Theologia moralis : antehac breuiter concinnata a ... Hermanno Busembaum S.J. /

Mode of access: Internet.

Opus theologicum in tres tomos distributum : in quo praecipua totius Theologiae capita accuratè pertractantur /

Mode of access: Internet.

Los emigrantes en las áreas mineras y las ciudades de Hispania: religión, identidades y difusión cultural

En el presente artículo analizamos los desplazamientos de cultos indígenas hispanos desde distintas áreas de la Península Ibérica hacia los principales lugares de inmigración en Hispania: las áreas mineras y las ciudades. Proponemos que estos grupos de emigrantes rendían culto en su nueva residencia a las deidades que veneraban en sus regiones de procedencia como un medio de preservar su cohesión social y su identidad cultural. La dureza de la vida laboral en las áreas mineras reforzaba la necesidad de fortalecer los lazos culturales.

Solastalgia y conductas pro-ambientales en un conflicto socioambiental por la construcción de una hidroeléctrica

Introducción: La construcción de megaproyectos hídricos implica una reconfiguración territorial donde se ven afectadas las fuentes de agua dulce, la biodiversidad terrestre y acuática, y los asentamientos humanos que colindan con dichas construcciones. Objetivo: estimar la asociación entre las conductas proambientales con la solastalgia entre las personas que se encuentran ejerciendo un proceso de resistencia social contra la Central Hidrosogamoso en el departamento de Santander, Colombia. Metodología: se utilizó un diseño de estudio transversal en el que se entrevistaron integrantes y no integrantes de grupos ambientalistas de las zonas de influencia del proyecto. Se realizó un análisis descriptivo de las variables sociodemográficas de los dos grupos de comparación presentando frecuencias absolutas y relativas y diferencias significativas por medio de la prueba ji cuadrado, exacta de Fisher y U de Mann Whitney. Se utilizó un modelo de regresión lineal múltiple en el que la variable dependiente fue el puntaje de solastalgia y las variables independientes fueron las escalas de las conductas proambientales: altruismo, austeridad, equidad, conducta ecológica, deliberación, indignación y aprecio por lo natural, además, se ajustó por algunas variables sociodemográficas de interés. Resultados: los grupos comparados presentaron diferencias importantes en cuanto a la zona de procedencia, condiciones económicas y organización social. El incremento de 5 puntos en la escala del sentimiento de indignación incrementó 0.98 la escala de solastalgia (IC95%: 0.19; 1.78). Las personas sin pareja estable tuvieron 3.02 puntos menos de solastalgia comparadas con personas casadas o en unión libre (IC95%: -4.96; -1.44), mientras que aquellas con alto nivel educativo obtuvieron 2.02 puntos menos que las personas con primaria y bachillerato (IC95%: -3.99; -0.06). Un modelo alterno mostró que no pertenecer a un grupo ambientalista disminuye en 2.29 puntos la solastalgia, comparado con pertenecer a un grupo (IC95%: -4.31; -0.28),. Conclusión: posiblemente las motivaciones por las cuales los actores involucrados se resisten a las transformaciones territoriales ocasionadas por la construcción de las represas son más un reflejo de la condición socioeconómica que de la preocupación de los actores por el daño del medio ambiente y además, esta resistencia es un fenómeno que se limita a aquellos que están afectados directamente en el área de influencia del proyecto

Intracellular mechanisms of specific beta-adrenoceptor antagonists involved in improved cardiac function and survival in a genetic model of heart failure

beta-blockers, as class, improve cardiac function and survival in heart failure (HF). However, the molecular mechanisms underlying these beneficial effects remain elusive. In the present study, metoprolol and carvedilol were used in doses that display comparable heart rate reduction to assess their beneficial effects in a genetic model of sympathetic hyperactivity-induced HF (alpha(2A)/alpha(2C)-ARKO mice). Five month-old HF mice were randomly assigned to receive either saline, metoprolol or carvedilol for 8 weeks and age-matched wild-type mice (WT) were used as controls. HF mice displayed baseline tachycardia, systolic dysfunction evaluated by echocardiography, 50% mortality rate, increased cardiac myocyte width (50%) and ventricular fibrosis (3-fold) compared with WT. All these responses were significantly improved by both treatments. Cardiomyocytes from HF mice showed reduced peak [Ca(2+)](i) transient (13%) using confocal microscopy imaging. Interestingly, while metoprolol improved [Ca(2+)](i) transient, carvedilol had no effect on peak [Ca(2+)](i) transient but also increased [Ca(2+)] transient decay dynamics. We then examined the influence of carvedilol in cardiac oxidative stress as an alternative target to explain its beneficial effects. Indeed, HF mice showed 10-fold decrease in cardiac reduced/oxidized glutathione ratio compared with WT, which was significantly improved only by carvedilol treatment. Taken together, we provide direct evidence that the beneficial effects of metoprolol were mainly associated with improved cardiac Ca(2+) transients and the net balance of cardiac Ca(2+) handling proteins while carvedilol preferentially improved cardiac redox state. (C) 2008 Elsevier Inc. All rights reserved.

