Yrkeselever och deras förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling : En kvalitativ fallstudie av yrkeslärares kollegiala lärande och utvecklingsarbete i en forskningscirkel

Syftet med detta paper är att beskriva och diskutera hur det i en forskningscirkel bestående av lärare verksamma inom en gymnasieskolas yrkesprogram var möjligt att etablera ett kollegialt lärande om elevers förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling. Forskningscirkeln användes som en form av deltagarorienterad aktionsforskning, såväl som ett forum för att ur olika perspektiv undersöka och belysa pedagogiska problem i skolans vardag. Tanken var att forskningscirkelmetoden kunde användas för att etablera ett lärande och samtidigt initiera ett pedagogiskt utvecklingsarbete som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, där deltagarna inte bara var kunskapskonsumenter utan även producenter av handlingsrelevant kunskap. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie där data har samlats in genom deltagande observation, informella samtal, en gruppintervju samt de texter som deltagarna producerade i forskningscirkelarbetet.   Resultatet visar att deltagarna inom forskningscirkelns ram kom att bilda olika mindre koalitioner där de samlades runt olika teman för utveckla ”miniforskningsprojekt” som på ett konkret och handfast sätt berörde problem om elevers förmåga att bedöma sin egen kunskapsutveckling som de behövde lära sig mer om för att kunna utveckla undervisningen. Skolans rektor och utbildningsledare, som också deltog i forskningscirkeln, fick på så sätt en möjlighet att utveckla sina egna kunskaper om den undervisning som deras lärare bedriver i sin vardag, liksom uppslag för hur de kunde utveckla ett mer praktiknära pedagogiskt ledarskap. För forskningscirkelledarna innebar det att de inte bara kunde fungera som en resurs och ge stimulans, de kunna också själva skaffa sig nya kunskaper om de pedagogiska problem som är förknippat med elevers självbedömningsförmåga.

"Vad som behövs? Det är sällan glasklart!" : En studie kring en organisations tillväxt och växtvärksproblematik

I en organisation belägen på Dalarnas landsbygd framkommer det i en medarbetarundersökning att ett ökande missnöje finns hos de anställda, där flera av problemen kan kopplas till den kraftiga expansion som organisationen just nu genomgår. Även en positiv organisationsförändring som tillväxt kan alltså bidra till problem hos de anställda. Denna studie har avsett att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som upplevs hos de anställda i organisationen kopplat till den tillväxtfas de genomgår. Detta genom åtta djupintervjuer där urvalet var såväl chefer, medarbetare som HR-ansvariga. Utifrån respondenternas upplevelse av situationen fann vi fyra stora problemområden; avsaknad av gemensamma rutiner, otydliga roller, bristfällig information och kommunikation samt brist på proaktivt arbete för att säkerställa medarbetarnas kompetens. Vårt empiriska material tyder på att organisationen har ett gap när det kommer till utvecklingen av såväl de mänskliga resurserna, arbetssystem som ledarskapet. Antalet anställda ökar i en högre takt än organisationens infrastrukturella processer, något som kan ses som en organisatorisk växtvärk. Med utgångspunkt från resultatet ger vi förslag på vilka aktiviteter HR-funktionen bör fokusera på. För att bemöta utvecklingsgapet samt förhindra att fler växtvärkssymptom uppstår anser vi att HR bör fokusera på ett proaktivt arbete. En nyckelfaktor som vi genom vår utvecklade modell visar är att ledaren är av stor vikt för hur organisationen och dess medarbetare hanterar en växtvärkssituation. HR bör därför ha en klar bild över vilket stöd verksamhetens ledare behöver för att kunna skapa värde för organisationen, ledarna och medarbetarna. Några generella förslag på HR-aktiviteter går däremot inte att ge eftersom, precis som tidigare forskning visar, verksamheters individuella situation och kontext avgör vilka aktiviteter som är aktuella.

