Ein journalistisches Unterrichtsprojekt als politische Medienbildung

Gegenstand der Arbeit ist ein journalistisches Unterrichtsprojekt zur Förderung einer politischen Medienbildung. Das Projekt wurde deutschlandweit in 20 Haupt- und Gesamtschulklassen mit rund 400 Schülern und Schülerinnen durchgeführt und qualitativ untersucht. Im theoretischen Teil werden Konzepte von Medienbildung, medienpädagogische Ansätze und Ergebnisse empirischer Untersuchungen vorgestellt, die für die Arbeit und das Projekt relevant waren. Kapitel 2 thematisiert das Phänomen „TV-Journalismus“ vor dem Hintergrund der Cultural Studies (v. a. Stuart Hall, Margret Lünenborg) und diskutiert es im Hinblick auf medienpädagogische Fragestellungen. Journalismus wird dabei als ein möglicher Weg gesehen, eine politische Bildung mit einer Medienbildung zu verknüpfen. Allerdings führen die Schwerpunkte Journalismus und Politik auch zu Schwierigkeiten bei der Umsetzung, wenn man bedenkt, dass sowohl journalistische Genres als auch Politik in der jugendlichen Lebenswelt keine maßgebliche Rolle spielen, wie aktuelle Jugendstudien zeigen (z. B. JIM- und Deutsche-Shell-Studien). Sinnvoll erscheint hier die Öffnung entsprechender Konzepte hin zu einem weiteren, lebensweltbezogenen Politik- und Journalismusverständnis, um Jugendlichen Bezugspunkte zu ihrer Alltagswelt zu bieten. Kapitel 3 und 4 stellen leitende theoretische Konzepte von Medienbildung/Medienkompetenz (etwa Winfried Marotzki, Manuela Pietraß) sowie medienpädagogische Ansätze (z. B. den handlungsorientierten, themenzentrierten Ansatz von Bernd Schorb) dar. „Medienbildung“ wird in der Arbeit verstanden als Beziehung des Menschen zu sich selbst und zur gegenständlichen und sozialen Welt, wie sie ihm medienvermittelt begegnet. Bildung ist dann das Ergebnis des kritisch-reflexiven Umgangs mit der medial vermittelten Welt. Eine Medienbildung umfasst dabei auch eine Medienkompetenz im Sinne von medienspezifischem Wissen und Fähigkeiten des Umgangs mit Medien. Eine „politische Medienbildung“ wird in Anlehnung an David Buckingham dann zum einen als ein kritisches „Lesen“ medialer Texte definiert, in welchen die soziale Welt vermittelt wird. Zum anderen bedeutet eine „politische Medienbildung“ auch die eigene Gestaltung medialer Texte und die Teilhabe an einer medialen Kultur. Kapitel 5 beschreibt die konkrete forschungsmethodische Herangehensweise: Das medienpädagogische Projekt wurde qualitativ im Hinblick auf eine Medienbildung untersucht. Anders als in bisherigen Medienkompetenz-Studien wurde nicht nach den Wissenszuwächsen und erlernten Fähigkeiten nach Projektende gefragt. Im Zentrum des Interesses standen die im Unterrichtsprojekt beobachteten Situationen und Prozesse einer reflexiven Auseinandersetzung mit journalistisch vermittelten Themen und Darstellungsweisen. Verschiedene Methoden und Datenquellen wurden miteinander kombiniert, um die Unterrichtsrealität angemessen erfassen zu können. Zu den Erhebungsmethoden gehörten etwa die Unterrichtsaufzeichnung, die Gruppendiskussion und das Sammeln von alltagskulturellem Material. Die dabei gewonnenen Daten wurden mit den Auswertungsverfahren der Text- und Bildanalyse untersucht. Die Ergebnisse folgen schließlich in Kapitel 6. Dieses wird im Hinblick auf die konkretisierten Forschungsfragen differenziert in: • Kapitel 6.1: Hier geht es um die Auseinandersetzung der Schüler/innen mit Wissen über Medien. Relevant sind hier Fragen nach einem Vorwissen von Jugendlichen über journalistische Gestaltungsmittel und wie die Schüler/innen ein solches Vorwissen im Kontext des Unterrichts einbrachten. • Kapitel 6.2: Diese Ergebnisse zeigen auf, wie sich die Jugendlichen mithilfe journalistischer Texte mit einem Thema auseinandersetzten, z. B. wie sie diese hinsichtlich ihrer Glaubwürdigkeit oder ihrer Darstellung bewerteten. • Kapitel 6.3: In diesem Kapitel finden sich Ergebnisse aus den Gruppenarbeiten, in welchen die Schüler/innen selbst ein mediales Konzept entwarfen. Die Aufzeichnungen in den Gruppen deckten auf, wie die Schüler/innen an diese Aufgabe herangingen, welche inhaltlichen Schwerpunkte sie setzten, wie sie Sichtweisen in der Gruppe aushandelten und welche formale Darstellungsweise sie planten. Die Kapitel 6.4 und 7 liefern eine Zusammenfassung der wichtigsten Erkenntnisse und eine kritische Diskussion, welche Chancen und Probleme ein journalistisches Projekt im Kontext der Schule und insbesondere für die Zielgruppe einer niedrigen Bildungszugehörigkeit mit sich bringt.

