Aktionsforskning som förhållningssätt i en föränderlig omvärld

Abstract Vad kan behövas för att hantera en verksamhet i en föränderlig omvärld? De senaste årens krav på förbättringar inom skolan har lett till omfattande policyförändringar och många gånger en jakt på ”rätt” metod. I strävan efter högre måluppfyllelse har bland annat bedömning för lärande (Lundahl, 2014) fått stort genomslag i svensk skola. Vilket gör skolledare och lärares förståelse av såväl skolförbättring som bedömning till intressant undersökningsobjekt. Inom ramen för vår forskning har vi genomfört en inledande kartläggning av hur bedömning för lärande (BFL) förstås av skolledare och lärare. I analysen av kartläggning framträder två tydliga mönster.  Det första mönstret uppvisar en tydlig skillnad mellan grundantaganden för hur bedömning kan användas för att utveckla elevers lärande och hur lärare praktiserar BFL i sin verksamhet. Bedömning för lärande bygger på dialog, där återkoppling och förändring av undervisning är centralt. I kartläggningen ser vi att det i praktiken snarare blir information, det vill säga envägskommunikation från lärare till elev. Det sker heller ingen förändring av undervisningen utifrån de bedömningar som görs.  Vi ser med andra ord en instrumentell användning av bedömning snarare än en förändrad förståelse av hur bedömning kan användas för att utveckla elevers lärande.   Det andra mönstret visar på hur skolledare och lärares uppfattningar skiljer sig om vad som behöver göras i skolans pågående förbättringsarbete, gällande bedömning. Det rektorer berättar om skolans förbättringsarbete försvinner i lärarnas beskrivningar om vad som görs. Vi ser att rektorer fokuserar på att starta upp förbättringsarbeten på skolan men att de inte följer upp arbetet. Dessutom saknas en långsiktig ledningsstrategi för hur arbetet ska få fäste i verksamheten.   De framträdande mönster har gjort oss intresserade av Critical Participatory Action Research (CPAR) där utgångspunkten är att praktiken behöver fånga sina egna frågor, synliggöra sin verksamhet och i ett dialogiskt samarbete långsiktigt förbättra praktiken. Utifrån det har vi initierat två aktionsforskningsprojekt: Hur lärare konstruerar sina bedömningspraktiker och hur rektorers förstår och gestaltar ett pedagogiskt ledarskap i praktiken?

The diencephalic syndrome in infants: A review in relation to optic nerve glioma

A study of the diencephalic syndrome in cases so far collected from the literature was carried out on the clinical, macroscopic and histological brain findings found recorded in, respectively, 29, 25 and 34 cases. For comparison, 3 further cases with this syn- drome were described, in which a diagnosis of optic nerve glioma could be made. The review of the 39 cases with the diencephalic syndrome has shown that in 90°/o of these patients an extensive glioma of the 3rd ventricle had been present. 70% of these patients had additional glioma of optic nerves and/or chiasm with an equal amount of infants having diminished visual acuity in one or both eyes. From these, so far unreported, findings, strong suggestive evidence was thus presented that the ‘diencephalic syndrome’ described in infants was indeed a mor¬bid entity, namely, a hypothalamo-optic glioma. The further question whether this brain tumour was a primary optic nerve rather than a primary diencephalic glioma could presently not be firmly answered from the reviewed data of the literature. © 1972 S. Karger AG, Basel.

Nu ska vi läsa... : En litteraturstudie om hur skönlitteratur inkluderas i undervisning samt dess effekter.

Litteraturstudien behandlar skönlitteratur i undervisning, vilka effekter den har samt varför skönlitteratur bör läsas i skolan. Syftet med litteraturstudien är att kartlägga skönlitteraturens roll i undervisningen samt synliggöra dess möjligheter. Frågeställningar som används är: Vilka faktorer påverkar läsning?; Varför ska skönlitteratur läsas i skolan?; Hur används skönlitteratur i undervisning och vad ger det för effekter? Studien är en litteraturstudie där datainsamling av texter gjorts utifrån tidigare nämnt syfte. Komparativ analysstrategi har även använts för att visa på ett vidgat perspektiv inom problemområdet. De teorier som genomsyrar detta arbete är den sociokulturella teorin, kognitivismen och pragmatismen. Resultatet visar att undervisning kring skönlitteratur ofta saknas och bakomliggande orsaker till detta samt beskriver hur tillgång till skönlitteratur främjar läsning. Resultatet belyser såväl fördelar som nackdelar med skönlitteratur i undervisning. Slutsatsen av detta arbete är att skönlitteratur kan ha en positiv påverkan på elevers utveckling av ett flertal förmågor. För att möjliggöra denna utveckling krävs att en mängd faktorer samspelar såsom lärarens unika kompetens, ett tydligt syfte med undervisningen och elevernas aktiva deltagande.

