Möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. : En beskrivning av barns egna upplevelser

Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner. 

Att vårda patienten inom operationssjukvård : en fenomenografisk studie

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva uppfattningar av operationssjuksköterskans vårdande inom operationssjukvård och perioperativ vård Metod: En kvalitativ beskrivande design med en fenomenografisk metod valdes i båda studierna (I och II). I studie I samlades data in genom intervjuer med 16 strategiskt utvalda legitimerade sjuksköterskor och studenter i sista terminen av grundutbildningen till sjuksköterska. I studie II samlades data in genom intervjuer med 15 kliniskt verksamma operationssjuksköterskor. Båda studierna analyserades enligt fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet av studie I visade att operationssjuksköterskans yrkesfunktion uppfattades som osjälvständig men ändå med ansvar för patientens vård utifrån specifika kunskaper i hygien och operationsmetodik. Omvårdnaden i yrkesfunktionen var otydlig och uppfattades som fragmentarisk eftersom operationssjuksköterskor enbart var delaktiga i en del av patientens vårdprocess och hade få möjligheter att skapa en vårdrelation med patienten. Resultatet i studie II visade att operationssjuksköterskor ville följa patienten hela vägen. Det innebar att lära känna patienten både före och efter operationen och därigenom bli ansvariga för att säkerställa patientens kontinuitet och säkerhet i vården. Genom att hålla ett vakande öga skyddade de patientens kropp och bevarade patientens värdighet. Konklusioner: Operationssjuksköterskans yrkesfunktion ansågs som fragmenterad och uppfattades vara medicinskt och tekniskt inriktad. Det framkom att vårdandet inom operationssjukvård och perioperativ vård var otydlig. Det fanns en vilja att bli mer delaktig i patientens vård och att vårdandet blev tydligare för andra yrkeskategorier inom vård.

Barns intryck av omgivningen på en ortopedteknisk avdelning : - En kvalitativ studie om hur barn uppfattar miljön och mötet på en ortopedteknisk avdelning

Bakgrund: För att uppnå en god barnanpassad vård inom ortopedteknik krävs information om hur barn uppfattar mötet på en ortopedteknisk avdelning. Genom att ta del av barns tankar, åsikter och förslag kan verksamheter i framtiden lättare argumentera för exempelvis hur lokaler bör inredas och hur man bör bemöta barn.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever mötet på en ortopedteknisk avdelning i avseendet vårdmiljö och möte med ortopedingenjören.   Metod: En kvalitativ metod där deltagarna får rita och berätta kallad “Draw and tell” och åtta intervjuer med barn mellan 6 till 12 år om deras upplevelse efter besöket hos en ortopedingenjör genomfördes. Intervjuerna transkripterades och en innehållsanalys genomfördes.   Resultat: Vissa gemensamma faktorer hittades i intervjuerna så som att det ansågs att det samtalades för mycket utan att engagera barnet samt att aktiviteter som fanns sågs som bra då det kunde bli lite väntan under besöket. Det fanns flera förslag på andra aktiviteter som önskades under väntan och speglade barnens egna intressen så som datorspel och böcker.   Slutsats: Denna studie visar att det som ortopedingenjören är viktigt att engagera barnen vid mötena samt att aktiviteter finns till hands under långa väntetider.   Nyckelord: Barns upplevelser, ortopedteknik, ortopedingenjör, bemötande, miljö

Team- och ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert – en litteraturstudie : Team level- and leadership predictors that affect nurses' in their work to achieve patient safety- a literature study

Sjuksköterskor ska arbeta utifrån patientens behov för att åstadkomma en patientsäker vård. Det är teamet samt ledaren som står sjuksköterskor närmast i utövandet av hens omvårdnadsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka team- och ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert. Metoden som användes för denna litteraturstudie är baserad på Forsberg & Wengströms modell (2013). Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000 och 2016. Vid bearbetning av artiklarna framkom flera teman vilka delades in mot teamfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert samt ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert. Teamets huvudfaktor identifierades som att ha förmåga att samarbeta. Teman som visade ingå var förmåga att kommunicera och förmedla kunskap samt relationer i teamet genom respekt och konflikthantering. Ledarens huvudtema som identifierades var att inspirera och motivera samt att ge stöd. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att teamet samt ledaren visade sig ha en betydande roll för sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkerhet. Då teamet och ledaren har visat sig kunna påverka patientsäkerheten på många olika sätt, genom att påverka sjuksköterskors arbete, är det väsentligt att dessa uppmärksammas i patientsäkerhetsarbete.