Sysselsättningseffekter i svenska aktiebolag av införandet av RUT-avdraget : En Difference-in-Differenceanalys

Detta arbete har gjorts med syftet att utvärdera sysselsättningseffekterna i svenska aktiebolag av införandet av RUT-avdraget. RUT-avdraget infördes 2007 och innebär att privatpersoner kan få göra skattereduktion för olika typer av hushållsarbeten. Datamaterialet som används i denna studie är bokföringsdata för alla Sveriges aktiebolag mellan 2000 – 2010, aggregerat till tresiffriga SNI-koder för alla de svenska kommunerna. Utifrån datamaterialet har RUT-avdragets sysselsättningseffekter analyserats med hjälp av en Difference-in-Differencemodell. Resultatet visar att RUT-avdraget gjort att 6930 nya arbeten har skapats i de svenska aktiebolag som ingår i RUT-sektorn. Detta innebär alltså att RUT-avdraget har haft en positiv effekt på sysselsättningen.

Sysselsättningseffekter i svenska aktiebolag genererade av återinförandet av ROT-avdraget 2008 : En utvärdering med hjälp av syntetisk kontrollmetod

Målet med detta arbete är att utvärdera effekterna av ROT-avdraget som återinfördes i Sverige december 2008. ROT-avdragets syfte var att stimulera byggbranschen och öka byggandet i Sverige. Jag vill i detta arbeta undersöka vilka effekter återinförandet av ROT-avdraget hade på sysselsättningen inom byggbranschen i Sverige. De data som används kommer att behandla aktiebolag i Sverige och är insamlade från företagens bokföringar. En syntetisk kontrollmetod kommer att användas för analysen. Denna metod går ut på att skapa en syntetisk kontrollenhet som jämförs med den behandlade enheten, d.v.s. byggbranschen. I detta fall är det byggbranschen före och efter införandet av ROT-avdraget som kommer studeras. Resultaten tyder på att det skapats cirka 21 000 jobb genom återinförandet av ROT-avdraget.

Uppföljning och utvärdering av det balanserade styrkortet : Är balanserat styrkort ett värdeskapande och strategiskt instrument inom den kommunala verksamheten?

The need to steer economic development has always been great and as management model has the balanced scorecard has been popular since the mid- 1990s, mainly in the private sector but also in the municipal sector. The introduction of the balanced scorecard has been primarily to organizations to see more than economic dimensions. The Balanced Scorecard was originally a measurement system, and today it works more as a strategic instrument. In our study is a case study to evaluate a municipality and how they make use of the balanced scorecard as a tool for strategic and value-adding work in municipal activities. In the local business is it important that the organization adapts the balanced scorecard, so it fits on the basis that it is a politically driven organization, with mandates, committees and administrations. In our study, we used a qualitative method with a deductive approach. In the study, we have gathered information through a case study where we interviewed 7 people in leading positions. In our analysis and results section, we came to the conclusion that the municipality does not use the balanced scorecard correctly. We also found that the balanced scorecard as a tool for value creation and strategic planning does not work in a favorable way. In our study, we see difficulties with the implementation of the balanced scorecard. If the municipality has invested in implementing the balanced scorecard at all levels of the business so the municipality would be able to use it on one of the activities more adequately. When the municipality is a politically driven organization, it is important that vision alive and changing based on the conditions that reflect the outside world and the municipality in general. Looking at a vivid vision, goals and business ideas, it's balanced scorecard in line with how a balanced scorecard should look like. The municipality has a strategic plan in terms of staff and employees at large. In the study, we have seen that the strategic plan is not followed up in a good way and for the business favorably, the municipality chooses the easy way out for evaluation. Employee participation to changes and ongoing human resources management feels nonexistent. However, as has been the vision of creating empowered and motivated employees. In our conclusion, we describe how we in our study look at the use of the balanced scorecard in municipal operations. We can also discern that a balanced scorecard as a tool for value creation and strategic work is good if it is used properly. In the study, we have concluded that the municipality we have chosen to study should not use the balanced scorecard when you have not created the tools and platforms required for employees, civil servants and politicians to evaluate, monitor and create a living scorecard change over time. The study reveals major shortcomings in the implementation, evaluation and follow-up possibilities, and the consequence of this is that the balanced scorecard is not - 4 - preferable in municipal operations as a strategic instrument for value creation and long-term planning.

