A preliminary investigation of the impact of catechol-O-methyltransferase genotype on the absorption and metabolism of green tea catechins

Purpose Green tea is thought to possess many beneficial effects on human health. However, the extent of green tea polyphenol biotransformation may affect its proposed therapeutic effects. Catechol-O-methyltransferase (COMT), the enzyme responsible for polyphenolic methylation, has a common polymorphism in the genetic code at position 158 reported to result in a 40% reduction in enzyme activity in in vitro studies. The current preliminary study was designed to investigate the impact of COMT genotype on green tea catechin absorption and metabolism in humans. Methods Twenty participants (10 of each homozygous COMT genotype) were recruited, and plasma concentration profiles were produced for epigallocatechin gallate (EGCG), epigallocatechin (EGC), epicatechin gallate (ECG), epicatechin (EC) and 4′-O-methyl EGCG after 1.1 g of Sunphenon decaffeinated green tea extract (836 mg green tea catechins), with a meal given after 60 min. Results For the entire group, EGCG, EGC, EC, ECG and 4′-O-methyl EGCG reached maximum concentrations of 1.09, 0.41, 0.33, 0.16 and 0.08 μM at 81.5, 98.5, 99.0, 85.5 and 96.5 min, respectively. Bimodal curves were observed for the non-gallated green tea catechins EGC and EC as opposed to single-peaked curves for the gallated green tea catechins EGCG and ECG. No significant parametric differences between COMT genotype groups were found. Conclusions In conclusion, the COMT Val(158/108)Met does not appear to have a dramatic influence on EGCG absorption and elimination. However, further pharmacokinetic research is needed to substantiate these findings.

Explaining history to children: Otto and Marie Neurath’s work on the ‘Visual history of mankind’

This essay traces the development of Otto Neurath’s ideas that led to the publication of one of the first series of children’s books produced by the Isotype Institute in the late 1940s, the Visual History of Mankind. Described in its publicity material as ‘new in content’ and ‘new in method’, it embodied much of Otto Neurath’s thinking about visual education, and also coincided with other educational ideas in the UK in the 1930s and 1940s. It exemplified the Isotype Institute’s approach: teamwork, thinking about the needs of younger readers, clear explanation, and accessible content. Further, drawing on correspondence, notes and drawings from the Otto and Marie Neurath Isotype Collection at the University of Reading, the essay presents insights to the making of the books and the people involved, the costs of production and the influence of this on design decisions, and how the books were received by teachers and children.

Structural and morphological studies of the dipeptide based L-Pro-L-Val organocatalytic gels and their rheological behaviour

Organocatalytic gels based on the dipeptide sequence L-Pro-L-Val have been studied by two different FTIR techniques. This suggests a different arrangement of the gelator molecules in the self-assembled fibers depending on the organic solvent employed. In acetonitrile and nitromethane the structure of the supramolecular aggregates is similar and provides similar catalytic properties (supramolecularenhancement of basicity). In contrast, the self-assembled fibers obtained in toluene clearly presented a different molecular arrangement consistent with its different catalytic behaviour (enamine-based catalysis). In addition these gels have been studied by microscopy and rheology.

Dancing in translation: Irina Brook’s mise en scène of 'Danser à Lughnasa', Jean-Marie Besset’s translation of Brian Friel’s 'Dancing at Lughnasa'

This essay contributes to debates about theatre and cross-cultural encounter through an analysis of Irina Brook’s 1999 Swiss / French co-production of Irish playwright Brian Friel’s Dancing at Lughnasa, in a French translation by Jean-Marie Besset. While the translation and Brook’s mise en scène clearly identified the source text and culture as Irish, they avoided cultural stereotypes, and rendered the play accessible to francophone audiences without entirely assimilating it to a specific Swiss or French cultural context. Drawing on discourses of theatre translation, and concepts of cosmopolitanism and conviviality, the essay focuses on the potential of such textual and theatrical translation to acknowledge specific cultural traces but also to estrange the familiar perceptions and boundaries of both the source and target cultures, offering modes of interconnection across diverse cultural affiliations.