Mouse Leydig cells express multiple P2X receptor subunits

ATP acts on cellular membranes by interacting with P2X (ionotropic) and P2Y (metabotropic) receptors. Seven homomeric P2X receptors (P2X(1)-P2X(7)) and seven heteromeric receptors (P2X(1/2), P2X(1/4), P2X(1/5), P2X(2/3), P2X(2/6), P2X(4/6), P2X(4/7)) have been described. ATP treatment of Leydig cells leads to an increase in [Ca(2+)](i) and testosterone secretion, supporting the hypothesis that Ca(2+) signaling through purinergic receptors contributes to the process of testosterone secretion in these cells. Mouse Leydig cells have P2X receptors with a pharmacological and biophysical profile resembling P2X(2). In this work, we describe the presence of several P2X receptor subunits in mouse Leydig cells. Western blot experiments showed the presence of P2X(2), P2X(4), P2X(6), and P2X(7) subunits. These results were confirmed by immunofluorescence. Functional results support the hypothesis that heteromeric receptors are present in these cells since 0.5 mu M ivermectin induced an increase (131.2 +/- 5.9%) and 3 mu M ivermectin a decrease (64.2 +/- 4.8%) in the whole-cell currents evoked by ATP. These results indicate the presence of functional P2X(4) subunits. P2X(7) receptors were also present, but they were non-functional under the present conditions because dye uptake experiments with Lucifer yellow and ethidium bromide were negative. We conclude that a heteromeric channel, possibly P2X(2/4/6), is present in Leydig cells, but with an electrophysiological and pharmacological phenotype characteristic of the P2X(2) subunit.

Calcium treatment of harvested Geraldton waxflower does not enhance postharvest quality

Postharvest flower abscission from cut Geraldton waxflower (Chamelaucium uncinatum) is mostly caused by fungal invasion. Elevated plant tissue calcium concentrations through postharvest application reduces fungal disease severity in various crops. Such results may be explained by strengthening of plant cell walls by calcium. Strengthening provides a structural barrier to fungal hyphae, thereby restricting invasion of plant cells. Postharvest pulsing with calcium solution substantially increased calcium concentrations in waxflower tissues. Ca-45 tracer revealed calcium distribution throughout flowering sprigs, including infection sites such as stylar tissue. However, pulsing waxflower sprigs with calcium did not suppress either disease or flower abscission, nor did it enhance vase life.

Nota sobre as exigências minerais do cacaueiro

Foi feita a determinaçio dos elementos minerais contidos nos frutos do cacaueiro, amêndoas e casca. Um quilo de amendoas secas contêm, em grama: N-33,4; P--2,1; K-8,1; Ca-0,8; Mg-1,9; S-0,9; em mg: B-12; Cu-16, Fe-80; Mn-28; Mo-0,04; Zn-47. A análise completa do casqueiro semi decomposto mostrou na matéria seca os seguintes teores porcentuais N-2,20; P-0,05; K-2,40; Ca-0,51; Mg-0,32; S--0,12; concentração dos micronutrientes, em ppm é B-16; Cu-16; Fe-368; Mn-56; Mo-0,06; Zn-93. Foram colhidas amostras de folhas de uma roça altamente produtiva (172 arrobas ou 2580 quilos//ha)cuja análise mostrou os sequintes teores: N-I ,98%; P-0,17; K-2,20; Ca--0,73; Mq-0,19; B-25 ppm; Cu-14; Fe-87; Mu-134; Mo-0,16; Zn-96.

