Uma avaliacão fenomenográfica dos cursos suecos baseados na web

O propósito deste texto é discutir a avaliação de um curso superior oferecido por uma universidade sueca. Para tanto, parti de uma análise das avaliações feitas pelos estudantes, no ano de 2011-2012, quanto ao conteúdo, as aulas ministrada e a relação estabelecida entre o professor e os estudantes. O curso analisado foi o de Brasil Contemporâneo, da Universidade de Dalarna. O curso é oferecido na forma EBW e faz parte da graduação em Português.       As conclusões alcançadas e fundamentadas na análise do questionários  apontam para uma necessidade de uma sistematização do conteúdo e de uma melhor exposição do mesmo. Os estudantes, na sua maoria estrangeiros, têm uma percepção sobre a realidade brasileira que ao se contrapor à literatura do curso leva-os a reverem e a redefinirem a imagem que os mesmos tinham sobre o Brasil. Entrentanto, as avaliações apontam para a necessidade de desenvolvimento e formento de trabalhos em grupos que auxiliam na aprendizagem dos estudantes. Esta é um importante desáfio dos cursos baseados na Web, na rede de ensino superior sueca.

Fjärrvärmedrivna vitvaror : Erfarenheter från utveckling, installationer och kostnadsberäkningar

Värmedrivna vitvaror eller HWC-maskiner som de kallas av tillverkaren värms med varmt vatten från en cirkulerande krets via en värmeväxlare inbyggd i maskinen, till skillnad från konventionella maskiner som värms med el. Denna teknik skall inte förväxlas med maskiner som är anslutna till varmvattenledningen och fylls på med varmt vatten och som därmed begränsas till disk- och tvätt. Syftet med fjärrvärmedrivna vitvaror är alltså att använda fjärrvärme, som har lägre kvalitet och pris än elenergi för uppvärmning och torkning och på så sätt spara el och utöka fjärrvärmeunderlaget. En jämförelse av koldioxidutsläpp och primärenergianvändning mellan konventionella vitvaror och fjärrvärmedrivna vitvaror visar att både koldioxidutsläpp och primärenergianvändning blir lägre för fjärrvärmedrivna vitvaror om biobränsle anses koldioxidneutralt och den el som ersätts är producerad i kolkraftverk eller gaskombikraftverk.   Denna rapport beskriver utveckling och kommersialisering av värmedrivna vitvaror (disk- och tvättmaskiner samt torktumlare och torkskåp) och hur de kan anslutas mot fjärrvärmesystem i olika systemlösningar. Dessutom har de energimässiga och ekonomiska förutsättningarna för tekniken undersökts. Erfarenheterna från fältprovning är dock mycket begränsade, eftersom de byggen där fälttesterna skulle ske försenades. Under 2013 färdigställs ett flerbostadshus med värmedrivna vitvaror i 160 lägenheter i Västerås.   De utvecklade maskinernas värmeanvändning som andel av total energianvändning vid 60 graders framledningstemperatur har uppmätts till ca 50 % för diskmaskinen, 67 % för tvättmaskinen, 80 % för torktumlaren och 93 % för torkskåpet. I det studerade flerbostadshuset av passivhusstandard uppgår lasten från värmedrivna vitvaror komfortgolvvärme och handdukstorkar till upp mot 30 % av husets totala värmeanvändning. För småhus är motsvarande siffra upp mot 20 %. Att använda fjärrvärme istället för elvärme till dessa installationer som normalt är elvärmda kan allts minska elbehovet betydligt i lågenergibebyggelse vilket också minskar både koldioxidutsläppen och primärenergianvändningen.   Ekonomiska analyser har genomförts för två olika systemkoncept (separat vitvarukrets och Västeråsmodellen) för nybyggda småhusområden och flerfamiljshus där fjärrvärme inte bara används till vitvaror utan också till handdukstorkar och komfortgolvvärme. De ekonomiska analyserna visar att Västeråsmodellen är den mest ekonomiskt intressanta systemlösningen med värmedrivna vitvaror, handdukstork och komfortgolvvärme. I flerfamiljshus kan den vara konkurrenskraftig mot de elvärmda alternativen (konventionellt system med eldrivna vitvaror, komfortgolvvärme och handdukstorkar) om prisskillnaden mellan el och fjärrvärme är större än 0,7 kr/kWh. En parameterstudie visar att kapitalkostnaden blir ganska hög jämfört med energikostnaden, vilket betyder att lång livslängd och många cykler är viktigt för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för värmedrivna vitvaror. För passiva småhus blir kostnaden för Västeråsmodellen med värmedrivna vitvaror, handdukstork och komfortgolvvärme likvärdig med de elvärmda alternativen vid energiprisskillnader på 0,7 kr/kWh inklusive moms, medan det krävs prisskillnader på 0,9 kr/kWh inklusive moms för normalisolerade småhusområden.   Sammanfattningsvis kan sägas att i kommuner med ett konkurrenskraftigt fjärrvärmepris finns det viss lönsamhet för hela konceptet enligt Västeråsmodellen med värmedrivna vitvaror, komfortgolvvärme, och handdukstorkar. Om man däremot ser på konkurrensen för enskilda vitvaror är det främst torktumlaren som är konkurrenskraftig i bostäder. Målpriset på 1000 kr extra för värmedrift har inte kunnat uppnås inom projektet för diskmaskiner och tvättmaskiner. Det krävs lägre priser och låga anslutningskostnader för att räkna hem diskmaskinen och tvättmaskinen som enskilda komponenter.   Värmedrivna tvättmaskiner och torktumlare är konkurrenskraftiga i flerfamiljstvättstugor. Speciellt i de fall där beläggningen är god och flera maskiner delar på anslutningskostnaden till fjärrvärmecentralen kan värmedrift bli riktigt lönsam. Torkskåpens konkurrenskraft har inte kunnat utvärderas, då priset ännu inte fastställts. Att använda VVC-systemet för värmedistribution till värmedrivna vitvaror kan vara mycket intressant, men det kräver att legionellaproblematiken kan lösas. I nuläget finns ingen lösning som uppfyller formuleringarna i boverkets byggregler. Ett annat distributionssätt som kan vara intressant, men som inte undersökts i studien är att använda VVC för varmvattendistribution och en gemensam radiator- och vitvarukrets med konstant framledningstemperatur. Den aktör som förväntas ha störst ekonomiskt intresse av att tekniken implementeras är sannolikt fjärrvärmebolagen som får sälja mer värme och det ligger därmed främst på deras ansvar att marknadsföra tekniken i mötet med sina kunder.