Employer Branding idag : Attraktivitet genom sociala medier

The use of social media has during the last couple of years increased and is now a major part of most of the organizations marketing strategies. But how does this fit with the Employer Branding strategies? And how does this affect the organizational attractiveness as an employer? These were two of the questions we wanted to examine and analyze. In order to answer these questions, we conducted interviews with six different companies divided into 3 subgroups. The intention of this was to get a wider perspective of how the implementation of social media in the Employer Branding could work. And could this change the recruitment process? What we could see afterwards is that more time is spent on taking references online through social media sites. Some say it is more honest than the traditional references that the candidate got to choose. Other conclusions that we could find was that it is important to use social media in todays market but it is crucial to use it in a proper way. Companies must form a strategy based on their Employee Value Proposition in order to reach the wanted receivers using social media. It is also important that the Employee Value Proposition is based on the companies’ corporate values.

Bildanalys och bildsamtal utifrån ett lärarperspektiv : En kvalitativ intervjuundersökning om aspekter kring innehåll och lärande i grundskolans bildundervisning

Detta examensarbete har genomförts med syfte att undersöka bildundervisning ur bildlärarnas perspektiv med fokus på bildanalys och bildsamtal. Undersökningen lyfter även bildlärarnas syn på Lgr11 och bildämnets aspekter om lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Examensarbetet har genom en kvalitativ forsknings-metod undersökt hur bildlärare arbetar med bildanalys och bildsamtal i under-visningen. Undersökningens empiriska material består av sju kvalitativa intervjuer med bildlärare behöriga för bildämnet i grundskolan. Intervjumaterialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Undersökningen visar att bildlärarna är eniga gällande bildämnets kommunikativa och språkliga syfte, vilket de hävdar är meningsfullt för elevernas kunskapsutveckling. Bildlärarna framhåller att bildanalys är en grund för deras bildundervisning. De presenterar en positiv syn på läroplanens övergripande beskrivning av bildämnets centrala innehåll som öppnar upp för en tolkningsfrihet. Bildanalys och bildsamtal framhävs i undersökningen som betydelsefulla moment i bildundervisningen som utvecklar elevernas lärande. Detta är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande relevant då bildanalys och bildsamtal genomförs i meningsskapande och sociala sammanhang, där eleverna utvecklar sina bildspråkliga förmågor tillsammans.

Fonologisk medvetenhet och avkodning – betydelsefulla förmågor i tidig läsutveckling : Intervjustudie i en F-3-skola

Forskare har under lång tid rapporterat om att den tidiga läs- och skrivinlärningen påverkas på ett positivt sätt när språkliga förmågor samverkar med språkliga sammanhang. En språklig förmåga som det forskats mycket kring är den fonologiska medvetenheten. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur fem lärare och en speciallärare anger att de arbetar för att främja läsinlärningen hos elever i skolans tidiga årskurser. I arbetet står följande frågeställningar i fokus: Hur arbetar lärarna med den tidiga läsinlärningen? Vilka aspekter anser lärarna vara särskilt viktiga i läsundervisningen? En intervjustudie genomfördes i en F-3-skola. Det framgick att lärarna arbetade på ett systematiskt sätt med läsinlärningen. Samtliga informanter började undervisningen med att stärka den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Även om ingen av lärarna använde Bornholmsmodellens språklekar fullt ut i årskurs ett, använde de delar av materialets språklekar som lärarna ansåg att eleverna behövde träna mer på. Arbetet genomfördes i sociokulturell och pragmatisk teori som utgångspunkter.