Strävan efter värdighet : En studie av servicearbete

The focus of this study is dignity in low status service work. Using labels such as bad jobs, McJobs and dirty work, these jobs have been described as low-skilled, low-paid, monotonous and physically demanding with lack of voice and no job security. Research on dignity at work is especially relevant in a time when different ambitions for more dignified work, initiated by political parties as well as unions, tend to be forgotten or down-prioritized. This study investigates what conditions are preventing dignity among low status service workers and how they create and maintain dignity for themselves. What briefly has been found is that dignity can be prevented by unreasonable demands, constant control, exposed work and mismanagement. Moreover, customerprerogative can prevent dignity when employees are being mistreated by disrespectful customers. Dignity is also hindered by frightening customers, especially in the case of sexual harassment, threats and violence. In this study theories about working conditions and professional status are brought together to explain experiences of dignity at work. Service workers do not only have managers to deal with, but also customers whose treatment is reflected by the status of the service occupation. Besides, working conditions and professional status are two mechanisms acting together when it comes to experiences of dignity at work and may thus result in double tensions in daily work.   Acts for dignity, meaning different ways in which the service workers create and maintain dignity for themselves, are reactions to the obstacles to dignity at work. Three different categories of acts for dignity can be found. The identity-bolstering acts help the workers maintain their professional identity or self-image when it is threatened by different obstacles to dignity. The justifying acts mean that the workers legitimize different obstacles to dignity. Finally, the compensating acts help the workers to even out different obstacles to dignity.

Ett flerspråkigt klassrum : Lärarens kompetens och elevens lärande

Litteraturstudien behandlar ämnet flerspråkighet i skolan. Syftet var att undersöka vilken yrkeskompetens som krävs hos läraren för att undervisa i en flerspråkig klass, vad som gynnar de flerspråkiga elevernas lärande i svenskämnet samt vad lärarutbildningarna innehåller angående ett flerspråkigt perspektiv. Studiens metod bestod av informationssökning i flera pedagogiska- och didaktiska databaser. Det slutgiltiga materialet bestod av tidskriftsartiklar, antologier, böcker utgivna av förlag och en forskningsöversikt. Efter informationssökningen granskades materialet utifrån kriterier för inklusion och analyserades utifrån analyskriterier. Resultatet av studien visade att elevernas förutsättningar för lärande har ett tydligt samband med lärarens kompetens. Att integrera de flerspråkiga eleverna i klassrummet, bemötandet och de anhörigas betydelse för språkutvecklingen presenteras i resultatet. Samarbetet mellan lärarna har en avgörande roll för elevernas språkutveckling. Kring lärarutbildningarna saknas forskning inom perspektivet flerspråkighet och endast ett litet antal lärare har behörighet inom ämnet svenska som andraspråk.

Associativitet : Grundskoleelever urskiljer den associativa lagen

De grundläggande aritmetiska räknelagarna är centrala för elevers utveckling inom algebra. Det är därför viktigt att elever ges möjlighet att urskilja och utveckla förståelse för dessa. Genom denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur 16 elever i årskurs 2-5, utifrån en i förväg designad instruktionssekvens, resonerar om, generaliserar och använder den associativa egenskapen för addition. Studien visar att många elever faktiskt urskiljer den associativa egenskapen för addition genom arbetet med instruktionssekvensen, men att endast ett fåtal tillämpar denna egenskap vid beräkning. Studien visar även att flera elever efter att ha urskilt associativitet kan göra generaliseringar av egenskapen relaterad till addition eller subtraktion. Slutsatsen av studien är att en instruktionssekvens som erbjuder systematisk variation och upprepning av uttryck med samma struktur, möjliggör för elever att urskilja och beskriva associativitet. Urskiljandet möjliggörs även av att elever uppmanas att betrakta uttrycken från flera perspektiv och beskriva dem utifrån frågor om likheter och skillnader.