Politische Satire im Unterricht am Beispiel der Simpsons

Kann es gelingen, anhand der Simpsons Satire im Politikunterricht zu vermitteln? Auf den ersten Blick scheinen die Simpsons eine bloße Zeichentrickserie zu sein, doch bei genauerem Hinsehen wird deutlich, dass die Serie einen Fundus an Satire und Parodie enthält, der im Unterricht behandelt werden kann. Die Simpsons sind politisch - nicht nur wegen einzelner Gastauftritte ehemaliger US-amerikanischer Präsidenten sondern auch wegen ihrer Vielzahl an satirischen Äußerungen und Anspielungen gegen die US-amerikanische Gesellschaft und deren Politik. Aufgabe dieser Arbeit soll es sein, zu untersuchen, inwieweit sich die Simpsons als Unterrichtsgegenstand eignen. Dabei soll ein erster Blick auf den Beliebtheitsgrad der Serie fallen. Es werden Gründe gesucht, warum die Serie bei Jugendlichen so erfolgreich ist und inwieweit sie sowohl junge Menschen als auch Erwachsene beeinflusst. Im Weiteren wird zum umfassenden Verständnis ein Überblick über die Serie und eine Vorstellung der Hauptcharaktere gegeben. In diesem Zusammenhang scheint auch der Bezug der Charaktere zur Gesellschaft einen wichtigen Stellenwert einzunehmen. Nachfolgend sollen politische Themen aufgezeigt werden, um zu untersuchen, ob eine Behandlung der Themen im Unterricht möglich ist. Dabei spielt auch die Satire eine wichtige Rolle. Unter Punkt 2.5 wird Satire in den Fokus gestellt. Dabei geht es neben Definitionen auch um die Frage, ob die Serie mit ihrer beinhaltenden Satire als Medium die politische Bildung beeinflusst. In einem letzten großen Schritt geht es um die Umsetzung der politisch, satirischen Themen in den Simpsons. Es soll praktisch gezeigt werden, dass es möglich ist, die Serie im Unterricht zu verwenden. Hierbei spielen sowohl Lernziele und Kompetenzen der SchülerInnen eine Rolle als auch methodische Überlegungen und Entscheidungen. Für die Behandlung der Satire in den Simpsons werden zwei Unterrichtsstunden entwickelt, wovon eine im Unterricht durchgeführt und beurteilt wurde.