Det är som en dödsdom : En litteraturstudie om patienters upplevelser av att leva med HCV i ett välfärdsamhälle.

Introduktion: HCV är en globalt utbredd virusinfektion som angriper levern och kan orsaka stort lidande för individen. Infektionen kan orsaka akuta eller kroniska tillstånd och de som infekterats löper en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar som bland annat levercirros och levercancer. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med HCV i ett välfärdssamhälle. Metod: Studien är utformad som en litteraturstudie efter Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Artikelsökningarna är gjorda i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Resultatet i studien bygger på 11 vetenskapliga artiklar som granskats utifrån Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ respektive kvantitativ metod. Resultat: Resultatet utgörs av fem teman: Fysiska och psykiska symtoms inverkan på livskvalitet, Skiftande bemötande  inom sjukvården, Stigmatisering och rädsla för stigmatisering Stöd i mellanmänskliga relationer samt HCV innebär livsomställningar. Resultatet visar att HCV-diagnosticerade patienter upplever olika fysiska och psykiska besvär. Det framgår även att de upplever stigmatisering och diskriminering av samhället vilket har en negativ inverkan på dessa personers upplevelse av livskvalitet. Slutsats: HCV-diagnostiserade personer upplever ofta stigmatisering och diskriminering i sitt möte med sjukvården och i övriga relationer. Detta resulterar i att de undviker att söka vård och att berätta om sin diagnos, vilket leder till isolering och försämrad hälsa, både fysiskt och psykiskt.

Att leva med endometrios

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, gynekologisk sjukdom som påverkar många aspekter av livet. Trots att ca 10 procent av kvinnor i produktiv ålder i världen är drabbade är sjukdomen okänd för många. Kunskap om sjukdomen saknas hos många sjuksköterskor vilket leder till att de har svårt att tillgodose kvinnornas behov. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes. För analysen användes induktiv innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades kategorierna; sjukdomen påverkar livets alla områden, kvinnans upplevelser av sjukvården samt oviss framtid. Sjukdomen visade sig påverka kvinnorna inom många olika områden i livet. Sjukvårdspersonal och allmänheten upplevdes ha bristande kunskap om sjukdomen och kvinnorna kände misstro för sjukvården. Osäkerhet gällande framtiden fanns också hos kvinnorna. Slutsats: Endometrios behöver uppmärksammas mer i samhället så allmänheten lär sig känna igen symtomen för sjukdomen, för att öka chansen för den drabbade kvinnan att få vård snabbare. Kunskap om sjukdomen och kvinnans upplevelser av att leva med den måste förbättras hos vårdpersonal för att kvinnan ska få så god vård som möjligt. Begränsad forskning finns kring sjukdomen och ytterligare forskning behövs. 

Carcinoma of unknown primary (CUP); some considerations about pathogenesis and diagnostic strategy, particularly focusing on CUPS pertaining to the Urology

he term "carcinoma of unknown primary" (CUP) defines a malignant condition in which a metastatic cancer is documented in absence of a detectable primary site. It occurs in about 2÷6 % of cancer patients, according to various literature reports. The primary tumor site results indefinable because of several either single or associated factors, even remaining occult at autopsy in 15÷25% of CUP patients. The metastatic spread pattern of CUP is quite unlike that expected for analogous known primary malignancy. For instance, the unknown prostate cancer often metastasizes to the lungs and liver while the its known analogous usually spreads to the bone. Whether certain genetic abnormalities might play a role in determining a CUP condition, it remains undefined. Most CUP are adenocarcinoma, squamous cell carcinoma, either undifferentiated or differentiated carcinoma, whereas less frequently may be sarcoma, melanoma or neuroendocrine tumor. As CUP diagnostic management is concerned, two opposite approach modalities may be adopted, one, named "shotgun modality", consisting in a multiplicity of examinations aimed at achieving the identification of the primary tumor and the other, a nihilistic modality, by adopting tout court a palliative therapy of the metastatic disease. A reasonable intermediate diagnostic strategy consists in undertaking some procedures with a specific target and low cost/benefit ratio. Selected imaging studies, serum tumor markers, immunohistochemical analyses and genetic- molecular examinations on biopsy material allow sometimes to reach the detection of primary malignancies that might be responsive to a potential treatments. Nevertheless, in spite of recent sophisticated -laboratory and imaging progress, CUP remains a strong challenge in clinical oncology.

