Stilkonventioner och Spelupplevelser Vid Ljuddesign av Dataspel i Skräckgenren

Denna uppsats är ett försök att leta efter vilka konventioner som finns inom dataspelsgenren skräckspels ljuddesign. Den undersöker också fenomenet immersion och hur viktigt det är för skrämselmomenten i dagens skräckspel, och hur mycket av det som utgår ifrån ljuddesignen. Då det varit brist på forskning inom ljuddesign i dataspel i allmänhet så har den tidigare forskning som funnits inom området använts så gott det går för att undersöka både skräckspelens konventioner och fenomenet immersion. Efter att teorier, hypoteser och påståenden plockats fram spelas tre olika skräckspel igenom och där undersöks det hur vidare den tidigare forskningens konventioner stämmer och hur vidare immersion är av vikt för skräckupplevelsen. Resultaten och analysen visar på att det finns konventioner och att den tidigare forskningen därför till stor del kan bekräftas. Immersion är också av vikt men kan inte lika konkret bekräftas vara av extremt stor vikt för upplevelsen. Slutligen är det svårt att bekräfta eller förneka Foley ljudeffekters påverkan på spelupplevelsen och upplevelsen av immersion.  

Produktion av inspelad folkmusik : Intervjuundersökning om producentens roll under produktion av inspelad folkmusik

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka roller producenter av inspelad folkmusik i Sverige intar, för fortsatt forskning om producentroller inom ljudoch musikproduktion. Djupintervjuer med fem producenter verksamma i Sverige har genomförts. Tidigare forskning visar att producenter av inspelad musik som syftar till att skapa intäkter till skivbolag agerar ur olika roller. Teori för analys används från Gullö (2009) och Burgess (2013). Med användning av Gullös teoretiska modell för analys av producenters arbetssätt i inspelningsstudio visar resultatet att producenterna som skapar inspelad folkmusik intog en stöttande roll för att hjälpa artisten genomföra sina intentioner. Från resultatets jämförelse med Burgess producentyper agerade folkmusikproducenter nära typerna Artist, Underlättande eller Samarbetsvillig. Min tolkning av varför producenterna intar dessa roller är att folkmusikgenren är väldigt icke-kommersiell i den mening att artistens primära intentioner inte är att sälja så mycket som möjligt av en låt eller produktion.  

Mastering : Undersökning av hur masteringsteknikers ideal och tidigare erfarenheter påverkar masteringsprocessen av inspelad musik

Genom att undersöka hur mycket av några masteringsteknikers personliga ideal och tidigare erfarenheter, med musikalisk bakgrund och smak, som hörs från masteringsprocesser av förelagda inspelningar av musik inom olika musikstilar är syftet att bidra med kunskap om hur mycket av de tidigare musikaliska influenserna en masteringstekniker tar med sig in i en masteringsprocess, och ses som användbar för fortsatt forskning inom ljud- och musikproduktion. Jag har låtit tre masteringstekniker under enskilda sessioner mastra tre ljudsekvenser, där jag även har observerat deras tillvägagångssätt, utfört intervjuer och sedan på egen hand granskat materialet genom att lyssna och titta på deras bearbetningar av ljuden. Slutligen har jag låtit fem vana lyssnare bedöma och kommentera mastringarna i form av en lyssningsundersökning. Utifrån observationerna, samtalen och min granskning tyder resultatet på att det personliga idealet och tidigare erfarenheten främst hörs i mastringar utförda av personer som är djupt rotade i sin favoritgenre och låter de idealen och arbetsmönstren även påverka mastringar inom främmande musikstilar.  

Fasens påverkan vid inspelning och post-produktion av akustiska trummor : Fasen som medel för att uppnå eftersträvade ljudegenskaper

Det problemområde som denna kandidatuppsats behandlar är fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Syftet med denna kandidatuppsats är att bidra till kunskapsläget inom det ljudtekniska forskningsområdet med praktisk tillämpbar kunskap om fasen som fenomen och dess påverkan vid inspelning och post-produktion utav akustiska trummor. Vidare så ämnar även uppsatsen att problematisera det till synes invanda tankemönstert hos många ljudproducenter och ljudtekniker att fasens påverkan är minimal. En konkretisering utav syftet ledde till följande forskningsfrågor: 1.Hur påverkar fasen ljudet då en beståndsdel i trumsetet är inspelat med fleramikrofoner på nära avstånd? 2.Hur påverkar fasrelationen mellan rumsmikrofoner/överhäng ochnärmikrofoner ljudet? För att finna svar på dessa forskningsfrågor genomfördes ett experiment. Inför detta experiment samlades empiri i form utav inspelade trumspår in. Sedan manipulerades fasförhållandena i efterhand och de effekter som fasen hade på ljudet dokumenterades. Ur det resultat som framställdes utav det genomförda experimentet kan man urskilja flera mönster gällande fasens påverkan vid inspelning och post-produktion utav trummor. Vad detta resultat innebär rent praktiskt för ljud- och musikproducenter är ett underlag för utveckling utav metoder för att uppnå eftersträvade ljudegenskaper i sina produkioner.

