”Ska jag jobba med en ny, gud vad jobbigt. Dom kan ju ingenting” : En undersökning om socialisationsprocesser för nyanställda

Denna studie grundar sig i att rekryteringsbehoven inom vård och omsorg i Sverige ökar enligt SKL (2015). Personalbristen leder till en konkurrens om arbetskraft bland organisationer. En lösning på detta problem är kunskap och förståelse för människors socialisation, med fokus i arbetslivet. För att på detta sätt kunna underlätta organisationens hantering för att behålla personal. Utgångspunkten för studien är att det tycks krävas mer forskning kring vilken betydelse chefers stöd och kollegors relationer har på nyanställdas socialisationsprocess. Syftet med denna studie är således att undersöka hur ett företag inom vård och omsorgssektorn arbetar med socialisationsprocessen av nyanställda med fokus på relationer och chefers stöd. Forskning som berör nyanställdas socialisationsprocesser belyser kollegor som ett verktyg för att få tillgång till viktiga resurser exempelvis tyst kunskap. Chefer behöver vara närvarande och ge feedback. Organisationskulturen påverkar som en del av organisationens personlighet. Studien bygger på en abduktiv ansats och kvalitativa intervjuer, då intresset låg på individens tolkning och upplevelse av deras socialisation till företaget. Elva intervjuer har genomförts, fyra ansvariga chefer och sju nyanställda har deltagit i studien. Resultatet från intervjuerna har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I denna studie har vi kommit fram till att chefernas medvetenhet om vad individen går igenom i sin socialisationsprocess påverkar processen och chefernas stöd till de nyanställda. Kollegor är inte bara ett verktyg för nyanställda till viktiga resurser, utan behöver även ta på sig ett stort ansvar för individens introducerade till den sociala miljön på arbetsplatsen. Dock behöver individen vara öppen och aktiv för att få stöd från kollegorna. För att personalen ska dela organisationskulturen behöver de få vara involverade i förändringar och gemensamma mål. Dessa genomsyrar hela verksamheten, vilket underlättar nyanställdas socialisationsprocess. Vid nyanställdas socialisation har HR funktionen en stor del om processen blir lyckad eller inte.

Hur påverkar ägarbilden hos svenska företag den rörliga ersättningen till den verkställande direktören?

Bakgrund Det diskuteras mycket idag om ersättningar till verkställande direktörer (Vd) och storleken på dessa. Många har synpunkter på den enligt dem väldigt höga ersättningen och framförallt är många kritiska till de stora bonusar som tilldelas till företagsledare. Samtidigt är det ägarna som genom representation i styrelse och på bolagstämma bestämmer ersättningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ägarbilden och andel rörlig lön till den verkställande direktören. Metod I studien tillämpas en deduktiv forskningsansats där vi utgått från existerande teorier och tidigare empirisk forskning för att skapa en hypotes som sedan kan bekräftas eller förkastas. Hypotesen testas genom en kvantitativ metod där data samlats in över 56 stycken svenska bolag för att sedan testas med statistisk regressionsanalys. Slutsats Undersökningen visar att det finns ett negativt samband mellan ett större ägande och andel rörlig ersättning till verkställande direktör.

Licenshantering inom webbprojekt : Hur medvetna är företag om tredjepartslicenser?

Teknikutvecklingen går snabbt framåt, och idag finns det ett stort behov av att använda andra utvecklares kod för att hänga med i det höga tempot. De kallas samlat för ramverk eller bibliotek, och hjälper utvecklaren att på ett effektivare sätt ta sig från start till mål utan att behöva skriva all programmeringskod själv. Dessa tredjepartslösningar är nästintill alltid bundna till ett licensavtal, vars restriktioner och tillåtelser utvecklaren måste följa vid nyttjandet. I denna studie har vi undersökt hur medvetenheten ser ut kring de licenser som är bundna till dessa tredjepartslösningar. Då det framkom i vår förstudie att vårt fall hade en relativt låg medvetenhet har vi även valt att titta på hur medvetenheten kan ökas. För att genomföra detta har vi valt att intervjua utvecklare och projektledare på ett konsultföretag. Vi undersökte även vilka faktorer som är viktiga för att höja medvetenheten samt vilka konsekvenser som kunde uppkomma vid bristfällande licenshantering. Vi upptäckte att det var en bristfällig kunskap om tredjepartslicenser på det studerade företaget, och hur de följde de licensrestriktioner som fanns för respektive licens. För att höja medvetenheten föreslår vi hjälpmedel i form av en automatiserad centraliserad lösning, lathundar för en enklare överblick av licensavtalen och hur användning av redan färdiga programvaror kan hjälpa till att öka medvetenheten och hanteringen av licenser.