To speak or not to speak English during English lessons : A literature study on language use in the elementary classroom

There are different views regarding which language should be used in the second language classroom. Therefore, the aim of this literature review is to find out if the teachers’ choice of language use in the classroom can affect the students’ motivation to speak English and if there are other factors that can affect the teachers’ choice of language use. This study is based on six different sources who all have investigated the use of the first language and/or the target language in schools in different parts of the world. The results of this study show that both the use of the first language and the target language can affect the students’ motivation to speak English. The results also show that there are many different factors that can affect the teachers’ choice of language in the classroom, apart from motivation. These factors include the use of the first or the target language to ensure comprehension, encourage communication, create and maintain relationships between teachers and students, keep up a good classroom climate, and to uphold discipline. There are arguments both for using the first language and the second language in the second language classroom and it is difficult to determine which language is the best to use. However, what can be determined is that it is the teachers’ responsibility to decide and to have a reason for choosing one language or the other.

Supportrars åsikt om samhällsansvar : En studie om supportrars attityd till samhällsansvar utöver kärnverksamheten

Corporate Social Responsibility (CSR) är i grunden ett företagsbegrepp som på senare år allt mer börjat prägla idrottsvärlden. CSR är ett samlingsbegrepp på aktiviteter som utförs för att främja samhället. Anledningarna till att idrottsföreningar väljer att engagera sig i frågor som berör samhället är många men, inom Sverige har den idrottsliga kommersialiseringen och professionaliseringen bidragit till att elitidrottsföreningar arbetar med CSR-frågor utöver kärnverksamheten. Elitidrottsföreningar skapar stort medialt intresse och supportrar är en av elitidrottsföreningarnas primära intressenter som bidrar till framgång. Alla supportrar har inte samma engagemang eller åsikter i frågor rörande föreningen. Syftet med denna studie är att undersöka svenska elitidrottsföreningars supportrars attityd till CSR-arbete utöver kärnverksamheten samt jämföra om attityden skiljer sig mellan supportrar baserat på supporteridentifikation. För att uppnå syftet gjordes en kvantitativ enkätundersökning av supportrar till Hammarby Fotboll. Av totalt 96 respondenter identifierades 44 med lägre och 52 med högre supporteridentifikation. Resultatet visade att attityden mellan respondentgrupperna skiljde sig på det sätt att den högre identifikationsgruppen lutade åt en negativ attityd samtidigt som den lägre identifikationsgruppen var neutral med en marginell negativ lutning. Studien landade i att skillnaderna var marginella och att båda grupperna tolkas neutrala vilket ger slutsatsen att CSR utöver kärnverksamheten har ringa betydelse för supportrar oavsett identifikation.

"På andra sidan betongväggen" : En fallstudie om engagemang och motivation i arbetslivet

Intresset för engagemang och dess påverkan i organisationer ligger till grund för studien. Syftet är att genom en ökad förståelse av anställdas upplevda grad av engagemang och motivation, urskilja de faktorer som ligger till grund för ett lägre engagemang, för att sedan ha möjlighet att definiera faktorer som kan höja det. En kvalitativ undersökning har genomförts på ett företag inom tillverkningsindustrin. Sammanlagt har tolv respondenter intervjuats - VD, en chef och två ledare samt åtta stycken av de produktionssanställda. De tre olika nivåerna av respondenter har analyserats separat med relevant teori för att sedan jämföras samt ge möjligheten att studera likheter och skillnader dem emellan. Resultatet och analysen visar att engagemanget på företaget upplevs vara lågt samt att definitionen av engagemang och motivation kan ha olika betydelse för olika individer. Det bristande engagemanget grundar sig i olika faktorer - framför allt i upplevelsen av att det finns en "vi och dom"-känsla på företaget - samt anseendet av bristande kommunikation. I diskussionen resoneras kring lösningar och problem som individerna på varje nivå bör ta hänsyn till för att öka engagemanget. Studien resulterar i tre olika handlingsplaner som tilldelas varje nivå, där konkreta förslag och lösningar presenteras och ligger till grund för ett ökat engagemang. De främsta slutsatserna av studien är således att engagemanget måste öka inom företaget samt att den negativa inställningen måste försvinna hos de anställda, då det har en destruktiv påverkan på de anställdas vardagliga arbete. Studien visar även att ett aktivt arbete och ett hänsynstagande till engagemang på arbetsplatsen kan leda till mer lojal, produktiv, effektiv och välmående personal.

