gemensamma arbetsrutiner vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. De anställda ska också få det fackliga stöd som de förväntar sig med sitt medlemskap. Lagstiftarna bör se över uppsägningsvillkoren vid uppsägningar enligt lagen om anställningsskydd.

Fuerteventura: estructura de asentamientos en una isla en transformación

[ES]Se trata de una representación gráfica en mural de las transformaciones experimentadas en Fuerteventura por los asentamientos humanos en las últimas décadas.