Flit, fylleri och förbundsstatspotential : En undersökning av den nyzeeländska Sverigebilden i samband med skandinaviska emigranters ankomst till Wellington år 1871

This Bachelor’s thesis elucidates the subject of Swedish migration to New Zealand in 1871. Drawing on the work of Anthony Grigg, who has assessed the public opinions regarding the arrival of Scandinavians in 1871-1876, this study aims to highlight the image of Sweden and Swedes conveyed in New Zealand at this time. Through a hermeneutic engagement with newspapers of the day, it is concluded that Swedes in general were being portrayed as industrious, thrifty and well suited for the forestry labour expected of them. It is also shown, however, that Swedes and Sweden to a limited extent were being associated with notorious drinking habits and inferior intellectual abilities. Furthermore, the study highlights what appears to have been a medial difficulty to differentiate between Swedes and Norwegians.

Videography as production nexus : digital film cameras, media mangement and the distribution of creativity

This thesis is about new digital moving image recording technologies and how they augment the distribution of creativity and the flexibility in moving image production systems, but also impose constraints on how images flow through the production system. The central concept developed in this thesis is ‘creative space’ which links quality and efficiency in moving image production to time for creative work, capacity of digital tools, user skills and the constitution of digital moving image material. The empirical evidence of this thesis is primarily based on semi-structured interviews conducted with Swedish film and TV production representatives.This thesis highlights the importance of pre-production technical planning and proposes a design management support tool (MI-FLOW) as a way to leverage functional workflows that is a prerequisite for efficient and cost effective moving image production.

Solcellsdrivet FTX-system för miljonprogramshus : Tjärna Ängar, Borlänge

Projektet omfattade undersökning och framtagande av ett solcellssystem med förmåga att försörja ett FTX-system i ett flerbostadshus från miljonprogrammet med el. För att kunna bedöma storlek och utformning av komponenter har information tagits genom: Informationssökning via databaser, kurslitteratur och intervjuer Simuleringar av solceller i datorprogrammet PVSYST Modulering av ventilationskanaler i datorprogrammet MagiCAD Syftet var främst att undersöka om det gick att få fram ett teoretiskt fungerande system med avseende på både solceller och ventilation. Beroende på vad resultatet blev skulle även ekonomin i projektet undersökas. Undersökningen visade att det teoretiskt ska gå att installera solceller för elframställning som klarar av att täcka FTX-systemets elbehov på årsbasis. Solcellerna bedöms även producera tillräckligt med el för viss övrig elkrävande utrustning under stora delar av året. Det visade sig även att det skulle gå att få solcellerna ekonomiskt lönsamma om en kalkyltid på 14 år används. Metoden som använts för dessa resultat är noga beskriven och är med små förändringar tillämpbar för ett stort antal byggnader i det svenska byggnadsbeståndet. En viktig slutsats är att om fastighetsägarna kan se 15 år fram i tiden för en investering i solenergi, skulle det innebära inte bara miljömässiga utan även ekonomiska vinster. Det finns redan idag kunnande, teknik och produkter för att utvinna en stor del av fastigheternas elbehov genom solens energi.