Äldre i Värmland : Om hälsa, levnadsvanor och livssituation 2006

Landstinget har i samarbete med Karlstads universitet gjort flera befolkningsundersökningar i Värmland och publicerat rapporter om både den vuxna befolkningens och barns hälsa, senast med rapporten Värmlänningarnas Liv och Hälsa 2004. Någon befolkningsstudie av de äldres hälsa och livsvillkor har dock inte gjorts tidigare. Efter tre års förarbeten och samråd mellan landstinget, Värmlands kommuner och flera institutioner vid Karlstads universitet genomfördes den föreliggande studien av de äldres hälsa under senhösten 2006, i form av en omfattande postenkät. Urvalet utgjordes av 2500 slumpmässigt uttagna kvinnor och män som var 80 år eller äldre. Svarsfrekvensen var 60 procent, vilket får betraktas som mycket bra med tanke på att cirka 15 procent i denna åldersgrupp lever i särskilda boenden. Studien avspeglar således hälsan och livsvillkoren för de äldre. Överlag visar det sig att de äldre mår bra och har stor kapacitet att fungera som aktiva samhällsmedborgare. Samtidigt är det många som har kroniska besvär, med värk, syn- och hörselnedsättning, inkontinensbesvär etc. Det föreligger också en klar social gradient, där särskilt äldre kvinnor med arbetarbakgrund har både mer sjukdom och större ekonomiska problem än de övriga.

Högläsning och språkarbete : En litteraturstudie om lärandemöjligheter som erbjuds genom högläsning

Vid upprepade tillfällen under vår studietid har vi erfarit att högläsning bidrar till elevers språkutveckling, dock har vi inte sett att högläsning är en prioriterad undervisningsaktivitet i verksamheter. Syftet med litteraturstudien är att undersöka språkarbetets möjligheter till lärande med högläsning som utgångspunkt i förskole-klass och årkurserna 1-3 [F-3]. Ett antal kriterier fastställdes i den här kvalitativa undersökningen och urval gjordes för att finna relevanta texter, som sedan har analyserats och jämförts. Texter i form av vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag har behandlats i den här studien. Analysen av studien består av både internationell och nationell forskning och studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elevers språk och läsförståelse utvecklas när högläsning bearbetas genom bland annat textsamtal. Slutsatsen är att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande genom högläsning då det även bidrar till bland annat elevers begreppsförståelse och identitetsskapande.

Kvinnors livskvalitet under bröstcancerbehandling : En litteraturstudie

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen. Tack vare förnyade och förbättrade behandlingsmöjligheter överlever allt fler bröstcancerpatienter. Livskvalitet är en individuell upplevelse vilket innefattar flera olika dimensioner. Några av sjuksköterskans viktigaste roller är att främja hälsa, lindra lidandet samt bibehålla en holistiskt syn för att gagna patienters livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos kvinnor under sin behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna PubMed och Cinahl har använts vilket bidragit till 13 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats. Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman med underliggande teman. De tre huvudtemana är Kroppslig, mental och själslig påverkan, Behov av tillfredsställelse samt Social situation och miljö. Resultat: Litteraturstudiens fynd påvisade att kvinnornas livskvalitet kunde variera under behandlingen beroende på en rad skilda faktorer såsom behandlingsrelaterade symtom, förändringar över tid, familjeförhållandet, vårdpersonalen samt kvinnans individuella behov och egenskaper. Slutsats: Utfallet av kvinnornas livskvalitet påverkades av endera positiva eller negativa faktorer. Bröstcancerbehandling kunde influera i kvinnors kroppsliga, mentala och själsliga element. För att främja välbefinnandet tycktes den individanpassade samt patientcentrerade omvårdnaden vara en nyckel.