New imidazolidinic bioisosters: potential candidates for antischistosomal drugs

The emergence of strains of Schistosoma resistant to praziquantel has drawn attention to the search for new schistosomacide drugs. Imidazolidinic derivatives have performed outstandingly against adult S. mansoni worms when evaluated in vitro. The molecular modification of imidazolidine by way of bioisosteric replacement gives rise to variations in its biological response. This study verifies the potential of substituent groups in the derivatives (Z)3-benzyl-5-(2-fluoro-benzylidene)-imidazolidine-2,4-dione NE4, 3-benzyl-5-(4-chloro-arylazo)-4-thioxo-imidazolidin -2-ona PT5, 3-benzyl-5-(3-fluoro-benzylidene)-1-methyl-2-thioxo-imidazolidin-4-one JT53; 3-benzyl-1-methyl-5-(4-methyl-benzylidene)-2-thioxo-imidazolidin-4-one JT63; 3-benzyl-1-methyl-5-(4-methoxi-benzylidene)-2-thioxo -imidazolidin-4-one JT68; 3-(4-chloro-benzyl)-1-methyl-5-(4-methoxi-benzylidene)-2-thioxo-imidazolidin-4-one JT69; 3-(4-phenyl-benzyl)-1-methyl-5-(4-methoxi-benzylidene)-2-thioxo-imidazolidin-4-one JT72 by determining the viability in vitro of adult S. mansoni worms in the presence of these derivatives. The susceptibility of the worms obtained from mice and kept in culture in the presence of different concentrations was determined by way of schistosomacide kinetic, observed every 24 h over a period of eight days. The results show that the worms were more sensitive to the PT5 derivative at a concentration of 58 µM which killed 100% of the worms after 24 h of contact, also giving rise to alterations in the tegument surface of the worms with the formation of bubbles and peeling. These observations suggest a strong electronic contribution of the arylazo grouping in the biological response.

On-farm animal welfare assessment in dairy cattle: improved lameness detection

Estudi realitzat a partir d’una estada a la University of British Columbia, Canada, entre 2010 i 2012. Primerament es va desenvolupar una escala per mesurar coixeses (amb valors de l’1 al 5). Aquesta escala es va utilitzar per estudiar l’associació entre factors de risc a nivell de granja (disseny de le instal.lacions i maneig) i la prevalencia de coixeses a Nord America. Les dades es van recollir en un total de 40 granges al Nord Est dels E.E.U.U (NE) i 39 a California (CA) . Totes les vaques del group mes productiu es van categoritzar segons la severitat de les coixeses: sanes, coixes i severament coixes. La prevalencia de coixeses en general fou del 55 % a NE i del 31% a CA. La prevalencia de coixeses severes fou del 8% a NE i del 4% a Ca. A NE, les coixeses en general increntaren amb la presencia de serradura als llits i disminuiren en granjes grans, amb major quantitat de llit i acces a pastura. Les coixeses mes severes incrementaren amb la falta d’higiene als llit i amb la presencia de serradura als llits, i disminuiren amb la quantitat de llit proveit, l’us de sorra als llits i amb la mida de la granja. A CA, les coixeses en general incrementaren amb la falta d’higiene al llit, i disminuiren amb la mida de la granja, la presencia de terres de goma, l’increment d’espai als cubicles , l’espai a l’abeuredor i la desinfeccio de les peulles. Les coixeses severes incrementaren amb la falta d’higiene al llit i disminuixen amb la frequencia de neteja del corral. En conclusio, canvis en el maneig i el disseny de les instal.lacions poden ajudar a disminuir la prevalencia de coixeses, tot i que les estrategies a seguir variaran segons la regio.

El desenvolupament de la morfologia verbal: l'imperfet nord-occidental en la producció infantil

L'objectiu d'aquest article és contribuir a l'estudi de la morfologia verbal catalana, en aquest cas amb dades relatives a la varietat nord-occidental. Les formes que forneixen la part descriptiva corresponen a mostres de producció oral obtingudes en informants de 3 -4, 6- 7 i 11- 12 anys, la qual cosa signi ca una descripció morfològica del període de desenvolupament lingüístic del nen. Pel que fa a la interpretació dels resultats es proposa una perspectiva d'anàlisi que inclou tant les consideracions que tenen a veure amb aspectes interns del llenguatge com amb els de caràcter extern.

Den finlandssvenska skolbokssamlingen

Skolbokssamlingen vid Tritonia består av ca 100 hm läroböcker som använts vid finlandssvenska skolor i Finland. Samlingen är indelad i den finlandssvenska skolbokssamlingen och den historiska skolbokssamlingen. Den finlandssvenska skolbokssamlingen består av läromedel främst för finlandssvensk grundläggande utbildning och gymnasium från 1960-talet till nutid. Samlingen är katalogiserad och tillgänglig för hemlån. Samlingen omfattar ca 4000 titlar och baseras på fortlöpande donation från Schildts & Söderströms förlag. Den består av teoriböcker, övningsböcker, lärarhandledningsböcker samt annat tillhörande material. Av varje titel finns 1-2 exemplar. Även Schildts förlags Ab:s läromedelsarkiv, böcker från Svenskfinlands läromedelscenter (av Skolstyrelsen godkända läromedel jämte utlåtanden), lättlästa läroböcker (LL) donerade av förlaget Lärum samt övrig anskaffning ingår. Katalogiseringen av samlingen har genomförts med projektmedel från Svenska kulturfonden. Den historiska skolbokssamlingen består av äldre läroböcker (från mitten av 1800-talet fram till år 1960) från bibliotek vid Finlands svenska folkskolor, Ekenäs seminarium och lärarseminariet i Nykarleby samt donationer av privatpersoner. Samlingen omfattar ca 50 hm och är ordnad enligt undervisningsämne med flest böcker inom modersmålet, matematik samt historia och samhällslära. Samlingen är till största del okatalogiserad.