Utveckling av programvara för läsning och skrivning till iButton

Dagens dataloggare har många funktioner vilket avspeglas i programvaran som används för att kommunicera med dem. De har fler funktioner än vad enskilda företag och privatpersoner behöver vilket gör programvaran onödigt komplicerad. Genom att minska antalet inställningsmöjligheter kan programvaran göras mindre, snabbare och lättare att lära sig. Arbetet utfördes hos Inventech Europe AB som tillhandahöll dataloggare för temperatur- och fuktighetsmätning. De ville undersöka möjligheterna att utveckla ett program som personer med begränsad datorvana snabbt kunde lära sig att använda. Därför var syftet med detta arbete att utreda hur ett sådant program kunde se ut. Arbetets fokus låg på designprocessen. Genom olika UML-diagram visualiserades de olika momenten i processen. Då projektet var relativt litet valdes en utvecklingsprocess som följer vattenfallsmodellen där de olika stegen (specifikation, design, implementation, test) utförs i följd. Det förutsätter att ett steg är färdigt innan nästa steg påbörjas. Modellen fungerar bäst när projektet är mindre och väldefinierat. Tyvärr ändrades företagets krav på hur programmet skulle fungera flera gånger under arbetets gång. Därmed borde en mer flexibel utvecklingsprocess ha valts för att ge utrymme för förändringar som kunde uppkomma under projektets gång. Slutresultatet blev en funktionsprototyp som var lätt att använda och inte hade fler inställningsmöjligheter än nödvändigt. Funktionsprototyp kan användas som bas för att lägga till egen skräddarsydd funktionalitet. För att visa detta inkluderades ytterligare två funktioner. En av funktionerna var möjligheten att kunna spara insamlad data till en extern databas som sedan kunde användas som källa till andra program vilka exempelvis skulle kunna visualisera data med hjälp av olika grafer. För att lätt kunna identifiera olika inkopplade dataloggare inkluderades även möjligheten att namnge de olika enheterna.

Kollektivtrafik som transformativ kraft för levande och hållbara städer

Denna studie uppmärksammar kollektivtrafik som transformativ förändringskraft i städer. I studien talas om att se kollektivtrafik som ryggraden i hållbar mobilitet och en möjliggörare för förändring, med visionen att bygga en stad för människor. En levande och attraktiv stad där kollektivtrafik sätts in i ett större sammanhang för att underlätta människors vardag.  Sveriges tre största stadsregioner; Stockholm, Göteborg och Malmö har studerats. För att på ett djupare plan förstå dessa förändringsprocesser har även sju internationella jämförelsestudier tagits fram (Freiburg, Zürich, London, Paris, Singapore, Kapstaden och Buenos Aires), liksom en konceptuell och teoretisk analys- och tolkningsram. Såväl de svenska som utländska fallstudierna pekar på att det finns många utmaningar i växande stadsregioner.  Studien ger en ökad insikt om att kollektivtrafik kan vara ett verktyg att bryta sociala och miljömässiga utmaningar, liksom mobilitetsutmaningar. Det krävs en avancerad produktionslogik för att utveckla kapacitetsstarka kollektivtrafiklösningar, men när allt är på plats i ett samverkande system kan kunden/resenären utnyttja systemet i sin egen värdeskapande process utifrån en kundorienterad tjänstelogik. Det finns ett behov av en fortsatt lärprocess för att använda kollektivtrafik som transformativ kraft. Det är människor som rör sig i staden, kollektivtrafik är endast ett medel. Det är med gemensamma offentliga och privata resurser som en levande, hållbar och attraktiv livsmiljö kan skapas, men det måste ske inom ramen gemensamma värderingar och berättelser.  Då utvecklas ett samhälle som bygger på tillit. Att hantera transformation, värdeskapande och hållberhet kräver flernivåstyrning, resursintegration och en utmaningsdriven tjänsteinnovation. Delarna finns där, men det behövs ett mer samlat grepp för att fullt ut utnyttja potentialen i Kollektivtrafik som transformativ kraft för levande och hållbara städer.