För många val - För lite gjort? : En fallstudie i datorbaserad musikproduktion

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa. Tidigare har tekniska begränsningar utgjort ramar för vad som är genomförbart, idag är det i högre grad upp till människan själv att sätta begränsningar. En slutsats jag drar utifrån undersökningen är att de intervjuade kan uppleva detta ansvar för sina egna förutsättningar som hämmande för den musikaliska produktiviteten.

"När jag är på ett visst humör speglas det av mitt val av musik" : en uppsats om människors känslomässiga reaktioner på musik

Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett frågeformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker. Exempelvis känslomässiga reaktioner på musik. Respondenterna som deltog resonerade förvånansvärt lika. Naturligtvis fanns det några få svar som skiljde sig åt markant, men på det stora hela var de överens. Man vill höra musik som man uppfattar stämmer överens med de känslor man har, som hjälper till att bibehålla och/eller förstärka dessa känslor, även de mer negativa. Även vid lyssningsexemplen som de fick lyssna till var respondenterna på det hela taget relativt överens om vilka känslor som framkallades. Det verkar som om vi tänker och reagerar mer lika än vi tror.

Personlighet och val av utbildning

Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vårdstudenter. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i personlighet mellan ekonom- och sjuksköterskestudenter. Studien visade inga signifikanta skillnader i personlighet mellan studentgrupperna. Den slutsats som drogs i denna studie, var att vår personlighet inte påverkar utbildningsvalen ekonom- och sjuksköterska.

Egenskaper att beakta vid val av rapportverktyg inom Business Intelligence : En jämförelse av tre rapportverktyg

Denna rapport behandlar vilka egenskaper som är viktiga att ta hänsyn till vid val av rapportverktyg inom området Business Intelligence. Begreppet BI är relativt omfattande och syftar till färdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation använder för att bättre förstå sin verksamhet, sin omgivning och omvärld. Rapportverktyg utgör således en mindre del i en större kedja av processer för att stödja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit vår uppdragsgivare för detta examensarbete, för att implementera BI i sin verksamhet och vår studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i många olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och för att lätta på arbetsbördan för de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra lösning att låta användarna inom Landstinget Dalarna själva skapa en del av sina egna rapporter. Målet med arbetet är att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar för att de enklare skall kunna avgöra vilket som är lämpligast att använda. De verktyg som i denna studie jämförs med varandra är Report Builder 3.0, PowerPivot samt Dashboard Designer 2010, samtliga från Microsoft.För att göra denna jämförelse mellan olika rapportverktyg krävs bra underlag för att kunna förstå vilka egenskaper som är relevanta att fokusera på samt om några egenskaper väger tyngre än andra.Efter att ha utfört intervjuer med systemutvecklare som arbetar med BI har vi kunnat skapa oss en tydligare bild av detta område. Egenskaperna har sammanställts för att användas i vår jämförelse mellan de olika rapportverktygen. Att dessa egenskaper är av vikt bekräftas till viss del av den teori som finns på området. De egenskaper som främst visar sig vara viktiga i valet är vilken befintlig plattform som används, verktygets möjlighet att skapa interaktiva rapporter samt vilken typ av användare verktyget riktar sig till. Även andra egenskaper visar sig vara viktiga att ta hänsyn till, men då främst beroende på vilka krav som ställs. Resultatet av den praktiska jämförelsen mellan de olika rapportverktygen visar att verktygen till viss del överlappar varandra i funktionalitet samtidigt som de är anpassade för olika typer av användare och plattformar. De utgör allihop delar i Microsofts BI-pussel som på olika sätt skall bidra till att alltid kunna täcka upp de krav som kan finnas beroende på behov och förutsättningar. Samtidigt visar det sig att jämförda rapportverktyg besitter vissa generella egenskaper som gör att verktygen i stora drag klarar, om än på olika sätt, att skapa snarlika rapporter.