Extern Web-service-lösning vid SSAB Tunnplåt i Borlänge- för kommunikation med sina distributions lager

Detta examensarbete har utförts på SSAB- Tunnplåt i Borlänge under vårterminen 2004 och omfattar 10 veckors arbete.SSAB sköter idag sin kommunikation med distributionslagren via fax, telefon eller e-post. Eftersom detta är ett ganska tidskrävande kommunikationssätt, vill SSAB ha en smidigare och snabbare kommunikationslösning. Den lösning som SSAB vill ha är en extern Web-service-lösning för att upprätta en säker kommunikation med sina distributionslager.Parallellt med byggandet av Web-service-lösningen arbetades en förvaltningsmodell fram. Den beskriver hur förvaltningsorganisationen med dess rutiner kan se ut vid implementering av lösningen.För att skapa en säker förbindelse med Web-servicen skall en webbklient användas som i sin tur anropar en COM+ komponent. Detta för att kunna skicka med certifikatet ifrån webbklienten till webbservern där Web-servicen ligger. COM+ komponenten måste få tillgång till en användarprofil när den kommunicerar med Web-servicen. Detta för att kunna upprätta en SSL-förbindelse i det inledande skedet. SSL-förbindelsen skall läggas i den VPN-tunnel som mVPN tillhandahåller via WSSAL.

Internet och det öppna samhällets drivkrafter : En undersökning av språklig kommunikation som förutsättning för fungerande demokratiska processer

Det övergripande syftet med undersökningen ”Internet och det öppna samhällets drivkrafter” är att i första hand påvisa, förklara och förstå olika samband mellan språklig kommunikation och demokratiska processer. Ett särskilt fokus läggs på studier av internet som kommunikationsmedium. En central frågeställning kretsar också kring vad som möjliggör och har möjliggjort väl fungerande demokratiska processer genom historien och i nutid. Den hypotes som läggs fram är att det i grunden är kommunikation mellan människor genom mänskliga språk som möjliggör demokratiska processer.

Konstruktiva och destruktiva former av språklig kommunikation i moderna arbetsorganisationer : - En teoretisk undersökning med kompletterande fallstudier av Leksands vårdcentral och Mora vårdcentral

A main aim with the essay “Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations” is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations.Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication.Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization. In the work organization with the highest illness-absence, during a chosen period of inquiry (2005), a larger share of the employees stated that the communications in their organization were destructive, compared to the employees in the organization which showed the lowest illness-absence. Statistically secured links between high illness-absence and destructive communication have however not been observed.

Intern Kommunikation : En fallstudie på den interna kommunikationen på ZyXELGöteborgskontoret

ZyXEL är en av världens ledande specialister på bredbandsåtkomsts lösningar. Huvudkontoret är lokaliserat i Taiwan och ZyXEL har kontor i Amerika, Europa och Asien. För närvarande har ZyXEL omkring 1800 anställda globalt, med distributörer i mer än sjuttio länder och produkter marknadsförda i fler än 150 länder på fem kontinenter. Jag fann att det skulle vara intressant att se hur verksamhetens interna kommunikation fungerar idag och hur Shannons och Weavers kommunikationsmodell skulle kunna appliceras på den interna kommunikation jag valt att undersöka. Kommunikation är en nyckel för utveckling hur informationsspridning appliceras inom företaget i vardagen om nya produkter och koncernnyheter och interna arbetsannonser. Denna syn på kommunikation är dock en liten del av den information som sprids inom ett företag. I denna kvalitativa undersökning kommer jag att undersöka hur informationen sprider sig internt.I detta arbete har jag valt att undersöka den interna kommunikationen och se hur företagets kommunikation är idag. I detta material kommer det att förekomma en analys av intervjuer som har blivit utförda på personalen på ZyXEL I Göteborg samt den etnografiska observationen och den teoridel jag har valt. I etnografiska studier brukar man kalla denna kombination av observation och intervjuer för triangulering.1 Det som kommit fram av undersökningen är kortfattat att den främsta interna kommunikationskanal är det e-post system som finns på ZyXEL men en intressant aspekt som har framkommit är att MSN Messenger används i stor utsträckning i företaget. Övrigt så finns kopplingar mellan teorierna och det material som framtagits. MSN Messenger är en form av kommunikationskanal används som en kontinuerlig kontakt intern mellan olika kontor runt om i världen. MSN Messenger är en utvecklad form av den elektroniska kommunikationskanalen och används allt i större utsträckning då man kan ha videokonferenser samt ringa till den andre parten via denna kanal. Denna direktkontakt är kanske början till en ny era av elektroniska kommunikationskanaler