Skolsköterskans metoder för främjandet av goda matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar – en systematisk litteraturöversikt

Introduktion: Redan under uppväxten etablerar barn och ungdomar beteendemönster som kan komma att påverka dem livet ut. Därför är det av största vikt att tidigt stötta och motivera till en hållbar hälsosam livsstil. I Skollagen (2010:800) anges det att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. För att stötta ungdomar till en hållbar livsstilsförändring gäller det att skolsköterskan arbetar evidensbaserat utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga metoder som skolsköterskor använder i sitt arbete med livsstilsförändring avseende matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar mellan 13-18 år, samt hur dessa metoder fungerar. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturgenomgång. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod åtta artiklar, tre kvantitativa och fem kvalitativa, som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier; Metoder för livsstilsförändring samt hur de fungerar, Faktorer som kan främja arbetet med livsstilsförändringar samt Faktorer som kan motverka arbetet med livsstilsförändringar. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att skolsköterskan har möjlighet att utifrån olika metoder kunna påverka ungdomarna på olika nivåer, såsom individ eller grupp, till livsstilsförändring. Det finns också många faktorer som främjar respektive motverkar det hälsofrämjande arbetet vilket i sin tur även påverkar möjligheten till livsstilsförändring.

Licenshantering inom webbprojekt : Hur medvetna är företag om tredjepartslicenser?

Teknikutvecklingen går snabbt framåt, och idag finns det ett stort behov av att använda andra utvecklares kod för att hänga med i det höga tempot. De kallas samlat för ramverk eller bibliotek, och hjälper utvecklaren att på ett effektivare sätt ta sig från start till mål utan att behöva skriva all programmeringskod själv. Dessa tredjepartslösningar är nästintill alltid bundna till ett licensavtal, vars restriktioner och tillåtelser utvecklaren måste följa vid nyttjandet. I denna studie har vi undersökt hur medvetenheten ser ut kring de licenser som är bundna till dessa tredjepartslösningar. Då det framkom i vår förstudie att vårt fall hade en relativt låg medvetenhet har vi även valt att titta på hur medvetenheten kan ökas. För att genomföra detta har vi valt att intervjua utvecklare och projektledare på ett konsultföretag. Vi undersökte även vilka faktorer som är viktiga för att höja medvetenheten samt vilka konsekvenser som kunde uppkomma vid bristfällande licenshantering. Vi upptäckte att det var en bristfällig kunskap om tredjepartslicenser på det studerade företaget, och hur de följde de licensrestriktioner som fanns för respektive licens. För att höja medvetenheten föreslår vi hjälpmedel i form av en automatiserad centraliserad lösning, lathundar för en enklare överblick av licensavtalen och hur användning av redan färdiga programvaror kan hjälpa till att öka medvetenheten och hanteringen av licenser.

A organiza????o da ??rea de compras e contrata????es na administra????o p??blica federal brasileira: o elo fr??gil

O trabalho se prop??e a resgatar a trajet??ria pouco conhecida de persistente debilidade institucional da ??rea de compras e contrata????es p??blicas. Analisa a reiterada incapacidade de constru????o de uma estrutura organizacional capaz de atender a requisitos de consolida????o da ??rea. Aborda os aspectos relacionados com a constru????o de uma vis??o e identidade, delimita????o do espa??o de atua????o e jurisdi????o, cria????o do arcabou??o de leis e normas e estrutura????o de processos e procedimentos. S??o considerados tamb??m aspectos correlatos de desenvolvimento de sistemas informatizados na ??rea. A an??lise ?? baseada em periodiza????o que considera os seguintes momentos: a experi??ncia da Divis??o de Materiais do DASP (1938 -1945), as tentativas frustradas de cria????o do Sistema de Material, ao longo dos anos 50 e 60, a incorpora????o da ??rea ao Sistema de Servi??os Gerais, sob o marco do Decreto-lei n. 200/1967 e a estrutura????o atual, conformada a partir do desenvolvimento de um sistema informatizado (SIASG-Comprasnet). O trabalho conclui com a aprecia????o da situa????o atual e perspectivas de consolida????o institucional da ??rea.

Armazenamento de sementes de Crambe abyssinica Hochst. ex R.E.Fr. em diferentes embalagens e ambientes

O interesse pelo crambe (Crambeabyssinica) surgiu em virtude da sua superioridade, em relação à soja e às demais oleaginosas, na produção de óleos vegetais, e por adaptar-se com facilidade ao plantio direto. Objetivou-se, com este trabalho, avaliar o armazenamento de sementes de crambe, em diferentes embalagens e ambientes. Foram testadas as embalagens de saco de polietileno e embalagens de plástico rígido com fechamento hermético, nas seguintes condições: ambiente (25 ± 2 ºC e 60% de UR) e câmara fria e seca (15 ± 2 ºC e 45 % de UR), durante 0, 30, 60, 90, 120, 150 e 180 dias (período de maio a novembro de 2010), sendo avaliados, mensalmente, o teor de água, a germinação, na primeira contagem, o índice de velocidade de germinação e o tempo médio de germinação das sementes. O experimento foi conduzido em DIC, com quatro repetições de 50 sementes para cada tratamento. Inicialmente, as sementes apresentaram germinação média de 60% e teor de água de 7,0%. As embalagens e ambientes empregados permitiram alterações no teor de água que desencadearam o início da deterioração das sementes, evidenciado pela redução de germinação na primeira contagem, índice de velocidade e aumento do tempo médio de germinação das sementes. Entretanto, a germinação não foi influenciada pelos tratamentos e períodos de armazenamento. De maneira geral, as sementes de crambe podem ser acondicionadas em embalagem impermeável durante 180 dias de armazenamento, em condição de15 ± 2 ºC e 45% de UR.