Vad vilja ungdomen? : En studie om ungdomars inflytande och delaktighet

Vad vilja ungdomen? undersöker hur ungdomar ser på inflytande och delaktighet inom samhällsfrågor, om demokratiutredningens förslag följer detta synsätt samt försöker förklara varför det ser ut på detta sätt. Detta görs genom en enkätundersökning som besvarats av 140 ungdomar mellan 15-18 år. Ungdomarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod där fyra framstående tema utkristalliserades. Dessa teman analyserades med hjälp av individualiseringsteorier som byggts upp av Roland Inglehart (1997) och Robert D. Putnam (1995, 2006). Dessa teorier utökas med hjälp av Robert A. Dahls (1996) teori angående demokrati. Undersökningen visar att ungdomar har en vilja att påverka sin omgivning och sitt samhälle. De gör detta på ett mindre kollektivistiskt sätt än tidigare generationer och det leder till att påverkansformerna tenderar att bli, att gilla och dela saker på sociala medier och att bojkotta vissa varor. Detta är en förlängning av den individualiseringstrend som varit stark i västvärlden under de senaste decennierna. Detta kan leda till att inflytelserika eliter får mer makt och tillåts få mer makt inom de former för representativ demokrati som arbetas efter i Sverige. Vi kan också se att vuxenvärlden har ett ansvar att låta ungdomar ta plats och utnyttja deras kompetens och vilja till förändring. Ungdomar vill påverka samhället, det gäller för vuxenvärlden att ta vara på denna energi. Resultaten verifierar det mesta av den tidigare forskningen på området gällande inflytande och påverkan, men de ger oss möjligheter att förstå ungdomars syn på demokratiutredningens förslag där det står klart att ungdomarna vill ha tydliga påverkansmöjligheter genom exempelvis ungdomsråd, folkmotioner och sänkt rösträttsålder.

Att leva med HIV/AIDS i Norden

Bakgrund: Humant immunbristvirus, HIV, är ett virus som angriper kroppens immunsystem. Acquired immunodeficiency syndrome, AIDS, utvecklas från HIV efter lång tid utan behandling. I samhället råder det okunskap och rädsla kring sjukdomen vilket skapar stigmatisering och diskriminering som dagligen påverkar de som lever med HIV/AIDS. Attityden mot HIV-smittade personer är hos många negativ. Det finns sjuksköterskor som inte vill behandla HIV-smittade på grund av rädsla och okunskap. Att få diagnosen är livsomställande och att handskas med det är inte lätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med HIV/AIDS i Norden. Metod: Litteraturöversikten baserades på sex kvantitativa och sju kvalitativa artiklar för att få en fördjupad kunskap och en överblick över kunskapsläget för hur det är att leva med HIV/AIDS i Norden. Resultat: I resultatet framkommer det tre kategorier som tillsammans ger en överblick om hur det är att leva med HIV/AIDS. Dessa kategorier är; anpassning till ett nytt liv, hålla hemligt eller komma ut och begränsad sexualitet. Stigmatisering påverkade personernas syn på sig själva och deras beslut kring avslöjandet av sjukdomen. Slutsats: Personer som lever med HIV bemöts ofta med okunskap, fördomar och avståndstagande, därför är bemötandet avgörande. Litteraturöversikten bidrar med information och kunskap som senare kan användas av vårdpersonal för att få en djupare förståelse för personer som lever med HIV. Sjuksköterskan bör ha kunskap om HIV/AIDS för att på bästa sätt kunna ge god omvårdnad, då okunnighet och fördomar i samhället ansågs vara värre än själva sjukdomen.Nyckelord:

Textmiljön i tre klassrum: En beskrivning av skrifthändelser i en finlandssvensk skola, en språkbadsskola och en sverigesvensk skola

Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva och förstå elevers skrifthändelser i tre olika skolors skriftpraktiker. Mer specifikt beskrivs vilka skrifthändelser som ingår i årskurs 5 i en finlandssvensk skola och i en språkbadsskola, samt i skolår 5 i en sverigesvensk skola. Med utgångspunkt i att skrifthändelserna är didaktiskt valda beskrivs även eventuella likheter och skillnader i skolornas textmiljöer. Denna delstudie ingår i projektet Skrivkompetens (2014-) som är ett samarbete mellan Åbo Akademi, Vasa universitet och Stockholms universitet. Materialet består av fotografier tagna av ett av projektets forskningsbiträden. Utifrån en hermeneutisk forskningsansats analyseras materialet enligt ett eget skapat tolkningsmönster som baserar sig på analysmetoderna meningskategorisering och innehållsanalys. Det empiriska materialet är indelat i sex kategorier, som ytterligare är indelade i underkategorier beroende på skrifthändelsernas innehåll. Resultaten visar att det finns en bred variation gällande skrifthändelserna i skolorna och majoriteten av skrifthändelserna består av elevernas egna texter. Det finns även multimodala skrifthändelser, skrifthändelser på tavlan och väggarna, litterära skrifthändelser, digitala skrifthändelser, samt övriga skrifthändelser. Skolorna emellan varierar antalet skrifthändelser i de olika kategorierna och en del likheter och skillnader kan utläsas. I samtliga skolor är det svenska språket det mest förekommande språket och det finska språket förekommer inte alls i den sverigesvenska skolan. När eleverna skriver själva skriver de mest fritext där de själva får formulera texten. En tydlig skillnad som kan utläsas vid språkbadsskolan är att eleverna skriver betydligt mer på datorn än de två övriga skolorna, samt att webben inte används. Ytterligare en skillnad är att lärare skriver mer än eleverna på tavlan och väggarna vid den finlandssvenska skolan, medan eleverna skriver mer i de två övriga skolorna. Gällande litteraturen förekommer det mest läromedel i alla skolor och det förekommer mera skönlitteratur än facklitteratur vid språkbadsskolan och den sverigesvenska skolan. Vid den finlandssvenska skolan förekommer det däremot mer facklitteratur än skönlitteratur. Illustrationer förekommer mest bland de multimodala skrifthändelserna och majoriteten av alla multimodala skrifthändelser är färgglada.

Främjande av psykisk hälsa i skolan: Lärares definitioner, arbetssätt och upplevelser

Det övergripande syftet med min avhandling är att undersöka lärares syn på psykisk hälsa. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utarbetats: 1. Hur definierar lärare begreppet psykisk hälsa? 2. Hur arbetar lärare för att främja den psykiska hälsan hos elever? 3. Hur upplever lärare det främjande arbetet? Utgående från syftet valdes en fenomenografisk forskningsansats. Kvalitativa intervjuer användes som metod för att samla in datamaterialet. Respondenterna är fem lärare som är verksamma i årskurs 1–6. Undersökningens resultat visar att lärarna har en ganska homogen definition på vad psykisk hälsa är. Lärarna främjar elevernas psykiska hälsa genom olika främjande program, främjande av relationer mellan eleverna, genom att vara uppmärksamma och konsekventa som lärare, träning av social kompetens och ett gott samarbete mellan hemmet och skolan. Lärarna upplever det främjande arbetet som en viktig och utmanande och till viss del givande del av skolvardagen.

Comparison of growth traits between abundant and uncommon forms of a non-native vine, Dolichandra unguis-cati (Bignoniaceae) in Australia

Cat’s claw creeper vine, Dolichandra unguis-cati (L.) Lohmann (syn. Macfadyena unguis-cati (L.) Gentry) (Bignoniaceae), is a major environmental weed in Australia. Two distinct forms of this weed (‘long’ and ‘short’ pod), with differences in leaf morphology and fruit size, occur in Australia. The long pod form has only been reported in less than fifteen localities in the whole of south-east Queensland, while the short pod form is widely distributed in Queensland and New South Wales. This study sought to compare growth traits such as specific leaf area, relative growth rate, stem length, shoot/root ratio, tuber biomass and branching architecture between these forms. These traits were monitored under glasshouse conditions over a period of 18 months. Short pod exhibited higher values of relative growth rates, stem length, number of tubers and specific leaf area than long pod, but only after 10 months of plant growth. Prior to this, long and short pod did not differ significantly. Higher values for these traits have been described as characteristics of successful colonizers. Results from this study could partly explain why the short pod form is more widely distributed in Australia while long pod is confined to a few localities.

Contribuição para o conhecimento da geologia do Grupo das Beiras (CXG) na região do Caramulo-Buçaco, Portugal Central

