Barns naturvetenskapliga lärande i förskolans miljö : En studie om utforskandet av och förutsättningar för barns naturvetenskapliga lärande samt pedagogers användande av läroplanen

Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.

Våldets onda cirklar : En explorativ undersökning av mäns barndomsupplevelser, maskuliniteter, känslor, våld samt terapeutiska interventioner mot våld

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer.

Gilles de la Tourette y su síndrome

Georges Albert Brutus Edouard Gilles de la Tourette nació y se crió dentro de una época esplendorosa de Francia. Se destacó por sus méritos como estudiante y fue educado para que tuviera una brillante carrera como médico. Su paso por el hospital Pitie-Salpêtrière fue algo fundamental en su vida, ya que allí conoció al profesor Jean-Martin Charcot quien le brindó la oportunidad y las herramientas para estudiar su pasión, la Neurología, de una manera amplia y a dedicarse a otros casos interesantes dedicados a la mente humana. Gracias a esto pudo describir la patología que hoy nos compete como el síndrome de La Tourette. Su estudio y su incansable curiosidad permitieron además involucrarse no sólo con este síndrome sino que ayudó a hacer múltiples descripciones de otras patologías e incursionó en el nuevo campo del hipnotismo. Sin embargo, su muerte prematura, debido a una enfermedad hoy en día curable, hizo que se truncara la maravillosa mente de este neurólogo que, muy seguramente, hubiese aportado más conocimiento de la época a nuestro saber actual.

Den nyanserade bilden av barnet : -En studie av samtalsmallar inför utvecklingssamtal på förskolan

Målet med studien är att förstå hur och vad som beskrivs och bedöms genom de samtalsmallar som används inför utvecklingssamtal på förskolan. Det är en kvalitativ studie baserad på innehållsanalys av insamlade dokument. Innehållsanalysen utfördes genom kodscheman som tas upp av Bergström och Boréus (2008). I analysarbetet har vi inspirerats av diskursanalysen. Studien är baserad på åtta samtalsmallar inför utvecklingssamtal från olika förskolor i en kommun i Mellansverige. Studien visar att samtalsmallarna innehöll flera olika sätt att beskriva och bedöma barn. Genom vårt analysarbete fann vi framför allt fem tydliga teman som utgör vårt resultat; Det lärande barnet, där barnet genom samtalsmallarna beskrivs och bedöms inom olika områden och ses som lärande eller under utveckling. Barnet som person, baserat på punkterna i samtalsmallarna som utgörs av bedömning och beskrivning av barnets personliga attribut. Det bristande barnet, med grund i samtalsmallarnas fokus på barnets tillkortakommanden och brister. Barnet i verksamhetens kontext, utifrån punkter i samtalsmallarna där verksamheten beskrivs och bedöms och Det positivt framställda barnet, grundat i till exempel uppmaningar i samtalsmallarna om att hålla samtalen i positiv anda. Tillika visar studien att flera olika barnsyner ligger till grund för hur barn ska beskrivas och bedömas i samtalsmallarna, samt att det råder motsägelser och bristande direktiv i förskolans styrdokument för utvecklingssamtalens syfte och innehåll.

Schack i förskolan : En ingång till matematik via schack

Studien är en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning. Vi har använt oss av schack som ett verktyg i förskolan som en ingång till undervisning i matematik och för att synliggöra barns matematiserande. Som utgångspunkt för analysen har vi använt oss av begreppet matematisering samt Bishops sex grundläggande matematiska aktiviteter; Design, Lokalisering, Räkning, Mätning, Lek och Förklaring.   Aktiviteten utfördes vid fem olika tillfällen med barn födda 2010. Vid datainsamling användes videoobservationer och fältboksanteckningar. De fem aktivitetstillfällena innehöll en introduktion om schackets spelidé, utforskande av pjäser och brädet, samtal kring strategier samt reflektionsstunder.   Syftet med examensarbetet var att söka kunskap kring vilka av Bishops aktiviteter inom matematik som går att behandla genom att använda schack som ett verktyg för matematikundervisning i förskolan.   De frågor som studien behandlar är:   Vilka av Bishops matematiska aktiviteter går att behandla via schack? På vilket sätt blir barns matematiserande synbart under schackspel?   Resultatet visar betydelsen av pedagogernas roll att styra upp spelet för att barnen skulle stanna upp och diskutera och reflektera kring matematiska fenomen samt för att föra leken in på matematik. Ytterligare visade resultatet att de av Bishops matematiska aktiviteter som behandlades mest frekvent under matematikundervisningen var Lek och Räkning. Dessa aktiviteter återkommer vid samtliga tillfällen. Förklaring och Lokalisering återkommer vid fyra av tillfällena, Design återkom vid tre tillfällen. Mätning förekommer endast vid ett tillfälle. Vi observerade att barnen uttrycker matematiserande under matematikundervisningen via schack på tre olika sätt; Rör sin kropp efter hur de uppfattar rörelsen av schackpjäsen på brädet, Visar med fingrarna, Skapar egna begrepp.

