Commenting, sharing and tweeting news : Measuring online news participation

Social plugins for sharing news through Facebook and Twitter have become increasingly salient features on news sites. Together with the user comment feature, social plugins are the most common way for users to contribute. The wide use of multiple features has opened new areas to comprehensively study users’ participatory practices. However, how do these opportunities to participate vary between the participatory spaces that news sites affiliated with local, national broadsheet and tabloid news constitute? How are these opportunities appropriated by users in terms of participatory practices such as commenting and sharing news through Facebook and Twitter? In addition, what differences are there between news sites in these respects? To answer these questions, a quantitative content analysis has been conducted on 3,444 articles from nine Swedish online newspapers. Local newspapers are more likely to allow users to comment on articles than are national newspapers. Tweeting news is appropriated only on news sites affiliated with evening tabloids and national morning newspapers. Sharing news through Facebook is 20 times more common than tweeting news or commenting. The majority of news items do not attract any user interaction.

The impact of personal background and school contextual factors on academic competence and mental health functioning across the primary-secondary school transition

Students negotiate the transition to secondary school in different ways. While some thrive on the opportunity, others are challenged. A prospective longitudinal design was used to determine the contribution of personal background and school contextual factors on academic competence (AC) and mental health functioning (MHF) of 266 students, 6-months before and after the transition to secondary school. Data from 197 typically developing students and 69 students with a disability were analysed using hierarchical linear regression modelling. Both in primary and secondary school, students with a disability and from socially disadvantaged backgrounds gained poorer scores for AC and MHF than their typically developing and more affluent counterparts. Students who attended independent and mid-range sized primary schools had the highest concurrent AC. Those from independent primary schools had the lowest MHF. The primary school organisational model significantly influenced post-transition AC scores; with students from Kindergarten--Year 7 schools reporting the lowest scores, while those from the Kindergarten--Year 12 structure without middle school having the highest scores. Attending a school which used the Kindergarten--Year 12 with middle school structure was associated with a reduction in AC scores across the transition. Personal background factors accounted for the majority of the variability in post-transition AC and MHF. The contribution of school contextual factors was relatively minor. There is a potential opportunity for schools to provide support to disadvantaged students before the transition to secondary school, as they continue to be at a disadvantage after the transition.

La litterature francophone de l’Afrique subsaharienne en Suède : Les Femmes font place à la honte

The aim of the article is to present the place and the role of contemporary Francophone Sub-Saharan African literature in Sweden. This study attempts to compare three levels in the circulation of literary works: translation, reception, and content. These dimensions converge in the analysis in order to pin down the place and the role of this literature in the Swedish context. The study is delimited to writers born after the independencies. The results show that contemporary francophone novels translated and categorized as African are dominated by female writers. The critique reveals a semantic field stressing the theme of shame in the novels by these six female authors, which is examined through in-depth analysis of one novel from each author. Preliminary conclusions are that Francophone African literature is present on the Swedish market since the independencies and even before, though, contemporary works translated into Swedish are produced in the diaspora. A comparison between the three studied levels show that female writers contribute to the shaping of African literature in Sweden to a great extent, even though literary critics sometimes judge them severely. Their explorations of aesthetic forms marry a new discretely engaged literature, constructive rather than vindictive. In this literature, the core issue of facing the shame is presented as a way to reach individual and collective dignity.

L’importation de la littérature française : un triple détournement de capital. Réflexions à partir d’une étude de réception journalistique en Suède

The background material of the study consists of articles about French literature gathered between 2010 and 2014 in the Swedish press. The aim of the article is to isolate the most widely discussed French literature from France in the Swedish press during the period, in order to explore why the transfer of this literature persists over time, how it is perceived, and which type of mediators bring about this transmission. The study raises questions about the image of French literature in Swedish media, Sweden’s impact on the transnational circulation of literature, and the use of French literature to place Sweden on the literary map. The results of the reception study show that French literature is presented as both aesthetically disruptive with innovative features and as a normative and traditional model. It incarnates an image of tradition as well as of modernity. French literature from France is principally mediated by orthodox journalists with a consistent symbolic capital, and the posture of these journalists is analyzed through Sapiro’s model, inspired by Bourdieu. The orthodox journalists manage to redirect the symbolic capital inherent to consecrated French literature at three levels: national, personal, and transnational. Firstly, the importation of French literature increases Swedish literature’s symbolic capital. Secondly, this transfer allows for an auto-consecration of the orthodox journalists themselves. Thirdly, this use of highly valued imported literature engenders a supplementary consecration (surconsecration) of a national literature and its dominating language. In conclusion, these observed bilateral literary exchanges show the often overlooked importance of peripheral countries in transnational literary transmission. The results modify Casanova’s (2002) model, since they display the impact on the market from the margins. The transfer of central national literatures in dominating languages towards peripheral countries allows for dominated languages and minor national literatures to take an active part in the construction and reconstruction of the relations on the global literary map.

