'... the walls fell down but the blokes just coded ...' - Varieties of stability in software product development during organizational restructurings

Many Finnish IT companies have gone through numerous organizational changes over the past decades. This book draws attention to how stability may be central to software product development experts and IT workers more generally, who continuously have to cope with such change in their workplaces. It does so by analyzing and theorizing change and stability as intertwined and co-existent, thus throwing light on how it is possible that, for example, even if ‘the walls fall down the blokes just code’ and maintain a sense of stability in their daily work. Rather than reproducing the picture of software product development as exciting cutting edge activities and organizational change as dramatic episodes, the study takes the reader beyond the myths surrounding these phenomena to the mundane practices, routines and organizings in product development during organizational change. An analysis of these ordinary practices offers insights into how software product development experts actively engage in constructing stability during organizational change through a variety of practices, including solidarity, homosociality, close relations to products, instrumental or functional views on products, preoccupations with certain tasks and humble obedience. Consequently, the study shows that it may be more appropriate to talk about varieties of stability, characterized by a multitude of practices of stabilizing rather than states of stagnation. Looking at different practices of stability in depth shows the creation of software as an arena for micro-politics, power relations and increasing pressures for order and formalization. The thesis gives particular attention to power relations and processes of positioning following organizational change: how social actors come to understand themselves in the context of ongoing organizational change, how they comply with and/or contest dominant meanings, how they identify and dis-identify with formalization, and how power relations often are reproduced despite dis-identification. Related to processes of positioning, the reader is also given a glimpse into what being at work in a male-dominated and relatively homogeneous work environment looks like. It shows how the strong presence of men or “blokes” of a particular age and education seems to become invisible in workplace talk that appears ‘non-conscious’ of gender.

Contraception in Namibia : usage, methods and the impact of education

Användningen av preventivmedel har blivit en allt viktigare fraga i utvecklingsländerna idag, speciellt i Namibia dar fruktsamheten och HIV-prevalensen är höga. Kondomen är det enda allmänt tillgängliga preventivmedlet som skyddar mot könssjukdomar, medan ocksä injektioner, p-piller och andrà metoder kan användas för att förhindra graviditet. Användningen av preventivmedel har upptäckts korrelera med vissa sociodemografiska faktorer, bland annat utbildningsnivå och förmögenhet. Malet med denna undersökning var att studera användningen av preventivmedel, avsikter att använda preventivmedel samt kunskap om HIV/AIDS och andra könssjukdomar bland kvinnor i Namibia. Detta gjordes frän ett historiskt perspektiv genom att studerà användningsmönster frän 1990 till slutet av 2000-talet. Dessutom undersöktes sociodemografiska faktorers, speciellt utbildningens, inverkan på användningen av preventivmedel, likasä sambandet mellan skolningsnivå och preventivmedelsanvändning pä regionnivå. Undersökningen gjordes utgäende frän statistiska Namibia Demographic and Health Survey -material samlade 1992, 2000 och 2006-2007. Prevalenser och användningen av specifika metoder studerades skilt för olika bakgrundsvariabler 1992, 2000 och 2006-2007, och enligt utbildningsnivå och region är 2006-2007. Utbildning mattes skilt pä individ- och aggregatnivå. Sambandet mellan preventivmedelsanvändning och utbildning undersöktes med hjälp av logistisk regression, i vilken sociodemografiska bakgrundsfaktorer kontrollerades i sex modeller. Resultaten visade att användningen av preventivmedel har fördubblats sedan början av 1990-talet. Skillnader mellan kvinnor med olika utbildningsnivåer existerade redan i början av 1990-talet, likaså mellan olika yrkesgrupper. Undersökningen visade att högre utbildning ökar på reventivmedelsanvändningen, också då sociodemografisk bakgrundfaktorer, även utbildning och användning av preventivmedel på aggregatnivå, kontrollerades. Undersökningen antyder att utbildning på aggregatnivå inte ensam påverkar användningen av preventivmedel hos en individ. De sistnämnda resultaten var dock inte statistiskt signifikanta och kan inte generaliseras över namibiska kvinnor i allmänhet.