"En samvaro mellan vuxna och barn" : En studie om hur måltiden kan ses som en demokratisk arena

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan ses som en demokratisk arena genom att ta del av barns och pedagogers uppfattningar. De två frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur uppfattar barn möjligheten till eget inflytande under måltiden? Hur kan pedagoger samtala om demokrati i måltidssituationen?   Kleins fem samspelskriterier används som teoretiskt analys verktyg. I studien har både barn och vuxna intervjuats. Resultatet visar att samspelskriterierna kan underlätta det demokratiska arbetet i förskolans måltid.

Erfarenheter från lärandeseminarier : Barn som anhöriga: Reflektioner från följeforskning

Under 2015 genomfördes nationella lärandeseminarier för att stärka implementeringen av den lag som ger barn rätt till information, råd och stöd när en förälder plötsligt avlider, är svårt sjuk eller skadad (HSL 2g §). Satsningen var ett förbättringsarbete som omfattade sex landsting som med hjälp av en projektledning träffades vid fyra tillfällen från januari till september. Två av träffarna skedde i Stockholm och två var digitala. Under våren 2015 knöts följeforskning till arbetet med frågeställningar om vilka resultat förbättringsarbetet gav och hur deltagarna upplevde arbetssättet. Syftet var att lyfta fram vad satsningen gav samt att lära inför framtida satsningar – är lärandeseminarier ett användbart arbetssätt för nationella implementeringssatsningar? Rapporten visar att lärandeseminarier tycks vara en användbar form. Teamen kan redovisa att de uppnått många av de mål som de föresatte sig under projekttiden. Det handlade om kartläggning av kunskapsläge och strukturer, kompetensutveckling samt utveckling av rutiner och material. Teamen uppskattade också att få delta i ett nationellt sammanhang som gav inspiration. Samtidigt framkom det önskemål om fortsatt och ännu mer handfast stöd i fortsatt implementering i klinisk verksamhet.

NO-undervisning med interaktiv skrivtavla som hjälpmedel : En studie om möjligheten med individanpassning med den interaktiva skrivtavlan i årskurserna 1–3

Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare i årskurserna 1–3 beskriver arbetet med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen och hur de resonerar om möjligheter att anpassa undervisningen till varje elev. Utifrån studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad anser lärarna om användningen med den interaktiva skrivtavlan i NOundervisningen? På vilket sätt beskriver lärarna att de arbetar med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen? Hur beskriver lärarna användningen av den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts med sex verksamma lärare. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna ser många fördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan, några fördelar som lärarna beskriver är lättillgängligheten av konkret material och att det underlättar planeringen/genomförandet av NO-undervisningen. Åsikterna om individanpassning i NO med den interaktiva skrivtavlan är delad, dels beskriver lärarna att behovet inte är lika stort i NO som i till exempel matematik och svenska. Lärarna beskriver också att de inte hinner anpassa undervisningen i NO. Samtidigt som lärarna upplever att den underlättar individanpassningen genom att det är enklare att använda många olika uttryckssätt. En slutsats är att det finns möjlighet att använda den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen.

Gymnasielärares skrivpraktiker : Skrivande som professionell handling i en digitaliserad skola

The aim of this thesis is to contribute to deeper knowledge about the writing practices of teachers in upper secondary school. Schools are under constant pressure to respond to the needs and expectations of an ever-changing society and political intentions. A major factor in this change which is taking place in schools is digitalization. Another factor is the adoption of new governing principles for schools involving management by goals and results, which brings increased demands for written documentation of teachers' work. In order to describe and problematize this development the thesis is based on a combination of Critical Discourse Analysis and New Literacy (Clark and Ivanič, 1997). The theoretical framework rests upon an understanding of writing as social action and the idea that texts both affect and are affected by the social environment. The empirical study focuses on twelve teachers and their writing practices, analyzed during week-long field visits over three years. The teachers' talk about their writing is used together with analyses of texts and images to investigate parts of teachers' writing which, according to the teachers, are considered complex and problematic. The findings indicate significant differences between the writing practices of the individual teachers, where each teacher has his or her own system of texts fulfilling different purposes. Despite these differences it is still possible to identify recurrent themes in the discursive conditions for teachers' writing: efficiency, reuse, authority, audit, relationships to addressees, and room to maneuver. The study illustrates possible dilemmas for teachers' writing at the intersection of teachers' professional responsibility and demands for accountability.

Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod : En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag. Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.

Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod. : En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag. Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte.

Leva som man lär? : En studie av spänningsfältet mellan genusvetande och genusgörande

Practice as you preach? Gender scholars’ reflections on practising gender theory Being a gender scholar – to what extent is it possible to practice as you preach? This study investigates how gender scholars relate to using and practicing theoretical knowledge on gender.Ten in-depth interviews are conducted with gender scholars at Swedish universities. A semi-structured interview guide, based on ambitions, possibilities and obstacles regarding using theoretical knowledge in practice, is used. The results indicate that being a gender scholar is a highly reflective project, since it involves turning your gender theoretical gaze towards yourself. Practicing as you preach seems to be interpreted as undoing gender. Attempts to undo gender are said to be hindered by gender normative structures rendering gender scholar women and gender scholar men different possibilities to practice the undoing of gender. The analysis show that gender scholars perform a balancing act by adding some expressions for the opposite gender to their everyday doings and their physical appearance, thus combining a doing with an undoing of gender. The pace and force of change in these doings and undoings are rather small. Nevertheless, small as they may be, these steps are interpreted as part of a strategy to change gender normative structures, making possible yet other and freer gender performances.