Bland byggtjejer och småbarn : - En genusstudie om pedagogers förhållningssätt och normer i förskolan

I denna studie har vi undersökt fyra förskolepedagogers förhållningssätt, normer och tankar kring genus samt om deras uppfattning stämmer överens med deras agerande i den praktiska verksamheten. Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur genusmedvetenheten kan se ut på förskolan idag samt att ta reda på om alla barn ges samma förutsättningar i vår studerade leksituation; bygg och konstruktionsleken. En framträdande frågeställning har varit att få fatt vilka normer som råder bland pedagogerna och hur de tar sig uttryck i verksamheten. Som teoretisk ansats har vi använt oss utav feministisk poststrukturalism och data har vi samlat in genom observationer av verksamheten samt intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar på att det finns en motsättning mellan pedagogernas egna uppfattningar om sitt förhållningssätt och deras agerande i det praktiska arbetet. I resultatet framkom även att pedagogerna såg sig själva som genusneutrala, trots detta framträdde en viss könstraditionell syn på föreställningen kring barns agerande och fysiska uttryck. Gällande alla barns likvärdiga förutsättningar visar ett av våra huvudresultat på en tydlig diskriminering gentemot de yngsta barnen på förskolan.

A RELAÇÃO ENTRE INOVAÇÃO, EMPREENDEDORISMO E GESTÃO DO CONHECIMENTOSOB A PERSPECTIVA DO RESULTADO ORGANIZACIONAL DAS STARTUPS DE TECNOLOGIA DA INFORMAÇÃO

A sustentabilidade das startups é muito frágil, temos hoje um percentual elevado dessas empresas, que são descontinuadas em um curto prazo de tempo, sendo que as práticas tradicionais de administração não conseguem minimizar esta mortalidade. Assim pensando, destacam-se as startups da área de tecnologia de informação com alto grau de descontinuidade. Por isso, a proposta deste projeto analisar a relação entre os constructos inovação, empreendedorismo e gestão do conhecimento que possam a vir contribuir com a melhoria dos resultados organizacionais das startups brasileiras da área de tecnologia da informação. Os autores Geraldes (2013), Arruda et al (2012), Stefanovic, Prokic e Rankovic (2010), Helm e Mauroner (2007) e Cressy (2006) apontam indícios de que a morte prematura das startups é uma tendência mundial e enfatizam a necessidade do estudo sobre o tema como forma de potencializar a taxa de sobrevivência dessas empresas. Bessant, Tidd, e Pavitt (2008) assinalam que a sobrevivência das empresas no mercado vem a partir da capacidade em inovar e de ser dinâmica em sua adaptação ao ambiente. Por conseguinte, levanta-se a seguinte pergunta problema: Qual a relação entre inovação, empreendedorismo e gestão do conhecimento, segundo parâmetro do resultado organizacional das startups brasileiras da área de tecnologia da informação? A metodologia dessa pesquisa é caracterizada como qualitativa, estudo de caso múltiplo, utilizando-se técnica descritiva.Palavras-chave: Inovação. Empreendedorismo. Gestão do conhecimento. Startup.

Extramural engelska : En tillgång i engelskundervisningen?

Under de senaste tio åren har den digitala teknikens omfattning ökat och är idag en källa där barn och unga möter engelska i princip varje dag. Många elever använder dagligen engelska i tal och skrift för olika mottagare och syften genom bland annat datorspel och sociala nätverk. Syftet med denna litteraturstudie är således att granska extramural engelska och vad det kan tillföra engelskundervisningen i skolan. Med extramural engelska menas all den engelska en elev kommer i kontakt med utanför skolan. Studien är begränsad till att omfatta elever i årskurs 4-9, eftersom forskningsfältet är begränsat i de lägre årskurserna 4-6 behövdes även årskurs 7-9 inkluderas. Materialet består av vetenskapliga publikationer och samlades in genom fyra söktjänster som behandlar vetenskaplig litteratur. Resultatet visar att extramural engelska har en påverkan på elevernas olika språkliga förmågor. Det finns även vissa kopplingar mellan elevernas extramurala engelska och deras resultat på nationella prov och betyg i ämnet.  Kopplingen mellan elevernas extramurala engelska och deras olika språkliga förmågor är betydligt starkare än kopplingen mellan extramural engelska och elevernas betyg i ämnet engelska. Ett flertal av de studier vi analyserat är överens om att elever som ägnar mer tid åt extramural engelska generellt har ett bättre betyg, men att det inte går att dra någon generell slutsats att det endast är extramural engelska som påverkar betyget. Vad gäller elevernas olika språkliga förmågor påverkar extramural engelska främst elevernas vokabulär men även läs- och hörförståelse samt muntlig och skriftlig förmåga.

