Kan ett lekfullt lärande bidra till ökad förståelse för matematik i förskolan? : En aktionsstudie om hur pedagoger kan genomföra matematiska aktiviteter i olika uttrycksformer

Syftet med studien är att skapa ett material med fokus på olika matematiska aktiviteter, matematikinnehåll och uttrycksformer.Frågeställningarna för att konkretisera syftet är: Vilket matematikinnehåll lyfts fram vid genomförandet av lärandeaktiviteterna? Vilka matematiska aktiviteter synliggörs i de planerade lärande aktiviteterna? Vilka uttrycksformer använder barn vid genomförandet?För att få svar på frågeställningarna tillämpades aktionsforskning där 14 matematiska lärandeaktiviteter planerades, genomfördes och utvärderas. Barnen som genomförde lärandeaktiviteterna var 4-5-åringar i en förskolaResultatet visar att i dessa lärandeaktiviteter är samtal den uttrycksform som lyfts fram flest gånger, därefter följer lek och drama, rörelse, samt bild och form. Uttrycksformerna sång och musik respektive dans förkom inte alls. Bland de matematiska aktiviteterna har räkna och lokalisera lyfts fram flest gånger och därefter leka, mäta, konstruera och förklara.

Elevers möjlighet till reflektion i matematikundervisningen : En studie i grunskolans årskurs 9

Studiens huvudsakliga syfte är att få kunskap kring om och hur elever i skolår 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgången visar på reflektionens betydelse i lärprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hämmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgångspunkt och med efterföljande lärarintervjuer som stöd, har syftet uppnåtts genom att kartlägga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt på elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lärare är positivt inställda till metakognition och ett reflekterande arbetssätt förekommer endast i vissa fall tillfällen då eleven stimuleras till reflektion och denna får ske. Vanligt förekommande i lärares undervisning är situationer som skulle kunna fungera som reflektionsstimulerande om de ges utrymme och reflektionen följs upp. Studiens resultat kan bidra till att påminna och göra lärare medvetna om vilka aktiviteter som stödjer reflektion samt förmedla vikten av att eleverna redan i grundskolans tidigare år undervisas om och utsättas för en undervisningspraktik som kontinuerligt kräver förekomsten av reflektion.

Från varningsklocka till säkerhetspolitiska beslutsunderlag : En beskrivande studie av relationen mellan den svenska militära underrättelsetjänsten och beslutsfattare på politisk nivå

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militära underrättelsetjänsten och beslutsfattare på politisk nivå. Utgående från Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militära relationer studerar jag 1974 och 1996 års underrättelseutredningar för att genom en jämförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrån teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll. Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militära underrättelsetjänsten tjänar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrättelsetjänst och hur denna utvecklats. Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet råder en uttalad och tämligen oförändrad syn på att det är de funktionella fordringarna som styr den militära underrättelsetjänsten. Med en förändrad säkerhetspolitisk situation har den militära underrättelsetjänsten fått en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn på behov av kontroll och insyn i underrättelsetjänsten har ökat. Underrättelsetjänstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sägas ha minskat.

Från bok till film - The Hunger Games : En karaktärs- och miljöanalys

Syftet med denna uppsats är att jämföra boken The Hunger Games (2008) av Suzanne Collins med filmen The Hunger Games (2012) regisserad av Gary Ross och försöka ta reda på vilken sorts adaption som är gjord. Jag arbetar med boken och filmen The Hunger Games var för sig för att eventuella skillnader ska framträda tydligare vad gäller karaktärer och miljöbeskrivning. När jag gått in på djupet och jämfört boken The Hunger Games med filmen märker jag vad som är förändrat. Till exempel saknas vissa karaktärer och scener i boken i filmversionen, medan andra scener har lagts till i filmen. Samtidigt är det förståeligt att en del måste göras om och tas bort för att en bok på flera hundra sidor ska kunna visas i en film på cirka två timmar. Tillägg, borttagna avsnitt och ändringar kan vara till både fördel och nackdel.