Primary neuroendocrine lung tumor presenting with acute ileal obstruction. Case report

The authors describe a clinical case of a patient with neuroendocrine carcinoma of the lung diagnosed after the onset of an intestinal obstruction from an ileal metastasis. A review of literature reveals that the incidence of symptomatic gastro-intestinal metastases from lung cancer has been estimated to be about 2-3% and is exceedingly rare that the intestinal symptoms may be the initial presentation of cancer of the lung. The authors emphasize the difficulty of preoperative diagnosis of gastro-intestinal metastases which is made, almost always, too late because of the lack of specific symptoms. In our case, on account of the computed tomography, we leaned towards the diagnosis of lymphoma because of the double mediastinal and abdominal localization. Furthermore, this diagnosis was supported by the fact that the pulmonary lesion did not have clear radiological features of a lung cancer. The prognosis is poor because once intestinal metastases occur, other metastatic sites, which would make surgery only a palliative measure, are already present. The review of the literature shows that the average survival rate of these patients is 136 days. In our case the patient survived 277 days.

Twenty years experience in oncologic surgery for primary cardiac tumors

Introduction. Primary cardiac tumors are uncommon in cardiac surgery. To investigate the clinical presentation, surgical results and long-term follow-up we retrospectively analyzed our experience in the treatment of primary cardiac tumors. Patients and methods. Ninety-one patients with primary cardiac tumors underwent surgery in our department in the last 20 years. Fifthy-one patients were female, the mean age was 62,2 years. Sixty-three had myxomas, 22 had papillary fibroelastoma, 4 had malignant neoformations and 2 had other benign tumors. Results. All myxomas, fibroelastomas and angiomyolipoma were radically removed. Only a palliative treatment was possible in malignant disease. In-hospital mortality was 1.2%. The mean follow-up time was 78.5 months. Three patients had recurrence of myxoma, all patients with malignant disease dead during the follow-up. Discussion. Primary benign cardiac tumors can be treated with low morbidity and mortality. The follow-up demonstrates that radical surgery is curative in case of benign tumors. The prognosis of malignant tumors is still poor. Palliative procedures have small impact on survival in these patients.

Potencial de malignização do líquen plano oral

Ao Médico Dentista cabe o diagnóstico e o tratamento de todas as perturbações que afetem a cavidade oral e estruturas anexas e, embora a cavidade oral seja uma zona de fácil visualização e acesso, as alterações que vão acontecendo passam muitas vezes despercebidas, ou não lhes é dado o devido valor fazendo com que, as patologias malignas sejam na maior parte das vezes, reconhecidas tardiamente não permitindo outro tipo de atuação senão paliativa. Uma das desordens que acontecem com recorrência é o Líquen Plano (LP). Tratando-se de uma patologia crónica, mucocutânea e autoimune, relativamente comum, que afeta maioritariamente as mulheres numa proporção de 3:2 para os homens, em idades compreendidas entre os 50 e 70 anos de vida. É uma dermatose caracterizada por ter potencial de recorrência, não sendo, contudo, contagiosa. O Líquen Plano poderá atingir a pele, couro cabeludo, unhas, mucosa genital e a cavidade oral. Na cavidade oral, designa-se como Líquen Plano Oral (LPO) e afeta a mucosa oral em 70% dos casos, sendo descrita pela Organização Mundial da Saúde (OMS), como sendo uma lesão prémaligna. Tendo em conta estes fatores, o objetivo deste trabalho é a análise da potencialidade de malignidade do LPO, uma vez que, existem distintas vertentes de entendimento e caracterização do mesmo. Para tal foi utilizada uma metodologia qualitativa de natureza bibliográfica com a aplicação de um conjunto de dados de pesquisa em websites, artigos de revistas e obras de índole cientifica, permitindo assim a realização de uma revisão bibliográfica.