Barn och historiemedvetande : Elever i årskurs 1 funderar över historia som skolämne

Denna studie har tagit utgångspunkt i hur elever i årskurs 1 formulerar sin syn på historia innan de mött historieundervisning i skolan. Detta för att se om denna syn går att förstå som ett uttryck för historiemedvetande. Data samlades in genom intervjuer vilka analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier om både tidsmedvetande och historiemedvetande. Resultatet visar dels att de flesta eleverna förväxlar historia med sagor samt att fantasi anses vara en förutsättning för att skapa historia. Att historia finns som ett skolämne är ingen av eleverna medvetna om. Trots detta visar närmare hälften av eleverna spår av vad som kan kallas ett historiemedvetande och majoriteten kan uttrycka någon form av tidsmedvetande. Ofta med hjälp av sagans kronologi men likväl en kronologi vilket kan anses viktigt när det gäller just utvecklandet av ett historiemedvetande. Denna förväxling mellan sagor och historia talar för att redan i de yngre åldrarna utgå från ett metaperspektiv i undervisningen.

Kommunikation som verktyg till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik : En empirisk undersökning om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik

Denna studie grundar sig i en tidigare litteraturstudies resultat vilken lyfte fram kommunikation som det främsta verktyget för lärare att använda då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. I litteraturstudiens resultat presenterades olika kommunikationsmönster för lärare att använda men också hur elevers vardagliga språk och redan befintliga erfarenheter kring begrepp kan användas för att utveckla den begreppsliga förmågan i matematik. Utifrån det beskrivna resultatet ovan genomfördes en empirisk undersökning i syfte att få kunskap om hur lärare säger sig använda kommunikation i sin undervisning för att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Resultatet för undersökningen, som grundar sig i lärarintervjuer, visar att kommunikation, på olika sätt, används till att utveckla elevers begreppsförståelse i matematik. Samtliga lärare som intervjuats till studien sa sig alla ta hänsyn till elevers befintliga kunskaper och erfarenheter, samtidigt som några av dem inte sa sig använda inte de informella definitioner som förespråkas i litteraturstudiens resultat. Resultatet synliggjorde också olika kommunikationskonstellationer som lärare lyfte fram i syfte att utveckla elevers begreppsförståelse, men också hur matematikboken kan användas som underlag för kommunikation i ovan nämnda syfte.

O contrato de trespasse de estabelecimento comercial com reserva de propriedade e a transmissão da posição do arrendatário

O trespasse de estabelecimento comercial instalado em imóvel arrendado permite a transmissão da posição de arrendatário sem dependência do consentimento do senhorio, o que constitui uma exceção ao regime regra da transmissão da posição contratual. No entanto, o legislador protege, de algum modo, a posição do senhorio, atribuindo-lhe, em certos casos, o direito de preferência e, em todos casos, o direito a ser informado da transmissão. A lei, no entanto, parece considerar o trespasse como uma transmissão definitiva do estabelecimento e, dessa forma, também definitiva a transmissão da posição de arrendatário. Sucede que, por vezes, o trespasse oneroso é sujeito, por vontade das partes, a uma cláusula de reserva de propriedade a favor do alienante, até ao integral pagamento do preço. No ordenamento jurídico português, a doutrina defende maioritariamente que a venda com reserva de propriedade é uma alienação feita sob condição suspensiva, isto é, um negócio cujos efeitos se produzem de forma plena, ficando somente em suspenso o efeito translativo; assim o vendedor mantém-se como proprietário na pendência da condição, detendo o comprador apenas uma pura e “simples” expectativa de aquisição futura de uma coisa. A presente dissertação tem por objectivo analisar as implicações da aposição de tal cláusula ao trespasse de estabelecimento comercial: qual a natureza dessa cláusula e, sobretudo, quais as suas implicações para a dinâmica das posições dos diferentes sujeitos afetados pelo negócio: trespassante, trespassário e senhorio do prédio arrendado.

“Imagens do Som: figuras de Chladni”

“Imagens do som: figuras de Chladni” - Experiência (vídeo de 6 min 4 s, Graça Carraça, Departamento de Física, Escola de Ciências e Tecnologia- Universidade de Évora). A experiência sobre figuras de Chladni registada neste vídeo faz parte de um conjunto de trabalhos de divulgação, seleccionados de entre os vários disponíveis no Departamento de Física e que podem ser explorados de uma forma mais avançada nas nossas aulas. Esta experiência foi recentemente apresentada como actividade interactiva a um público muito jovem, crianças dos 7 aos 12 anos, do Campo de Férias SASUE - 2016, integrada no tema “Explorando o som”. A experiência suscitou muita curiosidade e o interesse sobre a explicação dos fenómenos em causa, havendo um entusiasmo acrescido por terem tido a possibilidade de realizarem eles próprios a experiência. Com este registo em vídeo pretende-se facilitar o trabalho dos alunos e professores que queiram realizar a experiência e suscitar o interesse para a exploração de experiências sobre este tema para além do que aqui foi apresentado.

Seminário Artes da Transmissão & Patrimónios Artísticos

Nas suas formas tradicionais, a arte da marioneta foi objecto de processos de transmissão, que começam agora a ser estudados. Como se transmitem os “segredos da arte” e a quem? Que impacto têm os processos de transmissão na caracterização patrimonial das formas tradicionais da marioneta? E o que acontece quando os processos de transmissão se institucionalizam e se normalizam?

Transmissão transovariana de Babesia spp. em carrapatos Riphicephalus microplus em diferentes temperaturas.

O objetivo do trabalho foi avaliar a influência de alta temperatura na transmissão transovariana de Babesia spp. pelo Riphicephalus microplus.

Avaliação da eficiência de transmissão de pepper mild mottle virus por semente em capsicum spp.

Este trabalho teve como objetivo avaliar a eficiencia de transmissão do PMMOV por sementes provenientes de plantas infectadas de espécies do gênero Capsicum spp.