Att vara anhörigvårdare till en lungcancersjuk patient

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka upplevelser hos anhörigvårdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvårdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lång och utmattande. Upplevelser så som skräck är vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen både för patient och vårdare. Detta för att de anhöriga ställs inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrämmande tankar kring döden. Hälsan försämras för anhörigvårdaren under vårdtiden och vissa drabbas av depression. De social relationerna försämras, vissa upphör helt då anhörigvårdaren får en känsla av att de alltid måste vara tillgängliga för den sjuke. Vårdbördan kan vara tung och emotionellt stöd kan vara nödvändigt. Trots det väljer många att inte ta emot eller söka något stöd.Inte bara hälsan förändras under sjukdomstiden utan också mycket annat, den som tidigare haft en passiv roll i hushållet kan bli tvungen att ta en mer aktiv roll i skötseln av hem och ekonomi. Trots att anhörigvårdare ofta känner sig utanför och övergivna väljer de att inte uttrycka sina känslor när de blir tillfrågade eftersom det finns en rädsla att ta fokus från patienten.

Han, hon, höna? : En kvantitativ studie om attityder till det könsneutrala personliga pronomenet hen

Språk både reflekterar och påverkar vår världssyn. Hur mottas då försök från gräsrotsnivå att introducera ett könsneutralt pronomen i ett språk som speglar den i samhället rådande könsdikotomin? Syftet med denna uppsats är att utifrån Hirdmans och Butlers respektive genusteorier undersöka vilken inställning användare på ett stort svenskt internetforum har till det könsneutrala personliga pronomenet hen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetbaserad enkät som besvarades av cirka 150 personer. För att analysera svaren till de slutna frågorna tog vi hjälp av statistikprogrammet SPSS och för att bearbeta de öppna frågorna har vi använt oss av en tematisk analys. Resultatet visar på starkt polariserade åsikter runt hen, där ungefär lika många personer är för som emot ordet. Bland dem som är emot användandet av hen uppfattar de flesta att syftet med ordet är att skapa ett könslöst samhälle, medan hen-förespråkarna ser det som ett komplement till hon och han. Vi har även kunnat se att det finns ett visst samband mellan individens attityd till hen och dennes syn på kön och genus, vilket bekräftar vår hypotes om att det finns en sådan korrelation.

Framtagning av produktionslayout och produktutveckling för tillverkning av hängskenor till hyllsystem

Med de premisser att det endast är priset som avgör materialvalet i plåten till väggskenorna såverkar inte höghållfast plåt vara något konkurrenskraftigt alternativ till det befintliga ochmjukare stålet som används i väggskenorna i den befintliga utrustningen.Förslaget på en layout av produktionsutrustning för tillverkning av hyllskenor är en komplett ocheffektiv rullformningslinje som tillverkar väggskenor, hålade U-profiler, som sedan är klara förlackering. Förslaget på produktionslayout innebär utrustningsmässigt ett flöde frånutgångsmaterialet, en haspel för plåtband, en slinga går till inledare, stansning av hålbild,rullformningsdel, riktverktyg och slutligen en sax som kan klippa väggskenorna till önskadlängd. Detta skulle innebära en förbättring i form av en mer resurssnål tillverkning (lean) för SalsAB. Sals skulle då i stället för som med dagens befintliga system som bygger på inköp avtillverkade U-profiler då på ett kontrollerat och mer effektivt sätt själva kunna styra och utförahela produktionen av hyllskenor. Produktionen skulle då ske genom att tillverka väggskenornahelt på egen hand från hasplad plåt. Produktionen kan då utföras mot kundorder, ”just in time”,och därmed undkomma behovet av någon lagerföring av obearbetade profiler vilket annars krävsmed de hittills partivis inköpta U-profiler samt att inte vara längre vara beroende av fungerandeleveranser av dessa.

Slöjdlärarare och den lokala pedagogiska planeringen : Ett arbete i hur slöjdlärare förhåller sig till den lokala pedagogiska planeringen i undervisningen

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare. Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån". Genom undersökningen har jag fått större förståelse för vilken nytta den lokala pedagogiska planeringen kan ha för lärare och elever i undervisningen.

