Lukemisen ja kirjoittamisen käytännöt metodologisessa ristivalotuksessa

Kirjallisuusarvostelu

Satama sydämettömässä maailmassa?

Kirjallisuusarvostelu

Etelänkiislasta enkelikolibriin : mitä linnunnimet kertovat?

Kirjallisuusarvostelu

Species och artikelbruk i finskspråkiga grundskoleelevers inlärarsvenska. En longitudinell undersökning i årskurserna 7–9

Denna doktorsavhandling utreder hur finska grundskolelever använder de svenska substantivens bestämdhetsformer och artiklar och hur deras kunskaper utvecklas under årskurserna 7-9. Species och artikelbruk är problematiska för alla andraspråksinlärare i svenska, men de är synnerligen svåra för inlärare vars förstaspråk saknar morfologisk species. Det svenska systemet avviker också kraftigt från det motsvarande systemet i engelskan, varför tidigare kunskaper i engelska inte är till någon stor hjälp i inlärningen, låt vara att bestämdheten som begrepp redan är bekant för inläraren. Den teoretiska referensramen bygger på både grammatiska beskrivningar av den svenska grammatiken och på teorierna om grammatikinlärningen i andraspråk. Bland de sistnämnda är teorierna om tvärspråkligt inflytande, explicit respektive implicit inlärning samt helsekvensinlärning (på engelska formulaic language) av relevans. Undersökningsmaterialet består av korta texter samt inspelat muntligt material som med jämna mellanrum insamlats av finskspråkiga grundskolelever (n=67) som läser B-svenska. Undersökningen är i första hand kvantitativ, om än inmatningen av nominalfraserna i materialet samt deras formella och semantiska aspekter i analysprogrammet Microsoft Access också innebar en omfattande kvalitativ analys. Undersökningen bygger på performansanalysen och analysen av obligatoriska kontexter och beräkningen av frekvenser och korrekthetsprocent för de olika nominalfrastyperna. Informanterna använder komplext språk redan i årskurs 7. Korrekthetsprocenten stiger under undersökningstiden i de flesta frastyperna, men skillnaderna är sällan statistiskt signifikanta. Den normativa analysen visar också, att formfelen är i både det skriftliga och det muntliga materialet signifikant vanligare än speciesfelen. Det är med andra ord lättare för informanterna att välja rätt species än att bilda en korrekt nominalfras. I tidigare undersökningar i Sverige har likadana resultat nåtts. De mest centrala frastyperna i undersökningen bildar i båda typerna av materialet en inlärningsgång som upprepas i alla årskurser och kan förklaras med komplexitetsskillnaderna mellan de olika frastyperna. Informanterna behärskar bäst de frastyper, som varken innehåller artiklar eller ändelser. Näst bäst behärskar de substantivets bestämda form singularis och svagast obestämd form singularis, vars artikel är en klassisk svårighetskälla för finska svenskinlärare. Analysen av informanternas läromedel visar dock att den typiska undervisningsordningen i läromedlen inte motsvarar inlärningsgången som upptäckts i denna undersökning.

Kunnon opas kahlaajista

Kirjallisuusarvostelu

[När ljusen tändas där hemma]

Soitinnus: lauluyhtye, orkesteri.

Jazzfestival Balver Höhle 1978 : traditional Jazz aus der Bundesrepublik Deutschland

Konserttitaltiointi Balven luolan jazzfestivaaleilta 1978.

Using ArchivesSpace to Support Research Data Curation

Poster at Open Repositories 2014, Helsinki, Finland, June 9-13, 2014

Intracellular and intercellular compartmentation of carbohydrate metabolism in leaves of temperate gramineae

This review considers the importance of compartmentation in the regulation of carbohydrate metabolism in leaves. We draw particular attention to the role of the vacuole as a site for storage of soluble sugars based on sucrose, and discuss briefly their characteristic metabolism. We also point out inconsistencies between the observed properties of vacuoles and the behaviour in vitro of the enzymes of fructan biosynthesis that do not support the hypothesis that the vacuole is the site of synthesis as well as of storage. We also consider compartmentation of carbohydrate metabolism between different cell types, using mainly our studies on leaves of temperate C3 gramineae. Here we present evidence of significant differences in carbon metabolism between epidermis, mesophyll, bundle sheath and vasculature based upon both single-cell sampling and immunolocalisation. The implications of these differences for the control of metabolism in leaves are discussed.

Mitä kuuluu Britteinsaarten linnuille?

Kirjallisuusarvostelu

Floristic composition, diversity and structure of the "cerrado" sensu stricto on rocky soils in northern Goiás and southern Tocantins, Brazil

The "cerrado" sensu stricto is a savanna woodland physiognomy which occupies most of central Brazil, with the degree of canopy cover varying from 10% to 60% at a site with trees reaching up to seven meters high. It occurs mostly on deep and well-drained soils but can also be found on shallower ones. The diversity and structure of the "cerrado" sensu stricto on shallow and rocky Cambisols and Litosols were studied here. Sixteen 20 x 50 m² plots were sampled in a random design over patches of this vegetation in northern Goiás State and southern Tocantins. All stems from 5 cm diameter at 30 cm from the ground level were measured. Vouchers were collected and deposited at the IBGE herbarium. A total of 87 species in 65 genera and 33 families were found. Diversity index was 2.87 nats ind-1, density was 836 stems ha-1 with a basal area of 8.4374 m² ha-1. Sørensen's index indicated higher similarities between plots at the same site indicating a geographical gradient influencing the floristic composition of the "cerrado" sensu stricto on rocky soils. Czekanowski's index confirmed this trend. TWINSPAN classification final groups were defined by preferential species of more fertile soils, in opposition to those typical of dystrophic soils and to common species to gallery forests occurring on sloping terrains with gullies.

Floristic composition and community structure of a seasonally deciduous forest on limestone outcrops in Central Brazil

The objective of this study was to analyze the floristic composition and structure of the tree component in a seasonally deciduous forest on limestone outcrops, located in the northeast region of Goiás State, Brazil. A sample composed of 25 randomly sampled plots of 20 x 20 m (400 m²) within a 50 ha forest, was measured. All woody individuals > 5 cm diameter at breast height (DBH) had their diameter and height measured. The tree community was composed of 39 species with a density of 734 individuals ha-1; the richest families were Leguminosae (11 species), Bignoniaceae (4 species) and Apocynaceae (4 species). The forest had a basal area of 16.37 m² ha-1, with the most important species Cavanillesia arborea (3.26 m² ha-1), Pseudobombax tomentosum (2.35 m² ha-1), Dilodendron bipinnatum (1.84 m² ha-1), Tabebuia impetiginosa (1.36 m² ha-1) and Myracrodruon urundeuva (1.26 m² ha-1) occupying 61.5% of the total basal area of the forest. Several species grew on rocks, or in rock fissures or in places with a shallow layer of soil or even in litter over rocky layers. The floristic composition showed links with the "Caatinga" flora, with other patches of seasonal forests in Central Brazil and in the Pantanal, and with the Chiquitano forests of Bolivia too, containing even two species considered as endemic to the "Caatinga".