O presente trabalho ocupa-se do estudo do Complexo Xisto-Grauváquico ante-ordovícico (Grupo das Beiras) na região do Caramulo-Buçaco (centro de Portugal). Em termos geológicos, a área estudada pertence à Zona Centro Ibérica e encontra-se limitada a N pelo granito do Caramulo, a S pela bacia meso-cenozóica de Arganil, a W pelo sinclinal paleozóico do Buçaco e pela bacia meso-cenozóica ocidental portuguesa e a E pelo sinclinal paleozóico de Arganil e pelo plutonito granítico de Tábua-Santa Comba Dão; no seio da área estudada encontra-se a bacia meso-cenozóica de Mortágua. Com base nas características litológicas e estruturais distinguem-se no Complexo Xisto Grauváquico 4 grandes conjuntos litológicos concordantes entre si, designados de Unidades I, II, III e IV, que se desenvolvem da base para o topo de N para S. A Unidade I situa-se a N da região. O seu limite inferior é desconhecido, e o superior posiciona-se no último conjunto arenoso com potência decamétrica. É constituída por xistos cinzentos e negros com intercalações de arenitos de espessura não superior a 100 metros e de extensão lateral quilométrica. Apresenta uma espessura mínima de 1000 m. A Unidade II apresenta consideravelmente menor proporção de material arenoso intercalado entre os pelitos comparativamente à unidade inferior. É caracterizada por apresentar um predomínio de material silto-argiloso e escassos níveis arenosos com potência não superior à dezena de metros e escassa continuidade lateral. Cartograficamente esta unidade constitui uma franja alargada de orientação próxima a E-W. Apresenta uma espessura aproximada de 1500 m. A Unidade III é caracterizada pela presença de conjuntos arenosos com extensão lateral quilométrica e espessura de várias dezenas de metros, separados por material silto-argiloso. Os limites inferior e superior estão situados respectivamente abaixo e acima dos principais conjuntos arenosos. Esta unidade apresenta uma espessura máxima estimada na ordem dos 2000 m. A Unidade IV, que é a unidade superior, apresenta um predomínio pelítico, com escassas intercalações de conjuntos arenosos. O seu limite inferior encontra-se no topo do último conjunto arenoso da Unidade III. Apresenta uma espessura mínima de 500 m. As características sedimentológicas das 4 unidades indicam uma sedimentação num ambiente de plataforma externa siliciclástica aberta, com a construção de barras e por vezes sujeita à acção de tempestades, com sucessivos períodos de superficialização e profundização numa bacia de sedimentação bastante subsidente. Em termos estruturais, para além duma deformação pré-ordovícica, que é comprovada pelo forte mergulho e dispersão da orientação dos eixos da 1ª fase varisca e da lineação de intersecção L1, a área estudada foi principalmente afectada pela Orogenia Varisca. A 1ª fase de deformação varisca (F1) gerou dobras com superfícies axiais e xistosidade associada (S1) de direcção WNW-ESE, e forte pendor para NNE. Estas dobras D1 apresentam comprimentos de onda que nunca chegam a ser quilométricos, desenvolvendo-se um grande flanco inverso denunciando a presença de uma antiforma para NNE e uma sinforma para SSW. A 2ª fase de deformação varisca (F2) actuou na parte nordeste da área estudada e é caracterizada por ter gerado dobras de comprimento de onda quilométrico, com planos axiais e xistosidade associada S2 de direcção NW-SE, subverticais ou a pender fortemente para NE. Embora com alguma dispersão, as lineações de intersecção L2 e os eixos das dobras D2 apresentam maioritariamente forte pendor para E. A direcção e tipos de estruturas da F2 sugerem uma correlação com a terceira fase definida em vários pontos da Zona Centro Ibérica e estreitamente relacionada com as intrusões graníticas. Do ponto de vista petrológico, distinguem-se várias rochas sedimentares (pelitos e arenitos) todas elas sujeitas a metamorfismo que não ultrapassa a fácies dos xistos verdes. Dentro das rochas sedimentares mais grosseiras, há a destacar a presença de arenitos vulcânicos cuja composição denuncia, não muito afastados da bacia sedimentar, a presença de aparelhos vulcânicos que estariam em actividade durante a sedimentação. Foram analisadas isotopicamente 27 amostras de metapelitos colhidas em 5 locais diferentes de forma a abranger quase toda a área estudada. Os dados isotópicos de quatro destes locais de amostragem forneceram isócronas Rb-Sr, em rocha total, com valores da ordem dos 400-440 Ma. O granito do Caramulo, datado pela isócrona Rb-Sr em amostras de rocha total, forneceu uma idade de 326±12Ma. As idades modelo Sm-Nd (manto empobrecido) de 5 amostras de metapelitos estão compreendidas entre 1.35 e 1.25 Ga. Este período de tempo pode ser considerado como correspondendo à época de diferenciação mantélica da crusta que deu lugar à maioria das áreas fonte dos metapelitos.