Från våtmark till våtmark i Ängelholms kommun : Fallstudie kring två våtmarker

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier. Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild. Slutsatser Det är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning. Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter. Våtmarken i Skörpinge bör vara mer effektiv när det gäller rening av närsalter då denna har större antal hektar avrinningsområde i förhållandet till våtmarksareal. Till detta skapar våtmarkerna en biologisk mångfald, Våtmarken i Höja visade sig vara väldigt effektiv, 43,4%, när det gällde rening av kväve. Men siffrorna är troligen missvisande i och med att det gjorde för få stickprov under för kort tidsrymd. Andra studier visar en reningseffektivitet på mellan 2 – 20 %. Det som skiljer våtmarkerna åt är dels formen och utförandet och dels antalet markägare. Våtmarken i Höja ägs av bara en markägare medan den andra ägs av fyra. Till detta krävdes det ett godkännande från Miljödomstolen för att våtmarken i Skörpinge skulle få anläggas. Båda våtmarkerna tog lika lång tid att anlägga, ungefär två år. Hur lång tid det tar att anlägga en våtmark kan bero på om markägare vill ha bidrag eller inte och i så fall från vilket myndighet. Så det kan säkerligen ta kortare tid att anlägga en våtmark. För att följa upp nyttan av våtmarkerna i Höja och Skörpinge bör det göras fler stickprov under längre tid och med dessa avgöra hur effektiva våtmarkerna egentligen är. Till detta bör det göras en inventering av flora och fauna för att undersöka den biologiska mångfalden.  

Sjuksköterskors upplevelse av läkemedelshantering till äldre i kommunal hälso– och sjukvård : En kvalitativ studie

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hälso – och sjukvården upplevde läkemedelshantering till äldre. Metod: Studien hade en kvalitativ design och data samlades in med enskilda intervjuer av fem sjuksköterskor och analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman med underliggande kategorier. De teman som framkom var: Sjuksköterskan har en betydelsefull roll, att ha insikt och kompetens om äldres läkemedelsanvändning, att anpassa behandlingen till patientens förutsättning och att ha en fungerande verksamhet.  Resultatet visade att det fanns en ökad medvetenhet kring läkemedelsbehandling till äldre men det behövdes mer utbildning inom området. Att ha en fungerande verksamhet ansågs viktigt och det var betydelsefullt att ha ett bra samarbete med andra. Det upplevdes positivt med läkemedelsgenomgångar och i resultatet framkom att sjuksköterskorna tog ett stort ansvar för kvaliteten, var uppmärksamma och följde upp läkemedelsbehandlingar. Att anpassa läkemedelsbehandlingen till patientens förutsättningar ansågs viktigt för att undvika läkemedelsrelaterade problem. Det framgick av resultatet att läkarkontinuitet underlättade arbetet för sjuksköterskorna och höjde kvaliteten på äldres läkemedelsanvändning. Det fanns ett önskemål om en geriatriker inom verksamheten då en del sjuksköterskor upplevde att allmänläkarna saknade kunskap om läkemedelsbehandling till äldre.  Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll och tar ett stort ansvar för läkemedelbehandlings kvalitet. Att anpassa läkemedelsbehandlingen till patientens förutsättningar är viktigt för att undvika läkemedelsrelaterade problem. Det finns ett behov av ökad kompetens inom området bland alla yrkesgrupper. Det är angeläget med ökad bemanning och god läkarkontinuitet i verksamheten för att höja kvaliteten på läkemedelsbehandlingen.

En studie av elevers svårigheter i språkinlärning : Problematiken i spanskan på gymnasiet och förslag till lösningar

Detta examensarbetes undersökning har genomförts efter samtal med spansklärare och skolledarepå en gymnasieskola där det upplevs problem med spanska steg 3. Undersökningens syfte är attstudera anledningen till avhopp och till låga betyg i spanska steg 3. Efter att analysera dettaproblem syftar undersökningen till att diskutera möjliga lösningar för att kunna förbättraspanskundervisningen och verksamheten.Frågeställningar examensarbete försöker hitta svar på är tre: Hur svagt är resultatet i spanska steg3 på denna gymnasieskola? Vilka anledningar kan man hitta till det svaga resultatet? Vad kanverksamheten göra för att stödja eleverna i steg 3? Metoden som valts för att hitta svar är attundersöka elevers resultat på olika prov under kursen samt att fokusera på deras innehåll. Detsistnämnda för att kunna hitta möjliga anledningar tillsammans med skolledares och spanskläraresuppfattningar om problemet som inhämtades genom intervjuer på två olika gymnasieskolor.Resultatet visar att flera elever väljer bort kursen och att de som fortsätter sänker sina tidigarebetyg. Bland möjliga faktorer som påverkar det dåliga resultatet kan man nämna dåligaförkunskaper, omotiverade elever och allt svårare grammatiska moment. För att kunna lösaproblemet föreslås kommunikation mellan grundskolan och gymnasieskolan, varierandearbetssätt och lägre krav på form och grammatik bland annat.