Kunskap för kreativitet : En undersökning av kreativitet i teori och praktik

Den här studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhållandet mellan kreativitet och kunskap, och låtskrivares strategier för att uppnå kreativitet. Låtskrivande är den skapandeprocess som ska resultera i en färdig musikprodukt. Kreativitet innebär brytande av gamla regler och konventioner för att skapa någonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska låta och uppfattas, vilket då innebär att man måste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan få låtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att låtskrivande är känt som en konstnärlig och kreativ uttrycksform. I den här studien användes kvalitativa intervjuer för att ge svar på forskningsfrågorna. Tre erfarna och tre mindre erfarna låtskrivare intervjuades, vilka berättade om sina musikkunskaper, definitioner av kreativitet och skapandeprocesser. Resultaten visade att låtskrivarna inte uppfattade att deras musikkunskap var hämmande för deras kreativitet. Studien visade att låtskrivarna hade utvecklat specifika strategier för hur de skulle kunna skapa på rutin och få tillgång till sin kreativitet. Slutligen definierade låtskrivarna specifika faktorer som påverkade kreativiteten, som till exempel psykiska och fysiska distraktioner.  

Filmen, musiken och rollfiguren : En studie om hur musik påverkar uppfattningen av rollfigurer.

Detta är en uppsats som grundar sig på en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan påverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstämning och karaktärsdrag i film. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse för vilken kraft musiken har i berättande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan påverkas och tolka en berättelse olika beroende på vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fått se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra två med två olika musikstycken. Det visade sig att man påverkades olika beroende på vilken musikversion som spelades. Resultaten gav tydliga tendenser att peka åt olika håll i de adjektivskalor som deltagarna fått svara på i enkäten. Det var tydligt att musiken i hög grad påverkade bedömningarna av rollfigurens sinnesstämning och karaktärsdrag.  

"Äfven jag har en historia!" : En undersökning av den kulturellt bildade diskursen kring folkmusik under sekelskiftet 1800-1900

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på.

Är Mjukvaru-EQ:s så bra som utvecklarna lovar? : En jämförelse av hårdvaru- och mjukvaru-EQ:s

I denna uppsats undersöks skillnaden mellan EQ:s som analog hårdvara och dess digitala motsvarigheter, dvs. emuleringar i pluginformat. I uppsatsen undersöks enheterna genom tekniska mätningar samt lyssningstest. I mätningarna gick det att se tydliga skillnader i övertonsdistortionen även om resterande parametrar var bra emulerade. I lyssningstesten uppfattade lyssningspanelen relativt stora skillnader mellan enheterna. Detta visar på att emuleringarna inte är så bra och exakta som utvecklarna påstår.

Problematiska ljudkvalitetsskillnader vid liveproduktioner i samma lokal : En studie av upplevd ljudkvalitet vid två DJ-akters framträdanden under Dreamhack Winter 2014

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevda ljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivaler trots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöra en kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden. De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation. Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagare svarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltog som intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen i Sverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtliga intervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personers funderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen på Dreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssätt genomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014. Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga stora upplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014. De upplevda skillnader som observerades var negativa anmärkningar, så som mängden bas och ljudstyrka. Intervjuerna visade på flera gemensamma åsikter bland ljudteknikerna angående förklaringar till ljudkvalitetsskillnader vid event som Dreamhack Winter 2014 där de ansåg att en kunnig och erfaren ljudtekniker, duktiga musiker, väl genomförd soundcheck och bra och rätt användande av utrustningen på scen krävs för att uppnå en upplevd god ljudkvalitet live. De förklaringar som finns enligt mina analyser och bland ljudteknikerna till negativa ljudkvalitetsskillnader inom liveljud i samma lokal är att ljudteknikern och musikerna är olika duktiga. Utrustning, soundcheck och akustik påverkar också kvalitén. Undersökningens sammantagna resultat tyder på att de upplevda ljudkvalitetetsskillnader som fanns på Dreamhack Winter 2014 berodde på bristande kompetens och engagemang hos tjänstgörande ljudtekniker och upplevda skillnader i bas- ljudnivå i de två DJ-akternas mixar.

Olika versioner – olika känslor? : - en studie om personers upplevelser av en låt gestaltad i två olika versioner.

Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion. Arbetet har bestått i att skapa ett musikaliskt klingande verk i form av en låt, och sedan utforma den i två olika versioner. Intentionen med dessa versioner var att se hur lyssnaren upplever samma låt i dess två olika gestaltningar, om de upplever dem på olika sätt, och i så fall på vilka sätt, och vad de upplever skiljer dem åt. Syftet grundas i att ta reda på om lyssnaren upplever det klingande verket på samma sätt som låtskaparen avsett att förmedla med produktionen, samt ytterligare ett syfte var att undersöka uppfattningen om musikens relation till sångtexten. Grunden för arbetet ligger i att forska genom design, att gestalta musikproduktionen som en fallstudie, där en fokusgruppsdiskussion ägde rum. Respondenterna fick då svara på frågor om vilka känslor de upplevde av musiken och sångtexten, sedan ingå en diskussion med varandra. Deltagarna resonerade i många fall väldigt lika, jag blev delvis förvånad över hur de ibland använde till viss del samma ord som varit utgångspunkt vid musikskapandet. Det framfördes också synpunkter och reflektioner som i viss mån tillförde nya perspektiv med avseende på uppfattningen om musikens uttryck.