Maantein 170 parantaminen rakentamalla kevyen liikenteen väylä välille Kulloo–Ernestas : Toimenpideselvitys, Porvoo

Maantie 170 (Helsingintie) toimii valtatie 7 (E18 moottoritien) rinnakkaistienä Helsingistä Söderkullan kautta Porvooseen ja paikallisyhteytenä Kulloon ja Ernestasin välillä. Selvitysalueen länsipuolella maantien 170 ja maantien 148 (Öljytie) liittymästä alkaa nykyinen kevyen liikenteen väylä joka kulkee maantien 148 rinnalla Kilpilahden jalostamoalueelle. Selvitysalueen itäosassa maantien 170 ja Pienteollisuustien/ Ernestantien liittymästä alkaa nykyinen kevyen liikenteen väylä, joka kulkee maantien 170 rinnalla Porvoon keskustaan. Toimenpideselvityksessä esitetyt ratkaisut ovat yleispiirteisiä ja kuvaavat maastokäytävää, johon toimenpiteet voidaan toteuttaa. Helsingintien yhteyteen maantien pohjoispuolelle ehdotetaan rakennettavaksi kevyen liikenteen väylä. Väylä ehdotetaan alkavaksi selvitysalueen länsipäässä maantien 11750 (Palokunnantie) ja Vanhan Kulloontien liittymästä ja päättyväksi Pienteollisuustien ja Ernestantien liittymään. Kevyen liikenteen väylän pituudeksi tulee noin 7,5 kilometriä. Suunnitelman mukaisiksi rakentamiskustannuksiksi on arvioitu noin 3,20 M€. Rakentamalla uusi kevyen liikenteen väylä, parannetaan jalankulkijoiden ja pyöräilijöiden liikkumisolosuhteita sekä turvallisuutta alueella. Myös edellytykset koululaisten itsenäiselle liikkumiselle alueella parantuvat oleellisesti. Kevyen liikenteen väylän rakentaminen täydentää alueen nykyistä kevyen liikenteen verkkoa ja poistaa verkollisen yhteyden puutteen Kilpilahden jalostamoalueen ja Porvoon keskustan välillä. Uusi kevyen liikenteen väylä parantaa myös seudullisia yhteyksiä Porvoosta pääkaupunkiseudun suuntaan ja vastaavasti pääkaupunkiseudulta Porvooseen. Selvityksen ja siitä saatujen lausuntojen perusteella Uudenmaan ELY-keskus tekee hankkeesta jatkosuunnittelupäätöksen. Hanke ei sisälly Uudenmaan ELY-keskuksen tienpidon ja liikenteen suunnitelmaan 2012–2015. Hankkeen toteuttamisajankohtaa voidaan arvioida vasta siinä vaiheessa, kun hanke päätetään toteuttaa ja se viedään tienpidon ja liikenteen suunnitelmaan. Ennen toteutusta hankkeesta laaditaan tiesuunnitelma ja asiakirjat rakentamista varten