Hunting the Beast on YouTube : The framing of nature in social media

Humans’ perceived relationship to nature and non-human lifeforms is fundamental for sustainable development; different framings of nature – as commodity, as threat, as sacred etc. – imply different responses to future challenges. The body of research on nature repre-sentations in various symbolic contexts is growing, but the ways in which nature is framed by people in the everyday has received scant attention. This paper aims to contribute to our understanding of the framing of nature by studying how wild-boar hunting is depicted on YouTube. The qualitative frame analysis identified three interrelated frames depicting hunting as battle, as consumption, and as privilege, all of which constitute and are constituted by the underlying notion of human as superior to nature. It is suggested that these hegemonic nature frames suppress more constructive ways of framing the human-nature relationship, but also that the identification of such potential counter-hegemonic frames enables their discursive manifestation.

Disabling and Enabling Technologies for Learning in Higher Education for All : Issues and Challenges for Whom?

Integration, inclusion, and equity constitute fundamental dimensions of democracy in post-World War II societies and their institutions. The study presented here reports upon the ways in which individuals and institutions both use and account for the roles that technologies, including ICT, play in disabling and enabling access for learning in higher education for all. Technological innovations during the 20th and 21st centuries, including ICT, have been heralded as holding significant promise for revolutionizing issues of access in societal institutions like schools, healthcare services, etc. (at least in the global North). Taking a socially oriented perspective, the study presented in this paper focuses on an ethnographically framed analysis of two datasets that critically explores the role that technologies, including ICT, play in higher education for individuals who are “differently abled” and who constitute a variation on a continuum of capabilities. Functionality as a dimension of everyday life in higher education in the 21st century is explored through the analysis of (i) case studies of two “differently abled” students in Sweden and (ii) current support services at universities in Sweden. The findings make visible the work that institutions and their members do through analyses of the organization of time and space and the use of technologies in institutional settings against the backdrop of individuals’ accountings and life trajectories. This study also highlights the relevance of multi-scale data analyses for revisiting the ways in which identity positions become framed or understood within higher education.

Through Eurocentric logics : The construction of difference in foreign news discourse on Venezuela

This study aims to explore the construction of difference in foreign news discourse on culturally similar but politically different non-Western subjects. Applying critical discourse analysis (CDA) together with a critique of Eurocentrism, the study examines difference in newspaper constructions of government supporters and oppositional groups in Venezuela. Discursive differences are evident in the strategies used for constructing the two groups with regard to political rationality and violence. Government supporters are associated with social justice, Venezuela’s poor, dogmatic behavior, and the use of political violence. The opposition, in contrast, is constructed as following a Western democratic rationale that stresses anti-authoritarianism. This group is primarily associated with victims of violence. While the opposition is conveyed as being compatible with Eurocentric values and practices, government supporters to great extent deviate from these norms. Such constructions serve to legitimize politico-ideological undercurrents of Eurocentrism, as the defense of liberalism.

Sustainability or climate change? An ecocritical analysis of Ian McEwan’s Solar :

This essay is an ecocritical literary analysis of the novel Solar. The aim is to investigate the effect on the reader of the main characters, place, symbols and satire with focus on climate change and sustainability. The protagonist Michael Beard, a despicable, selfish antihero, consumes everything and everybody whereas Tom Aldous, the heroic character, is devoted to a life of sustainability. Beard represents the greedy capitalistic Western consumer society and its male leaders who close their eyes to the warnings of a changing climate, and Aldous represents the sustainable and alternative lifestyle. Humor and ridicule exhibits the weaknesses and greed of mankind in a satirical way. Symbols like cancer and the Co2 emitting transport system symbolize overconsumption and a stressed globe. The effect on the reader is a reflection about the ongoing struggle between climate change and sustainability and the demand for a change towards a sustainable lifestyle.

Samarbete i agila systemutvecklingsprojekt : Vilka mänskliga faktorer påverkar samarbetets effektivitet?

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation.