Cholangiocarcinoma: from molecular biology to treatment

Cholangiocarcinoma is a rare tumor originating in the bile ducts, which, according to their anatomical location, is classified as intrahepatic, extrahepatic and hilar. Nevertheless, incidence rates have increased markedly in recent decades. With respect to tumor biology, several genetic alterations correlated with resistance to chemotherapy and radiotherapy have been identified. Here, we highlight changes in KRAS and TP53 genes that are normally associated with a more aggressive phenotype. Also IL-6 and some proteins of the BCL-2 family appear to be involved in the resistance that the cholangiocarcinoma presents toward conventional therapies. With regard to diagnosis, tumor markers most commonly used are CEA and CA 19-9, and although its use isolated appears controversial, their combined value has been increasingly advocated. In imaging terms, various methods are needed, such as abdominal ultrasound, computed tomography and cholangiopancreatography. Regarding therapy, surgical modalities are the only ones that offer chance of cure; however, due to late diagnosis, most patients cannot take advantage of them. Thus, the majority of patients are directed to other therapeutic modalities like chemotherapy, which, in this context, assumes a purely palliative role. Thus, it becomes urgent to investigate new therapeutic options for this highly aggressive type of tumor.

Avaliação da eficácia da radioterapia paliativa no controlo da dor em doentes com metástases ósseas

A Radioterapia é um dos tratamentos disponíveis para tratar o cancro seja com intuito curativo ou paliativo. O objectivo da radioterapia paliativa consiste em controlar os sintomas apresentados pelos doentes com doença avançada, como por exemplo a dor provocada pela presença de metástases ósseas, que é o sintoma em estudo neste trabalho. A Radioterapia deve causar o mínimo de efeitos secundários e o mínimo desconforto possível aos doentes, não devendo aumentar a morbilidade, mas antes proporcionar maior qualidade de vida aos doentes. Recentemente, vários estudos investigaram a utilização da radioterapia em fim de vida, proporcionando uma linha orientadora nesta área, a partir das condições clínicas dos doentes submetidos a radioterapia perto do final da vida. A escolha do tema deste trabalho resulta de uma inquietação sentida no dia-a-dia, aquando da realização dos tratamentos de radioterapia a doentes paliativos com dor óssea e com mau estado geral. Exigindo a radioterapia um posicionamento e imobilização precisos e rigorosos pode, por vezes, causar algum desconforto aos doentes. No caso dos doentes com necessidades paliativas, nomeadamente com dor moderada a forte, é importante inferir acerca do real benefício de um tratamento que ao invés de promover alívio, lhes pode provocar mais dor e desconforto, indo contra às boas práticas preconizadas em cuidados paliativos. Considera-se que o tema é relevante para a melhoria dos cuidados prestados ao doente oncológico a realizar tratamentos de radioterapia, na medida em que permite realizar uma reflexão acerca da eficácia deste tratamento em fim de vida e sua aplicabilidade quando estamos perante doentes com prognóstico de vida limitado. O estudo em causa é um estudo descritivo exploratório, tendo sido realizada uma análise sistemática da informação contida nos processos electrónicos dos doentes, disponíveis na rede hospitalar, de acordo com os critérios de inclusão estabelecidos, no sentido de averiguar a eficácia do tratamento de radioterapia no alívio da dor. O estudo permitiu concluir que a radioterapia é um tratamento eficaz no controlo da dor em doentes com metástases ósseas, não vindo alterar as conclusões avançadas por outros estudos e outros autores internacionais. No entanto, é importante a realização de um prognóstico mais preciso na tomada de decisão terapêutica para que doentes que não vão beneficiar do tratamento de radioterapia possam ser referenciados para cuidados paliativos mais precocemente. Quanto à escolha do esquema terapêutico, o esquema de fracção única deveria ser mais comummente utilizado pela sua demonstrada eficácia, como o comprovam os diversos estudos referenciados neste trabalho.