Översiktsplan för landskaps- och naturvård vid Petalax åmynning

Natura 2000-området Petalax åmynning (FI0800054) ligger vid Bottniska vikens kust i Petalax ås mynningsområde i Malax kommun, ca trettio kilometer sydväst om Vasa stad. Till Naturaområdet hör också Öfjärden som ligger ungefär tre kilometer nordost om åmynningen och som består av en flada och en liten glosjö som håller på att växa igen. Hela Natura området utgör 543 ha, varav ungefär 350 ha är land- och 193 ha är vattenområde. Åmynningsområdet är speciellt betydande för häckande och flyttande fåglar, de vidsträckta och grunda stränderna har, speciellt före vassens utbredning, erbjudit rikligt med föda. Även en stor del av området hör till det nationella fågelskyddsprogrammet. Som en följd av kraftig igenväxning av de tidigare lågväxta havsstrandängarna är naturvärdena hotade i stora delar av åmynningsområdet. Petalax åmynning har redan på 1700-talet använts som betesmark och gamla fäbodsplatser kan ännu skönjas i terrängen. Det traditionella skärgårdsbetet har fortgått ända till 1960-talet. Målsättningen med översiktsplanen är att utarbeta förslag på restaurerings- och skötselåtgärder för naturtyper vars naturliga tillstånd försämrats eller som annars behöver skötsel samt för livsmiljöer för arter som blivit sällsynta. I delar av området har betesdriften redan återupptagits, ca 50 ha betas nu av höglandskor (Highland cattle) och skötseln finansieras med hjälp av jordbrukets miljöspecialstöd. I planen ges förslag på vilka delar av området som borde skötas för att naturvärdena i området skall bevaras. Planen kartlägger de nuvarande skötselområdena och föreslår även nya områden för betesskötsel. Delar av området föreslås bevaras som mångfaldsområde för att bevara även de arter som gynnas av vassbetäckta och vattensjuka områden. Planen presenterar även olika finansieringsmöjligheter för natur- och landskapsskötseln. Eftersom det är fråga om en översiktsplan där potentiella skötselobjekt presenteras, är det helt frivilligt att följa skötselrekommendationerna. Översiktsplanen för landskaps- och naturvård vid Petalax åmynning har uppgjorts inom det landskapsöverskridande projektet Härkää sarvista vars målsättning är att främja natur- och landskapsvård genom ökad betesdrift. Härkää Sarvista projektet finansieras av EU:s jordbruksfond samt närings-, trafik-, och miljöcentralerna i Mellersta Finland, Birkaland, Södra Savolax och Södra Österbotten. Verksamhetstiden för projektet är 1.6.2009 - 30.9.2012.

Tuusulanjoen ja Palojoen vesistöalueet : Suojavyöhykkeiden ja kosteikkojen yleissuunnitelma

Suojavyöhykkeiden ja maatalouskosteikkojen yleissuunnitelma Tuusulanjoen ja Palojoen valuma-alueella tehtiin kesällä ja syksyllä 2012. Työssä päivitettiin aikaisemmat suojavyöhykesuositukset ja etsittiin uusia. Samalla etsittiin sopivia paikkoja kosteikoille. Suojavyöhyketarvetta vesistöjen varsien pelloilla todettiin olevan yhteensä lähes 46 kilometrin matkalla. Suurin osa suojavyöhyketarpeesta sijoittuu Palojoen varteen. Suojavyöhykkeeksi suositeltavia pohjavesialueen peltoja on 133 hehtaaria ja tulvapeltoja on noin sata hehtaaria. Suunnitelmaan sisältyy yhteensä 40 kosteikkopaikkaa, yhteisalaltaan noin 36 hehtaaria. Kosteikkoehdotuksista 18 sijaitsee Palojoen valuma-alueella, yhdeksän Tuusulanjokilaaksossa ja 13 Tuusulanjärven valuma-alueella. Suuri osa kohteista sijaitsee pienempien ojien ja norojen notkelmissa, joissa kosteikko voidaan perustaa patoamalla. Kosteikoista 35 on sellaisia, jotka voidaan perustaa ei-tuotannollisten investointien tuella. Yleissuunnitelman tavoitteena on innostaa viljelijöitä vesiensuojelutoimiin – perustamaan suojavyöhykkeitä ja kosteikkoja. Toimenpiteiden toteuttaminen on maanomistajille vapaaehtoista. Suunnitelman tietoja voidaan käyttää yksityiskohtaisen suunnittelun tukena haettaessa ei-tuotannollista investointitukea, maatalouden ympäristötukea tai muuta rahoitusta kohteiden toteuttamiseen. Suunnitelma perustuu kohteiden maastoinventointeihin. Maastokäyntien kohteet valittiin karttatarkastelun sekä eri tahoilta saatujen vihjeiden ja tietojen perusteella. Paikkatietoaineiston luominen oli tulosten käsittelyssä merkittävässä asemassa. Paikkatietojen avulla voitiin laskea mm. kohteiden pinta-alat ja kosteikkojen osalta valuma-alue ja kosteikon pinta-alan osuus valuma-alueesta. Raportissa kerrotaan asiaan liittyvää perustietoa alueesta ja vesistöistä. Tietoa tarjotaan suojavyöhykkeiden ja kosteikkojen perustamisesta ja hoidosta. Edellä mainittujen toimien mahdollisia rahoituslähteitä ja rahoituksen ehtoja esitellään.