Äldre invandrares från före detta Jugoslaviens förväntningar i mötet med sjuksköterskor i Sverige : -En kvalitativ intervjustudie

Dagens samhälle blir allt mer mångkulturellt. Det ställer högre krav på både omvårdnaden och sjuksköterskan. Sjuksköterskans eventuella brist på kompetens om kulturskillnader kan skapa kulturkrockar, missförstånd och felaktig omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka vilka förväntningar äldre invandrare från förre detta Jugoslavien har i möten med sjuksköterskan i Sverige samt hur sjuksköterskans kompetens kan skiljas från undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Metod: Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och baseras på sex intervjuer med äldre invandrare som ursprungligen kom från fd. Jugoslavien. Personlig kontakt togs med informanterna om deltagande i undersökningen genom serbiska/bosniska/kroatiska/makedoniska. Författaren informerade om studien och att de som ville delta kontaktade författaren. Insamlat material analyserades systematiskt med innehållsanalys. Resultat: Det som framkom att de äldre invandrarna förväntade sig i mötet med sjuksköterskan presenteras i följande fem kategorier; Att få bekräftelse för uttalade behov; Empatisk kontakt; Kommunikation och dialog i mötet; Respekt för sina värderingar och syn på hälsa och Trygghet. Slutsatsen: omvårdnad av äldre patienter med en annan kulturell bakgrund kräver båda kulturell kompetens och professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan behöver kunna identifiera patientens vårdbehov och i detta fallet även övergå de språkliga barriärer och nå patienten och förstå deras behov.

Laborativt arbete med konkret material inom matematikämnet : En empirisk studie med lågstadiets matematikundervisning i blickfånget

Matematiken är en abstrakt vetenskap. Laborativt arbete med konkret material sägs kunna överbrygga glappet mellan abstrakt och konkret. Denna kvalitativa studie syftar utforska vilka möjligheter och begränsningar lågstadielärare erfar kring konkret material. Resultatet visar att en vanlig uppfattning bland lågstadielärare är att konkret material besitter den positiva egenskapen att stötta elever i alla åldrar och nivåer i arbetet med att utveckla matematisk förståelse. Detta genom att konstruera inre bilder av matematiken hos eleverna, vilka sedan kan stötta eleverna på vägen mot matematisk abstraktion och generalisering. Arbetssättet tycks också kunna väcka intresse, nyfikenhet och lust att lära matematik samt bjuda in till rikare möjligheter till kommunikation jämfört med läroboksfokuserad undervisning. Dock har valet av konkret material betydelse. Negativa faktorer som uppmärksammats är att leklust riskerar ta fokus från matematiken samt att duktiga elever särskiljer laborativ matematik med konkret material från "riktig" matematik i läroboken. Dokumentationen av arbetet kring det konkreta materialet är dessutom tidskrävande. En slutsats som dras är att laborativt arbete med konkret material inte ensamt kan stå som bas för elevers matematiska utveckling. Däremot kan arbetssättet kombineras med lärobokens färdighetsträning och matematikdiskussioner och tillsammans bidra till fördjupad förståelse genom att eleverna i ett varierat arbetssätt tillåts möta matematikens olika uttrycksformer.

Att vara kommunikativt låst : Professionellas berättande om (vanskliga) vårdrelationer

The aim of the article is to shed light on the social dynamic that characterizes communicative breakdowns. As a first stage, this has been explored through individual and group interviews with 34 healthcare professionals about situations where they claim there has been a communication breakdown. Based on the professionals’ testimonies, the research question was: how do professionals illustrate their experiences of communicative breakdowns? In terms of theory, the study draws upon an integrated approach to language and social interaction dynamics – for example how actors mediate positions and roles, but also present, negotiate and determine the course of action in patient cases. Findings show: (1) different degrees of severity in communicative breakdowns, and (2) that the professionals have developed and use both explicit and implicit strategies to handle ”delicate relationships” in this kind of interactions.

Geometriundervisning enligt Van Hieles utvecklingsnivåer : En kvalitativ studie om överensstämmelsen mellan lärares planering, genomförande och uppfattning av geometriundervisning i årskurs 3

Denna studie har undersökt överensstämmelsen mellan lärares planering, genomförande och uppfattning av geometriundervisning i årskurs 3. Bakgrunden till undersökningen är att elever i årskurs 4 uppvisar låga resultat i geometri. Bakgrunden är även att lärare som fokuserar på kommunikation, samarbete och utmaningar i geometriundervisningen kan se till att elever får arbeta med annat än enskilt räknande av rutinuppgifter, något som studier efterfrågar. Utifrån detta behövs en studie som undersöker lärares geometriundervisning närmare, gärna ur flera perspektiv. I denna studie samlades data om två lärares geometriundervisning in genom observationer, intervjuer och innehållsanalyser. Dataanalysen har utgått från Van Hieles utvecklingsnivåer. Resultatet visar att lärarna föredrar en balans mellan enskilt arbete med rutinuppgifter och alternativ till detta men har ett omedvetet fokus på olika geometriska aspekter vid varje stadie som tillhör undervisningen (planering, genomförande, uppfattning). Konsekvenserna blir exempelvis att en Van Hiele-nivå som ska bearbetas enligt planering inte alls berörs i genomförandet av lektionen, samt att nivåer hoppas över. Det finns även utmaningar i att skapa balans mellan matematik och aktivitet samt en avsaknad av geometriskt innehåll i en del läroböcker. Elever i årskurs 4 kanske har låga resultat i geometri för att nivåer av geometrilärande hoppas över i undervisningen?