English Vowels: A World English Perspective

In spite of having a fixed standard of pronunciation, English is being used in various ways in parts of the world, particularly in its way of utterance. English vowel is playing one of the significant roles in making different varieties of English language. This essay tries to see into detail how some phonetic features (formant movement, frequency, pitch) of English vowels vary in relation to Bengali, Catalan, Italian, Spanish and Swedish speakers. It has been found that all these speakers vary a lot from each other in the utterance of English vowels.

Passive crosslaminated timber buildings : Final report Cerbof-project no. 76

In this project, Stora Enso’s newly developed building system has been further developed to allow building to the Swedish passive house standard for the Swedish climate. The building system is based on a building framework of CLT (Cross laminated timber) boards. The concept has been tested on a small test building. The experience gained from this test building has also been used for planning a larger building (two storeys with the option of a third storey) with passive house standard with this building system. The main conclusions from the project are:  It is possible to build airtight buildings with this technique without using traditional vapour barriers. Initial measurements show that this can be done without reaching critical humidity levels in the walls and roof, at least where wood fibre insulation is used, as this has a greater capacity for storing and evening out the moisture than mineral wool. However, the test building has so far not been exposed to internal generation of moisture (added moisture from showers, food preparation etc.). This needs to be investigated and this will be done during the winter 2013-14.  A new fixing method for doors and windows has been tested without traditional fibre filling between them and the CLT panel. The door or window is pressed directly on to the CLT panel instead, with an expandable sealing strip between them. This has been proved to be successful.  The air tightness between the CLT panels is achieved with expandable sealing strips between the panels. The position of the sealing strips is important, both for the air tightness itself and to allow rational assembly.  Recurrent air tightness measurements show that the air tightness decreased somewhat during the first six months, but not to such an extent that the passive house criteria were not fulfilled. The reason for the decreased air tightness is not clear, but can be due to small movements in the CLT construction and also to the sealing strips being affected by changing outdoor temperatures.  Long term measurements (at least two years) have to be carried out before more reliable conclusions can be drawn regarding the long term effect of the construction on air tightness and humidity in the walls.  An economic analysis comparing using a concrete frame or the studied CLT frame for a three storey building shows that it is probably more expensive to build with CLT. For buildings higher than three floors, the CLT frame has economic advantages, mainly because of the shorter building time compared to using concrete for the frame. In this analysis, no considerations have been taken to differences in the influence on the environment or the global climate between the two construction methods.

El cambio de código en hispanohablantes en Suecia : Experiencias y actitudes

In this thesis it is investigated how Spanish-speakers in Sweden experience living with two languages ​​and how common it is for them to use code-switching in their everyday speech. The study has focused on not only the experiences but also the use of code-switching among Hispanics who have become bilinguals in Sweden. The study has also examined the attitudes the informants show towards code – switching.The aim of this study is to provide a picture of the experiences Spanish-speakers have of becoming bilinguals in Sweden and of learning and using Swedish as a second language. It is of interest to see how the bilinguals converse inside and outside the home and how frequent and accepted it is among the Hispanics in Sweden with the use of code-switching in different social contexts. In summary, we can see that the Hispanics in Sweden are satisfied with the linguistic development they have experienced by learning a new language and that they consider it beneficial being bilingual. The study shows that code-switching is very much used, but not fully accepted even by those who use it on a daily basis. Code-switching is in many cases not considered appropriate and it is sometimes performed unconsciously.

"Den stora stygga vargen?" : En argumentationsanalys om vargens moraliska värde i vargdebatten

The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens Rätt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens Rätt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens Rätt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem.

A Consumer Surplus Estimate of Peace & Love festival in Borlänge : A Travel Cost Approach

This thesis uses zonal travel cost method (ZTCM) to estimate consumer surplus of Peace & Love festival in Borlänge, Sweden. The study defines counties as zones of origin of the visitors. Visiting rates from each zone are estimated based on survey data. The study is novel due to the fact that mostly TCM has been applied in the environmental and recreational sector, not for short term events, like P&L festival. The analysis shows that travel cost has a significantly negative effect on visiting rate as expected. Even though income has previously shown to be significant in similar studies, it turns out to be insignificant in this study. A point estimate for the total consumer surplus of P&L festival is 35.6 million Swedish kronor. However, this point estimate is associated with high uncertainty since a 95 % confidence interval for it is (17.9, 53.2). It is also important to note that the estimated value only represents one part of the total economic value, the other values of the festival's totaleconomic value have not been estimated in this thesis.