Referenciação para cuidados paliativos num serviço de medicina interna

Introdução: Em Portugal, os Cuidados Paliativos (CP) tem vindo a ser desenvolvidos como resposta às necessidades emergentes de uma sociedade envelhecida, aliada ao aumento da prevalência de doenças incuráveis, progressivas e incapacitantes. Objectivo: Caracterizar a referenciação de doentes para unidades de internamento de CP, num serviço de Medicina Interna. Material e Métodos: Estudo observacional, transversal e descritivo, através da análise retrospectiva dos processos clínicos dos doentes referenciados, no nosso serviço, para unidades de internamento de CP, entre Janeiro de 2011 e Junho de 2014. Foram analisadas variáveis socio-demográficas, variáveis clínicas e variáveis de caracterização. A codificação, registo e análise estatística dos dados foi feita em Epi Info™ 7. Resultados: Dos 53 doentes referenciados para unidades de internamento de CP, a maioria (87%) eram doentes oncológicos, do sexo feminino (56,60%), com média de idades de 72 anos, sendo o prestador de cuidados maioritariamente familiar. Os principais motivos de referenciação encontrados foram: o controlo sintomático e a dependência nas actividades de vida diária. O tempo médio de espera para admissão nas referidas unidades foi de 48 dias, sendo que 60,38% dos doentes faleceram antes de serem admitidos. Conclusões: Neste estudo, verificou-se que os doentes são referenciados para unidades de internamento de CP numa fase muito avançada da sua doença e que o tempo de espera é longo, acabando a maioria por falecer antes de serem admitidos. Verificou-se, também, que a maioria dos doentes referenciados para estas unidades tinham patologia oncológica.

Modelling the development of an online learning resource by health care professionals

The aim of this study was to model the process of development for an Online Learning Resource (OLR) by Health Care Professionals (HCPs) to meet lymphoedema-related educational needs, within an asset-based management context. Previous research has shown that HCPs have unmet educational needs in relation to lymphoedema but details on their specific nature or context were lacking. Against this background, the study was conducted in two distinct but complementary phases. In Phase 1, a national survey was conducted of HCPs predominantly in community, oncology and palliative care services, followed by focus group discussions with a sample of respondents. In Phase 2, lymphoedema specialists (LSs) used an action research approach to design and implement an OLR to meet the needs identified in Phase 1. Study findings were analysed using descriptive statistics (Phase 1), and framework, thematic and dialectic analysis to explore their potential to inform future service development and education theory. Unmet educational need was found to be specific to health care setting and professional group. These resulted in HCPs feeling poorly-equipped to diagnose and manage lymphoedema. Of concern, when identified, lymphoedema was sometimes buried for fear of overwhelming stretched services. An OLR was identified as a means of addressing the unmet educational needs. This was successfully developed and implemented with minimal additional resources. The process model created has the potential to inform contemporary leadership theory in asset-based management contexts. This doctoral research makes a timely contribution to leadership theory since the resource constraints underpinning much of the contribution has salience to current public services. The process model created has the potential to inform contemporary leadership theory in asset-based management contexts. Further study of a leadership style which incorporates cognisance of Cognitive Load Theory and Self-Determination Theory is suggested. In addition, the detailed reporting of process and how this facilitated learning for participants contributes to workplace education theory

Competências do psicólogo em cuidados paliativos

Relatório de Estágio apresentado à Escola Superior de Saúde Dr. Lopes Dias do Instituto Politécnico de Castelo Branco para cumprimento dos requisitos necessários à obtenção do grau de Mestre em Cuidados Paliativos, realizada sob a orientação científica do Professor Doutor Manuel Luís Capelas e Mestre Eduardo Manuel Neves Oliveira Carqueja, Professores Convidados pela Escola Superior de Saúde Dr. Lopes Dias do Instituto Politécnico de Castelo Branco.