Vägar och irrvägar till energieffektivisering : vägvalet är politiskt

Rapporten är en litteraturstudie som lyfter vikten av ett systemperspektiv på energianvändningen och diskuterar samhällets mål och medel utifrån detta perspektiv. För att väga in de olika effekter som en förändrad energianvändning innebär måste olika bedömningar göras. Vi konstaterar att det finns stora osäkerheter i detta, men att det viktigaste inte är att finna en exakt värdering av de olika energikällorna. Istället bör fokus ligga på att, ur ett systemperspektiv, fastställa och implementera en värdering av de olika energikällorna samt låta denna värdering vara konsekvent tvärs över alla sektorer. Det viktiga är alltså inte den exakta fördelningen mellan kol- och gas på marginalen i Danmark och Tyskland i framtiden, utan att vi överhuvudtaget antar ett systemperspektiv och ser till hur förändringar i vår konsumtion påverkar energisystemet som helhet. EU har valt att fokusera på primärenergi när det gäller mål för energieffektivisering, eftersom man inte vill reducera den nytta som energianvändningen skapar i användarledet, utan snarare vill minska slöseriet på väg till slutanvändning. Vi har i Sverige valt liknande mål för energieffektivisering, men ännu inte lyckats implementera några styrmedel som genomsyras av ett system- eller primärenergiperspektiv. Vi har i båda de exempel som vi tar upp lyckats identifiera spår av systemtänkande, som dock inte lyckats nå hela vägen. Det första är att Boverket ser ut att ha utgått från ett systemperspektiv vid utformningen av det ursprungliga förslaget till byggregler 2006, med en tydlig linje inom värme och kyla för både lokaler och bostäder. Det andra är i trafikskattelagstiftningen där även utsläpp uppströms från avgasröret räknats med, fast inte värderats på något enhetligt sätt. Det är viktigt att styrmedlen inte utformas så att det styr "ur askan i elden". Beroende på hur vi värderar t.ex. den el som används för att ladda elfordon finns här en uppenbar sådan risk. Oavsett befintliga styrmedel pekar rapporten på det utrymme för diskussion som finns kring värdering av olika energikällors resursavtryck samt svårigheterna i att vetenskapligt bestämma den exakt korrekta viktningsfaktorn för varje energikälla. Dock finns det gränser för vad som, på en för de flesta investeringar relevant horisont, kan anses rimligt. Inom dessa gränser är det upp till politiken att, genom styrmedlens utformning, definiera de relativa viktningar som marknaden sedan får förhålla sig till. Här ligger EU längre fram än Sverige, trots att svårigheterna att komma överens rimligen borde vara större i europaparlamentet än i svenska riksdagen. Samtidigt som det är viktigt att sträva efter styrmedel som ger önskad effekt får dessa förstås inte ändras för ofta, eftersom det leder till osäkerhet och uteblivna investeringar. När det gäller energipolitiken är dock riktlinjerna från EU tydliga och frågan är när Sverige ansluter sig till det primärenergiperspektiv som EU förespråkar, även vid utformningen av svenska energipolitiska styrmedel. Det är också viktigt att energianvändning i alla sektorer behandlas på ett likartat sätt. För att hantera detta kan det vara klokt att hänvisa till en gemensam standard eller ett gemensamt direktiv från Energimyndigheten och/eller Naturvårdsverket som definierar olika energikällors primärenergifaktor, liknande hur Tyskland gjort med sina byggregler.

Flit, fylleri och förbundsstatspotential : En undersökning av den nyzeeländska Sverigebilden i samband med skandinaviska emigranters ankomst till Wellington år 1871

This Bachelor’s thesis elucidates the subject of Swedish migration to New Zealand in 1871. Drawing on the work of Anthony Grigg, who has assessed the public opinions regarding the arrival of Scandinavians in 1871-1876, this study aims to highlight the image of Sweden and Swedes conveyed in New Zealand at this time. Through a hermeneutic engagement with newspapers of the day, it is concluded that Swedes in general were being portrayed as industrious, thrifty and well suited for the forestry labour expected of them. It is also shown, however, that Swedes and Sweden to a limited extent were being associated with notorious drinking habits and inferior intellectual abilities. Furthermore, the study highlights what appears to have been a medial difficulty to differentiate between Swedes and Norwegians.