Orkestrera skriken : En undersökning i hur tittaren påverkas av musiken i skräckfilm

I den här uppsatsen undersöks det hur och varför filmmusiken påverkar tittaren när det kommer till skräckfilmsgenren. Från att skräckgenren har bestått av sagor och myter och monster och djävular har den utvecklas till en genre med ett stort antal subgenrer och konventioner. Lika så filmmusiken, som har utvecklats från att från början till största del fylla en mer praktisk funktion än vad den kanske gör idag. Genom fokusgruppsdiskussioner har jag försökt få fram om det finns en grund till varför tittaren reagerar emotionellt på filmmusik. Deltagarna har i helhet varit överens om de grundläggande anledningarna som de tror påverkar det här, vilket framförallt visade sig vara associationer. Men även saker som tittarens nuvarande emotionella tillstånd trodde de var med och påverkade hur man som tittare förhåller sig till filmmusikens påverkan. 

Bortom skolframgång : En analys av PISA 2006 ur ett intersektionellt perspektiv

Beyond school performance An analysis of PISA 2006 from an intersectional perspective One of the central questions in recent discussions about Swedish schools is which factors that influence school performance. Socio-economic background, gender, ethnicity, country of birth are some aspects that are mentioned in many international and national studies. Sweden is one of the participants in the Programme for International Student Assessment (PISA) and the results of PISA since 2000 show deteriorated results for Sweden in reading performance, mathematics and science among 15-year-old students. In order to set school performance in a broader context we analyzed data for the Swedish part of PISA 2006, in which 57 countries participated (of which 30 OECD-countries), with multivariate methods from an intersectional perspective. Our analysis of PISA 2006 shows a complexity of different social, economic and cultural factors behind students’ school performance. This intersectional result is also strengthened by the results from PISA 2009, not analysed here. Further, our results show that students’ school performance vary with immigration status but that this variation increases by the factor of social inequality in the Swedish society.

Riskfyllt vatten : Hur individen skapar sig en förståelse av oväntad parasitförekomst i dricksvattnet

Risky water How the individual makes sense of unexpected parasites in the drinking water This quick response study was carried out with the aim to study how individuals made sense of the outbreak of the parasite Cryptosporidium in the drinking water in Ostersund. In total 24 interviews were made with people in Ostersund. The result shows that the interviewees related to social as well as spatial dimensions when they made sense of this risky situation, which can be understood in relation to the concept of sensemaking of risk. Six groups among the interviewees emerged in the analysis, illustrating how different aspects of the risk where focused in the process of sensemaking. Further, the study shows that the process of sensemaking was built upon direct as well as indirect social relations, where the interviewees made sense of the risk by relating to people who were close to them as well as to people to whom they had no personal relation. These indirect social relations were defined as: elderly, children and people in other countries, which also points at the fact that the interviewees made sense of the risk in a global context. Finally, the results suggest that social relations could be further explored in future studies in sensemaking of risk.

Pensionärsjävlar : revolt mot eller ett upprepande av negativa ålderskoder?

Old bastard – rebellion against or a repetition of negative age codes? In contemporary media and scientific contexts, it has become increasingly popular to launch today’s elderly as different from previous generations of older people, especially emphasized is that today’s elderly will have more attitude and set higher demands on society. The TV-series Pensionärsjävlar is based on this idea of today’s and tomorrow’s elderly as different and more rebellious than previous generations. The purpose of this article is to analyze and discuss how age and age codes are used as a prerequisite for, but also are challenged in the series. The result shows that chronological age is almost absent in the series, instead age coding is performed by physical attributes and verbal acts. Most common attributes are those connected to decreased functionality, such as walker, wheelchair, walking stick etcetera. The most common taboo joked about is sexuality, and other common themes are decreased functionality,child/youth- like behavior and traffic. In the article I discuss how these themes and attributes are negotiated in relation to age.  

Genrestratifiering och massmedias neutralisering av kritiken mot ADHD : Ett kunskapssociologiskt perspektiv

Genre stratification and the mass media’s neutralization of the critique of ADHD: A sociology of knowledge perspective This study examines how the Swedish mass media has dealt with the opposition against the neuropsychiatric diagnosis ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Drawing on empirical data from eight of the largest newspapers in Sweden (n=778 articles) the study focuses on the scientific controversy of DAMP, 2000–2006. DAMP (Dysfunction in Attention, Motor Control and Perception) is a diagnostic term denoting difficulties similar to ADHD, and which was used in Sweden at the time of the controversy. The study uncovers the ideological role played by the mass media during the DAMP-controversy, and demonstrates the significance of genre. While the spokespersons for DAMP/ADHD were given exclusive and systematic access to the news genre, the forum of fact-production in the mass media, the critics of DAMP/ADHD were confined to arguing and expressing their opinions in the debate genre. Based on the various effects of genre differences a comprehensive analytical tool for the sociology of knowledge, called genre stratification, is developed in the study