Högläsningens effekter genom samtal

Högläsning ses generellt i skolan som en aktivitet där eleverna kan slappna av eller som en utfyllnad av tid (Stensson, 2006). Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur högläsning kan användas i skolan och i hemmet på ett positivt och utvecklande sätt för eleverna läs- och skrivutveckling, samt hur hemmet och skolan kan samarbeta för att bidra till en ökning av barnets läs- och skrivutveckling. Arbetet tar upp hur viktigt det är med boksamtal och hur det påverkar elevens förståelse, även vad föreställningsvärldar är och hur de kan användas. Frågeställningarna arbetet besvarar är: Hur kan boksamtal i samspel med högläsning bidra till barnets läs- och skrivutveckling? Hur kan hemmet och skolan bidra till att barnet får en större förståelse och positiva upplevelser av högläsning? Hur bör högläsningen utformas för att bidra till en lyckad läs- och skrivinlärning? Resultatet av litteraturstudien visar att barn får en ökad läs- och skrivutveckling om de får samtala före, under och efter högläsningen.

Möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. : En beskrivning av barns egna upplevelser

Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner. 

Children with intellectual disabilities’ perceptions of their participation in activities in everyday life – a pilot study : A minor field study conducted in Ethiopia

Background: Children with disabilities living in low and middle income countries’ perceptions of participation are not shown in research. These perceptions are important for providing appropriate interventions. Aim: To describe how children aged 8-12 with an intellectual disability living in Ethiopia perceive their situation regarding participation in activities in everyday life. Method: A descriptive design with a quantitative approach was used. The sample was gathered using consecutive sampling. Fifteen structured interviews were conducted, using “Picture my participation,” an instrument under development. Analyses were made using SPSS Statistics and Microsoft Excel. Results: The children perceived that they participated in activities in everyday life. There was a broad variation in the activities the children prioritized as most important. On a group level, they were very involved in these activities. The majority did not experience any barriers to perform these activities. Conclusions: The perceptions of the majority of the children were that they were involved in daily activities. They did not experience any barriers to participation. The results should be read with caution and generalization is not possible, due to the sample characteristics and that the instrument is under development.

Upplevelsen av kommunikation när en person diagnosticerats med afasi ur ett närståendeperspektiv : En litteraturstudie

Introduktion: Var sjätte person världen över drabbas av stroke någon gång under sin livstid. Av alla strokepatienter drabbas cirka 38% av någon form av språkdefekt, så kallad afasi. När en person får afasi drabbas även närstående såsom partners, barn, syskon, föräldrar och nära vänner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelse av kommunikation när en person diagnosticerats med afasi till följd av stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar hämtades ur databaserna CINAHL och PubMed, som efter kvalitetsgranskning utgjorde grunden för resultatet i litteraturstudien. Resultat: I resultatet framkom ett huvudtema: Begränsningar, och tre underteman: Frustration, Skyddande beteende och Anpassning av kommunikation. Närstående upplevde att kommunikationen begränsats sedan afasidiagnosen; något som manifesterades genom att närstående upplevde frustration, att de föll in i ett skyddande beteende samt en anpassning av kommunikationen. Slutsats: Kommunikationen, och bristen av densamma, har fått konsekvenser på sättet närstående anpassar sin vardag till personen med afasi. Därför är det av största relevans att sjuksköterskan genom forskning på området, kan ge närstående de nycklar som krävs för att underlätta vardagen med en person med afasi.

Barns och föräldrars upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad : 12 månader efter diagnostillfälle

Varje år drabbas 250-300 barn under 15 år av cancer i Sverige. Tidigare ansågs barncancer nästintill obotligt, men dagens framsteg inom medicin har gjort att allt fler barn överlever sin cancer och perspektivet inom hälso- och sjukvård har därmed ändrats radikalt. När barn drabbas av cancer påverkas hela familjen. I denna kaotiska situation är ett bra bemötande av största vikt. För att kunna ge ett bra bemötande och god omvårdnad till barnet och familjen krävs att barnsjuksköterskan har kompetens och kommunikativ förmåga. Även ett bra samarbete mellan barnsjuksköterskan och familjen är av stor vikt. Syftet med studien var att beskriva barns, två till fem år, och deras föräldrars upplevelser av barnsjuksköterskans bemötande inom barnonkologisk omvårdnad, 12 månader efter diagnostillfället. Studien är en kvalitativ studie med deduktiv ansats, där intervjuerna analyserats med innehållsanalys utifrån Swansons omvårdnadsteori. 12 barn i åldern två till fem år ingick i studien, och föräldrarna medverkade som komplement till barnens deltagande. Resultatet visar att barnsjuksköterskans bemötande har stor betydelse för barns och föräldrars upplevelser och välbefinnande i omvårdnaden. Viktigast för ett bra bemötande var delaktighet, tillgänglighet och kontinuitet, information samt att ha ett barnperspektiv. För att skapa bästa förutsättningarna för ett bra bemötande krävs att barnsjuksköterskan gör barnet och familjen delaktiga i vården, ser barnet som en individ och har kompetens och kunskap. Mer forskning behövs kring hur barn och familjer upplever barnsjuksköterskans bemötande och hur det påverkar deras upplevelser av vården, inte bara inom barnonkologisk omvårdnad utan även generellt inom pediatrisk omvårdnad.