823 resultados para Mexican fiction
Resumo:
In his article ‘Narrative Matters’, Gordon Bates (Bates, 2016) discusses the relevance of the humanities, and in particular that of fiction, in helping us to understand the experiences and problems of adolescents suffering men- tal health problems. Notably, the number of novels pub- lished for children and adolescents that focus on mental health problems has risen considerably since the begin- ning of this century. The ‘Goodreads’ (Goodreads, 2016) website lists more than 1000 fiction titles on matters pertaining to mental illness published for the UK and US markets since 2000.
Resumo:
This essay began as a hybrid critical/creative paper that was presented as part of an all-female panel discussing the intersections between writing and extreme violence. My own paper was on the relationship between my creative nonfiction novel The Museum of Atheism and the real life murder of six-year-old beauty queen, JonBenet Ramsey. This essay is an attempt to represent the writing process of the creative nonfiction author, and to consider the ways in which critical theory can be used to highlight, or conversely obscure, fictional writing. In addition to considering the effect of using a real story, a true crime, as the basis for a semi-fictional work, this essay will also consider the relationship I had as a writer to my publisher, editor and agent, and their interventions in the writing process to ensure that facts were deliberately skewed or warped in order to avoid litigation. Finally, I will consider my own relationship to the material, and the impact that this had on the writing process.
Resumo:
A great variety of color banded CaC03 is known as „Mexican Onyx“, and is extensively used for ornamental purposes. Within the San Antonio Texcala mining district an area of about 24.000 m2 is covered by a thick travertine crust with a calculated volume of at least 2,8 x 1061. It originates from warm waters that emerge on young fissures and faults. It seems to be likely that the travertine formation is related to the hydrothermal activity of the Transmexican Volcanic Belt and to the seismicity of this zone. The deposit is built up by different travertine varieties. The main lithotypes are: (1) dense crystalline laminated travertine; (2) ray crystal travertine; (3) shrub layer travertine; (4) irregular porous travertine; (5) travertine breccia. Textural variation seems to be related to water temperature/distance from the emergence point, rapid or slow degassing of CO, and bacterial influence. At the moment, a light green banded variety (native sulfur impurities) is mined. It is the facture fill of a morphological prominent fissure-ridge travertine. U/Th data indicate, that the travertine has been deposited since at least 52 + 5 ka.
Resumo:
artículo -- Universidad de Costa Rica. Centro Investigación en Biología Molecular y Celular, 2010. Este documento es privado debido a limitaciones de derechos de autor.
Resumo:
Partiendo de la noción de literatura de pensamiento, como conjunto heterogéneo y complejo de formas literarias con vocación argumentativa, el estudio que sigue pretende mostrar a la vez el valor paradigmático del ensayo, en el marco de estas escrituras, y la naturaleza transfronteriza de los géneros de no-ficción, entre los cuales el ensayo y la crónica periodística constituyen dos de las formas más próximas. En un primer momento, se analizan los rasgos característicos del ensayo, tal como Montaigne lo concibió, con el fin de determinar las líneas de fuerza de esta forma matricial, de la que procede hasta hoy toda una tradición de escritos asistemáticos y porosos de naturaleza personal y reflexiva. En un segundo momento, se estudian los rasgos específicos de la crónica periodística contemporánea, a la luz del modelo canónico, poniendo el énfasis en la perspectiva subjetiva de la mirada y en la noción de actualidad, como principales indicadores de la dimensión permeable e híbrida de este género.
Resumo:
Denna tvärvetenskapliga studie kontextualiserar den skönlitterära framställningen av hungersnöden i Irland i mitten av 1800-talet i förhållande till tre olika faser av irländsk historieskrivning ‒ den nationalistiska, den revisionistiska, och den postrevisionistiska ‒ med syfte att granska i vilken mån prosafiktionen antingen återspeglar eller motsäger historikernas tolkningar. År 1845 drabbades landet av en dittills okänd potatispest som förstörde skörden helt eller delvis under de följande fem åren. Missväxten ledde till utbredd svält och epidemiska sjukdomar som dödade åtminstone en miljon människor, medan ytterligare en och en halv miljon flydde, huvudsakligen till Förenta Staterna, England, och Kanada. I sina försök att hitta en rationell förklaring till hur potatispesten kunde utvecklas till den värsta svältkatastrofen i Europa under modern tid, har historiker påvisat ett antal bidragande faktorer, till exempel överbefolkning, de fattigaste jordlösa småbrukarnas och lantarbetarnas beroende av potatisen som sitt baslivsmedel, underutveckling inom jordbruket, det rådande jordegendomssystemet, och den dåvarande brittiska regeringens misslyckande att tillhandahålla effektiv och tillräcklig nödhjälp. Historiska förklaringar är naturligtvis nödvändiga för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hungersnödens orsaker och konsekvenser, men svårigheten med att skildra offrens situation i en historiografisk analys baserad på fakta är uppenbar då deras egna vittnesmål till största delen saknas i källmaterialet. Följaktligen finns det en risk att historieskrivningen förmörkar det som onekligen var centrala realiteter för de värst drabbade, nämligen svält, vräkning, sjukdom och död. Här kan skönlitteraturen bidra till att komplettera historien. Genom att fokusera på ett specifikt (fiktivt) samhälle och dess (fiktiva) individer, kan skönlitterära verk ge en inblick i hur hungersnöden inverkade på olika samhällsskikt, vad människorna gjorde för att överleva, hur nöden och fasorna påverkade deras psyke, och vad eller vem