Von der Minderheit zur Mehrheit? Psycho-soziale Einflüsse bei der Verbreitung klima-schonender Innovationen

Vor dem Hintergrund des Klimawandels und weiterer Zukunftsherausforderungen stellt sich in drängenderem Maße die Frage, wie der Wandel zu einer nachhaltigen Gesellschaft gelingen kann. Im Zuge dessen rücken zunehmend solche Lösungsansätze in den Fokus, die an der Schnittstelle von technischen und sozialen Systemen nachhaltige und klimaschonende Innovationen entwickeln. Die vorliegende Dissertation beschäftigte sich in diesem Kontext mit der Frage, welche psychologischen und sozialen Faktoren und Mechanismen bei der individuellen Übernahme (Adoption) klimaschonender Innovationen von Bedeutung und für deren weitere Verbreitung (Diffusion) förderlich sind. Auf theoretischer und konzeptioneller Ebene wurden einerseits persönliche Eigenschaften von Adoptern wie der eigene Lebens- und Informationsverarbeitungsstil und andererseits die Charakteristika klimaschonender Innovationen und deren individuelle Wahrnehmung und Bewertung betrachtet und in einem umfassenden Modell integriert. Die Arbeit untersuchte zunächst mit Hilfe einer breit angelegten Fragebogenstudie (N = 778), wie weit die Innovationen Bezug von Ökostrom und Beteiligung an Bürger-Solaranlagen in verschiedenen sozialen Milieus bereits verbreitet waren und wie diese in milieuspezifischer Perspektive beurteilt und kommunikativ rezipiert wurden. Mittels Strukturgleichungsmodellierung wurde untersucht, inwiefern sich die Bewertungs- und Entscheidungsstrukturen von frühen und späteren Adoptern unterschieden. Es zeigten sich klare milieuspezifische Schwerpunkte: Personen aus dem postmateriellen und den hedonistischen Milieus bewerteten diese Innovationen positiver und waren häufiger unter den Adoptern zu finden als traditionelle und Mainstream-Milieus. Zudem deuteten die Ergebnisse auf eine stärker deliberativ ausgeprägte Entscheidungsstruktur bei frühen Adoptern hin – zumindest hinsichtlich des Bezugs von Ökostrom, der zum Zeitpunkt der Untersuchung bereits weiter verbreitet war als die Beteiligung an Bürger-Solaranlagen. In einer ergänzenden experimentellen Erhebung (N = 356) wurden die Teilnehmende zufällig einer von drei Untersuchungsbedingungen zugeordnet: In einem Informationstext über Smart Meter war eine (fingierte) entweder starke soziale Norm (Mehrheitsbedingung), eine schwache soziale Norm (Minderheitsbedingung) oder keine derartige soziale Information (Kontrollbedingung) enthalten. In einem nachfolgenden Test auf Wissenstransfer – als Indikator der Informationsverarbeitungstiefe – schnitten Personen mit geringerem Interesse an Smart Metern (also solche, die keine weiteren Informationen nachfragten) in der Mehrheitsbedingung am besten ab, wohingegen Personen mit größerem Interesse (fragten weitere Informationen nach) in der Minderheitsbedingung die beste Leistung erzielten. Auch diese Ergebnisse deuten auf unterschiedliche Informationsverarbeitungs- und Entscheidungsstrukturen je nach Wahrnehmung des bisherigen Verbreitungsgrads in Interaktion mit persönlichen Dispositionen hin. Aus den Ergebnissen lassen sich vielfältige Implikationen für ein verbessertes Marketing klimaschonender Innovationen, die umweltpolitische Praxis und für die weitere Forschung ableiten. Es wird empfohlen, bei der Kommunikation (z.B. im Rahmen zielgruppenspezifischer Kampagnen) soziale Normen und deren differentielle Wirkung auf die Verarbeitung innovationsbezogener Informationen gezielter zu nutzen. Da unter den aktuellen Rahmenbedingungen mit keiner hundertprozentigen Diffusion der betrachteten Innovationen in alle gesellschaftlichen Gruppen hinein zu rechnen ist, werden auf politischer Ebene neben „weichen“ politischen Instrumenten auch fiskalische oder ordnungsrechtliche Maßnahmen erforderlich sein. Schließlich erscheint es sinnvoll, sich in der weiteren Forschung stärker mit kommunikativen Prozessen wie beispielsweise Meinungsführerschaft oder dem Einfluss von Medienkampagnen und medialer Berichterstattung auseinander zu setzen.