"Det handlar om att nå ett resultat" : En fallstudie om partsrelationer och förhandling under en omstruktureringsprocess

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationerna mellan parterna under en omstruktureringsprocess. Syftet är också att granska nedläggningsprocessen samt när lagar och avtal träder in. Uppsatsens referensram tar upp nedläggningsprocesser av Rydell (2015) och Wigblad & Österberg (2009), den svenska modellen med lagar och avtal Elvander (1995) Iseskog (2014) förtroende och förhandling Fischer et al. (1992) och Walter & McKersie (1991). Med hjälp av dessa begrepp och modeller analyseras och tolkas relationerna i en nedläggningsprocess vid SSAB i Borlänge, där 210 medarbetare varslades i början av 2015. Av dem var 170 kollektivanställda. Nedläggningsprocessen genomfördes med hjälp av Trygghet- och Flexibilitetavtalet (ToF), utan att någon tillsvidareanställd förlorade sitt arbete. Undersökningen bygger på kvalitativ forskning med semistrukturerade expertintervjuer där sammanlagt fem respondenter från SSAB och IF Metall intervjuades. Dessa respondenter var nyckelpersoner under nedläggningsprocessen och förhandlingsprocessen. Resultatet av intervjuerna har analyserats och tematiserats utifrån referensramen. Studiens resultat visar att goda relationer mellan parterna ger enklare förhandlingar med framgångsrika resultat. Samverkan mellan parterna bygger på ett långvarigt ömsesidigt förtroende. Detta förtroende är av vikt för att samverkan skall bli till verklighet.

Från nationsbyggare till global marknadsnomad : Om medborgarskap i svensk utbildningspolitik under 1990-talet

I den här avhandlingen är intresset riktat mot svensk utbildningspolitik och medborgarskap. I tider av globalisering, och med ett etablerat svenskt medlemskap i Europeiska unionen, har det nationella policyskapandet kring utbildningens medborgardanande funktion hamnat under ökat tryck. I studien undersöks hur detta hanteras i svensk utbildningspolitik under 1990-talet, en tid som utmärker sig genom betydande förändringar på utbildningsområdet i Sverige. Frågan är, mera precist, vilken riktning för skolans, enligt lag befästa, uppdrag att fostra demokratiska medborgare som utstakas i svensk utbildningspolitik vid denna tid. Genom att fästa vikt vid mål, visioner och motiv som formuleras i utbildningspolitiska 1990-talstexter klarläggs förståelser av medborgarskap som karaktäriserar svensk utbildningspolitik under denna tid. Även en bredare historisk analys görs, ur vilken historiska målsättningar med skolans medborgarfostran som föregår 1990-talets framträder. Studiens syfte är kritiskt. Förståelserna granskas utifrån vad de innesluter och vad de utesluter, vilka möjliga konsekvenser de kan tänkas få för olika individer och grupper i samhället, och om det finns öppningar för tänkbara alternativ. Studien visar på två historiska skiften vad gäller medborgarskapets innehåll och mening i det inhemska policyskapandet. Det första skiftet äger rum under 1990-talets tidiga del. Då bryts en etablerad samhällsbyggande medborgarroll upp, till förmån för andra mera marknadsorienterade medborgarroller. Under 1990-talets senare del, då marknadsorienteringen förstärks i neoliberal riktning, sker ett andra skifte; en historiskt vedertagen gemenskapstanke – nationen – bryts upp som grund för medborgerlig gemenskap. Denna tanke ersätts av en annan som är globaliseringsinriktad, vilken visar sig ha andra inne- och uteslutande mekanismer för olika individer och samhällsgrupper. Utifrån dessa forskningsrön tecknas avslutningsvis några konturer till ett alternativt sätt att tänka kring medborgarskap och gemenskap. Detta alternativ tar form i ambitionen att, i högre grad än vad som blir synligt i svensk utbildningspolitik, resonera kring möjligheter för ett medborgarskap bortom förhandstecknade indelningsgrunder för ett “vi”. Språk som politisk och samhällelig förändringskraft ges en central betydelse i avhandlingen. I analysen av texternas tal om skolans medborgarfostrande roll undersöks pågående politiska motsättningar när det gäller att vinna tal- och tolkningsföreträde till skolans fostransmål. Utgångarna av dessa motsättningar belyses genom tre områden för medborgarfostran som urskilts som centrala; ett politiskt, ett kulturellt samt ett ekonomi- och arbetslivsriktat. Genom dessa har rådande medborgarskapsdiskurser tagit form, ur vilka de utbildningspolitiska förståelserna av medborgarskap gestaltas och diskuteras.