Corte, poder e utopia: O Relox de Príncipes (1529) de Fr. Antonio de Guevara e a sua fortuna na Europa do século XVI

Em Valladolid era publicado, em 1529, o Libro llamado Relox de Príncipes, da autoria de fr. Antonio de Guevara, iniciando-se “[...] la más fantástica carrera y reputación literaria del siglo XVI, tanto dentro como fuera de España [...]” (Márquez Villanueva e Redondo 173). A história do Relox de Príncipes encontra-se intimamente ligada à edição, cerca de um ano antes, em Sevilha, nos prelos de Jacobo Cromberger, sem nome de autor, do Libro Áureo de Marco Aurelio, também da autoria de Guevara. Com efeito, a parte mais importante desta obra impressa em 1528 viria a integrar a publicação “oficial” de 1529, facto que originaria uma persistente confusão entre ambas, até porque aquela que pode considerar-se a versão primitiva, o Libro Áureo, apesar do aparente repúdio do autor, continuaria a ser objecto de sucessivas edições autónomas. Isso mesmo dizia expressamente Antonio de Guevara no prólogo do Relox de Príncipes, sustentando que a impressão do Marco Aurelio fora feita sem seu consentimento. Após referir que, a pedido do imperador, que se encontrava doente na altura, lhe oferecera o manuscrito, incompleto, do Libro Áureo, Guevara afirmava a sua mágoa por, sem poder controlar esse processo, o manuscrito ter sido copiado e recopiado na corte pelas mais diversas mãos, e progressivamente adulterado, publicando-se uma versão na qual ele próprio não se reconhecia.

Corte, poder e utopia: o relox de príncepes (1529). De Fr. António de Guevara e a sua fortuna na Europa do século XVI

Antonio de Guevara (1480?-1545), es una figura singular de la cultura ibérica del siglo XVI. La proximidad al emperador Carlos V marcará su trayectoria personal y su producción literaria. La publicación, en 1528, del Libro Aureo de Marco Aurelio, dará cominezo a una carrera literaria que hará de Guevara uno de los autores más leidos y apreciados de la Europa del siglo XVI. Procurando inscribir su carrera vital en la coyuntura histórica de la España de su tiempo, este texto analiza l trayectoria y fortuna del Relox de Príncipes, publicado en 1529, y su irradiación ibérica y europea, con especial incidencia para el caso portugués.

Ocorrência do gênero Marasmius Fr. (Tricholomataceae, Agaricales) na Reserva Biológica Walter Egler, Amazonas, Brasil

O gênero Marasmius Fr. (Tricholomataceae, Agaricales) compreende fungos comumente conhecidos como cogumelos. São cosmopolitas, mas muito mais numerosos em corpos de frutificação e espécies nas regiões tropicais do que em regiões temperadas ou frias. Ocorrem mais freqüentemente sobre madeira ou folhas mortas ou vivas e mais raramente entre musgos ou gramíneas no solo. O presente trabalho teve como objetivo de estudo os representantes do gênero Marasmius Fr. ocorrentes na Reserva Biológica Walter Alberto Egler, município de Rio Preto da Eva, Amazonas. As coletas foram realizadas no período de dezembro de 2000 a junho de 2001 e seguiu-se a metodologia usual para identificação de Agaricales. Foi estudado um total de nove espécies: Marasmius bellus, Marasmius haedinus var. haedinus,Marasmius cf. leoninus, Marasmius cf. mazatecus, Marasmius cf. ruber,Marasmius cf. setulosifolius, Marasmius tageticolor, Marasmius cf. variabiliceps var. variabiliceps e Marasmius sp. Os táxons Marasmius cf. mazatecus, Marasmius cf. setulosifolius e Marasmius cf. variabiliceps var. variabiliceps são citados pela primeira vez para o Brasil. Com exceção de M. tageticolor Berk, as demais espécies são citadas pela primeira vez para a Reserva Walter Egler. São apresentadas descrições morfológicas, chave para identificação dos taxa e ilustrações.