Kommunikation med patienter som har afasi till följd av stroke : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av kommunikation med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Vidare var syftet att beskriva vad det kunde finnas för hinder för en god kommunikation dem emellan. Ett ytterligare syfte var att beskriva de faktorer som kunde underlätta kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter som har afasi till följd av stroke. Metod: Artikelsökning till denna litteraturöversikt gjordes i PubMed, CINAHL, Cochrane och Vård i Norden. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010 samt skrivna på svenska eller engelska. Huvudresultat: En fungerande vårdrelation var en grundförutsättning för att bedriva en god omvårdnad. För skapandet av denna vårdrelation behövdes en lugn, stödjande och avslappnande miljö. Asymmetri förekom i olika varianter i kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter med afasi. Hälso- och sjukvårdspersonal upplevde både negativa och positiva känslor i interaktionen med patienten. Slutsats: Att plötsligt förlora sin kommunikationsförmåga genom det verbala språket har påvisats vara en tragedi för den drabbade. Det ställde krav på hälso- och sjukvårdspersonalen vars uppgift var att bevara patientens autonomi och integritet. För att både hälso- och sjukvårdspersonal samt patienter skulle må bra och kunna kommunicera så framkom det att strokeenheter kunde vara betydelsefulla.

Döva barns möjligheter till kommunikation och samspel : En undersökning om hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till kommunikation mellan döva och hörande sett ur ett intersektionellt perspektiv.

I det svenska samhället finns det många döva och hörande barn som är integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva är beroende av sitt språk, teckenspråk för att göra sig förstådda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och föräldrar förhåller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojämlikhet kan uppstå och samverka när det gäller människors synssätt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tänka ”vi” och ”dem” i sociala koder. Jag vill visa att de områden som jag ämnar fördjupa mig i om kommunikation, samspel, teckenspråk, svenska, döva, hörande, pojkar och flickor som ur olika aspekter kan omfatta flera samverkande perspektiv och få en ny fördjupad förståelse även ny kunskap. Med hjälp ur ett intersektionalitet perspektiv kan man i analys visa hur maktförhållande i områden ser ut. Uppsatsen är byggd på kvalitativa intervjuer av fyra pedagogers och tre föräldrars tankar kring kommunikation och samspel mellan hörande och döva flickor och pojkar. Resultat visar att attityder bidrar till att befästa traditionella könsmönster och normer, att kommunikationen med hörande och döva barn på ett optimalt sätt inte är tillräckligt i vissa situationer och att barn har stora möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet, samtidigt som det finns vissa ramar att följa t.ex. läroplan för förskolan (Lpfö 98). Tidigare forskning visar att det är angeläget att diskutera och lösa problem om hur döva och hörande barn som är integrerade i förskolans verksamhet skall grupperas gruppsvis t.ex. att döva barn isoleras och får kommunikation, samspel och inkludering via teckenspråk på ett optimalt sätt men hur kan man få döva barn att bli inkluderad bland hörande barn med samma förutsättningar?

"Paddagogik" i förskolan : En studie om små barns kommunikation, samspel och lärande i mötet med en ipad

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt. Studien visar även att barn möter ipaden under tystnad med koncentration och förundran. Pedagogen, kamraterna och ipadens olika applikationer har betydelse för kommunikationen och lärandet. Ipaden är ett lustfyllt verktyg som barnen möter med total orädsla och nyfikenhet. Barnen uppvisar en stor vilja att vara aktiva och interagera med det digitala verktyget och ipaden kan anses vara ett stöd för barns lärande. Förskolan har gett barnen möjligheter att möta och bli språkliga med det digitala verktyget ipad men undersökningen visar också att miljön och pedagogerna begränsar barnen på olika sätt. Slutsatsen av studien är att ipaden kan användas som ett verktyg för att stärka barns kommunikation, samspel och lärande om den används på ett genomtänkt och medvetet sätt i förskolans verksamhet.