Muntlig framställning : att tolka och förstå kunskapskraven i nationellt prov SVA 1

Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning. För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen. Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna. Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik.

Supervision as control system : the design of supervision as a regulatory instrument in the social services sector in Sweden

In this article, the prevailing official view of supervision as a regulatory instrument is examined as it applies to the social services sector in Sweden. The study is based on a comparison of the views expressed on the design of supervision as a regulatory instrument by two government commissions, the Supervision Commission and the Commission on Supervision within the Social Services (UTIS), and on the positions taken by the Government regarding the definitions of the concept of supervision proposed by these commissions. The view of supervision as a regulatory instrument expressed in these policy documents is analysed with the help of a theoretical framework describing the components, their functions and the governance characteristics of control systems. In the framework separate interrelated characteristics of the components are identified and summarized into two models of control systems. The analysis shows that supervision in the Swedish social services sector can be described in terms of both a disciplinary and non-disciplinary system. By its system theoretical basis and the identification of interrelated characteristics the study contributes to a broadened understanding of the construction and functions of supervision as a regulatory instrument and of how supervision within the Swedish social sector is meant to be designed.

Matematikläxans fördelar och nackdelar : En intervjustudie av lärares syn på matematikläxor i grundskolans tidigare år

Syftet med denna studie är att få kunskap om lärares syn på matematikläxor i grundskolans tidigare år. Förhoppningen var att få förståelse för lärares syfte med matematikläxor och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla med matematikläxors hjälp samt att jämföra vilka för- och nackdelar matematikläxan har. För att undersöka detta har sju intervjuer gjorts med lärare från olika skolor och olika årskurser från 1-6. Samtliga lärare som intervjuats undervisar i matematik. Lärares erfarenheter av läxornas betydelse för matematikundervisningen är ett viktigt område att få kunskap om. De lärare som deltog i intervjuerna uttryckte olika synpunkter på matematikläxan. Något lärarna var överens om var att läxa är en skoluppgift som eleven tar med hem efter skolans slut och arbetar med hemma. Lärarna uttryckte samstämmigt att eleverna inte utvecklar några förmågor med matematikläxans hjälp utan förmågorna utvecklar eleverna i skolan med hjälp av lärarna. Det framgick att samtliga lärare upplevde att matematikläxan var tidskrävande och för att matematikläxan ska nå syftet på bästa möjliga sätt behövs mer tid. Att läxan kopplas till undervisning och uppföljning är centralt för att syftet med matematikläxan ska uppnås enligt de intervjuade lärarna. Av resultaten framgår att några lärare är negativt inställda till matematikläxor för att uppföljning och koppling till undervisningen inte finns med och därför förlorar matematikläxan sitt syfte. Föräldrarnas förutsättningar är väldigt olika som exempelvis att de har svårigheter med det svenska språket eller inte är engagerade i barnets skolgång. Andra lärare är positivt inställda till matematikläxor för att färdighetsträningen och repetitionen är viktig och tiden som behövs för det inte räcker till i skolan.

Frihet i handläggningsarbetet? : En studie om handläggarnas handlingsutrymme vid beslut i sjukförsäkringsärenden på Försäkringskassan

Syftet med vår uppsats var att få en djupare insikt i och kunskap om hur de människor som arbetar med försäkringsärenden på Försäkringskassan upplever och ser på sitt arbete. Våra frågeställningar söker svaret på hur handläggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handläggningsarbetet. För att få svar på dessa frågor från ett ”inifrånperspektiv” har vi valt att hämta empirin från en fokusgruppintervju med fyra tjänstemän som arbetar med handläggning på en Försäkringskassa i Mellansverige. Vårt teoretiska utgångsläge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begränsningar i kundrelaterat arbete. En annan utgångspunkt för vår studie har varit tidigare forskning inom områden som berör Försäkringskassan. Vi har genom vår studie kommit fram till att den teori som Roine Johansson tar upp om handläggningsutrymme bekräftas utifrån de slutsatser vi dragit från vår analys. Den sociala relationen som utspelas mellan handläggarna i det dagliga arbetet får sin förklaring genom Asplunds teori om den socialt responsiva människan och ger upphov till en intern policy som formar ärendehanteringen för lokalkontoret på ett specifikt sätt. Vi har kommit fram till att det finns ett handlingsutrymme i Försäkringskassan som grundar sig på interna överenskommelser och egna initiativ i arbetet. Detta bekräftas av Roine Johanssons teori om handlingsutrymme inom Försäkringskassans arbetsområde.