Vuxna ADHD patienters upplevelse av delaktighet och behov av sjuksköterskans stöd vid behandling inom öppenvårdspsykiatrin En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Många vuxna med ADHD avbryter sin behandling av okända orsaker. Därför är det viktigt att undersöka hur vuxna med ADHD upplever sina möjligheter att vara delaktiga i behandlingen och på vilket sätt sjuksköterskan kan vara till stöd för dem. Syfte: Att beskriva vuxna ADHD patienters upplevelse av delaktighet och behov av sjuksköterskans stöd vid behandling inom öppenvårdspsykiatrin. Metod: Kvalitativ studie som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Många upplevde att de saknade information om diagnos och behandling och att de därför inte kunde vara med och påverka. Sjuksköterskan upplevdes vara lättare att nå än läkaren och kunde erbjuda tätare uppföljningar. Sjuksköterskan upplevdes också ha en samordnande funktion mellan olika yrkeskategorier. Att bli sedd som person och inte bli reducerad till en patient med ADHD var viktigt. Slutligen framkom betydelsen av att även involvera närstående i behandlingen. Slutsats: En del av sjuksköterskans arbete är att föra ut kunskap och information till patienterna på ett sätt som patienterna förstår utifrån varje persons specifika behov för att öka patienternas möjlighet till delaktighet. Specialistsjuksköterskan kan också utgöra ett stöd genom möjligheten att erbjuda tätare kontakt och mer uppföljning, samordning med andra yrkesgrupper och samhällsinstanser. Stöd kan också handla om att se människan bakom diagnosen.

Historiemedvetande i grundskolans lägre årskurser : Förmågan att koppla samman dåtid-nutid-framtid

Historiemedvetande, i betydelsen förmåga att se hur dåtiden påverkat nutiden och hur de i sin tur påverkar framtiden, är ett område som behöver utvecklas mer enligt Skolinspektionens kvalitetsgranskning av historieämnet. Varför denna förmåga är viktig och hur den kan utvecklas söker föreliggande allmänna litteraturstudie svar på. Relevanta verk har sökts via databasen Summon samt genom manuella sökningar via referenslistor. Det visade sig att forskning vad gäller historieundervisningen för grundskolans yngre elever är begränsad. Orsaken till detta beror delvis på de resultat som framkom. Tidigare forskning, vilken utgick från utvecklingspsykologin, menade att yngre barn/elever inte var förmögna till det abstrakta tänkandet som krävs för att göra kopplingar mellan tidsdimensionerna. Denna uppfattning delas inte av forskare med rötterna inom det sociokulturella perspektivet. Där framhålls att barn visserligen har bekymmer att förstå tidslinjen vilket förklaras med svårigheter i skiljandet av linjär och cyklisk tid, hanterandet av stora tal samt språkutvecklingen. Dessa hinder är dock fullt överkomliga om undervisningen hålls konkret med utgångspunkt i elevernas erfarenheter där möjligheter till inlevelse ges. Samtidigt behövs hos läraren en medvetenhet om att barn, på grund av språkutvecklingen, dels använder andra ord och dels använder orden på ett annat sätt när de ska förklara vilket ställer krav på begreppsundervisning.