de höll ansvariga för katastrofen. Å andra sidan kan denna fokusering innebära att författaren misslyckas med att ge en helhetsbild av hungersnödens enorma omfattning och att redogöra för alla faktorer som orsakade och förlängde den. Paul Ricoeurs teori om samspelet mellan historia och fiktion (the interweaving of history and fiction) är därför ett nyckelbegrepp för att bättre förstå denna traumatiska period i Irlands historia. Avhandlingen omfattar en textanalytisk, komparativ kritik av ett antal historiska och skönlitterära verk. Genom närläsning av dessa texter granskar jag vilka aspekter av hungersnöden (politiska, ekonomiska, sociala) de olika författarna valt att behandla, och på vilket sätt, samt hur deras synvinklar har format tolkningarna i sin helhet. I detta sammanhang tar jag också upp skillnaderna mella fakta och fiktion, och speciellt de etiska problem som är förknippade med skildringen av traumatiska händelser och mänskligt lidande. Samtidigt undersöker jag, med hänvisning till Roger D. Sells kommunikationsteori, huruvida vissa författare anslår en påstridig ton i sina verk och hur detta påverkar dialogen mellan författare och läsare. Med utgångspunkt i Ricoeurs teori argumenterar jag för att historia och fiktion inte bör ses som ömsesidigt antitetiska diskurser i skildringen och tolkningen av det förflutna, och att skönlitteraturen genom fokuseringen på offren, som ofta tenderar att reduceras till statistik i historieskrivningen, kan förmedla en bättre förståelse och en djupare känsla för den mänskliga dimensionen av den tragedi som utspelades under hungeråren.
Resumo:
Comparatively few contemporary writers have accompanied American POWs home from Hanoi, been arrested on the White House Lawn, or been dragged off in shackles to serve time in the Greenwich Village Women's House of Detention. Paley's pacifist, socialist politics are also deeply rooted in a family past where memories were still fresh of Tsarist oppression - one uncle shot dead carrying the red flag, and parents who reached America only because the Tsar had a son and amnestied all political prisoners under the age of twenty-one. At this point, Paley's father (imprisoned in Archangel) and her mother (in exile) took their chances (and all their surviving relatives) and very sensibly ran for their lives. Her grandmother recalled family arguments around the table between Paley's father (Socialist), Uncle Grisha (Communist), Aunt Luba (Zionist), and Aunt Mira (also Communist). Paley's own street-wise adolescence involved the usual teenage gang fights, between adherents of the Third and Fourth Internationals. This article is copyright MHRA 2001, and is included in this repository with permission.
Resumo:
The article is based on the research project titled “Intercultural Dimension in Corporate Culture of Multinational Companies” and it deals mainly with cultural stereotypes that influence business relations. The article takes a famous research of Geert Hofstede and extends it on Czech-Mexican business reality. The article is therefore dedicated to Czech businessmen who are interested in having good relations with Mexico and avoiding mistakes that could prevent them from doing so. The first part of the article covers Hofstede´s dimensions and compares them with other studies. The comments include topics such as social hierarchy in Mexico, Mexican collectivism and life values, approach to pragmatism of both Czech and Mexican nations and also how these nations tend to indulgency. The second part of the article is aimed at the image of Czech Republic in the foreign markets and includes the feedback on Czech work behaviour from Latinoamericans who have previously worked with Czechs.
Resumo:
Abstract available: p. [ii]-[iii].
Resumo:
Homeless women are one of the most vulnerable groups worldwide since they are victims of labor and sexual exploitation, abuse, discrimination and marginalization at a higher rate than the rest of the population. However, currently, Mexico lacks of an accurate definition of such social group, and their characteristics as well as the magnitude and dimensions of the phenomenon are only partially and superficially known. The purpose of this research was to develop and validate a typology of homeless women living in Mexico City. To fulfill this purpose, 300 indepth interviews were conducted and examined thoroughly with a systematic analysis of the content. The main results indicate that homeless women constitute a social group immersed predominantly in circumstances of violence, marginalization, poverty and social exclusion. Also, this collective includes two subgroups: women at risk of homelessness and women emergency sheltered, unsheltered or absolutely homeless and living in places not intended for human habitation. With this typology it is possible to define, characterize and distinguish homeless women. In addition, the phenomenon can be known with more certainty and accuracy enabling, thus, the design of effective treatment strategies.
Resumo:
Diverses œuvres de poésie moderne et contemporaine mettent en scène le rapport à l’écriture d’un sujet lyrique. Une telle problématique trouve une incarnation particulièrement intéressante dans l’œuvre de Patrice Desbiens, notamment dans certains de ses textes des années 1990 et 2000, où elle apparaît avec plus d’acuité. Pourtant, sa pratique auto-réflexive a fait l’objet de très peu de recherches. Afin d’éclairer le rapport qu’entretient Patrice Desbiens avec l’écriture et avec la poésie, ce mémoire s’intéresse à deux de ses textes, soit La fissure de la fiction (1997) et Désâmé, (2005) en accordant davantage d’espace au premier, que je considère comme un texte-charnière dans la production poétique de Desbiens. Dans un premier temps, mon travail présente ainsi la précarité qui caractérise le protagoniste de La fissure de la fiction et, sous un autre angle, le sujet lyrique de Désâmé. Dans cette optique, la figure du poète est étudiée dans La fissure de la fiction à la lumière de la reprise ironique du mythe de la malédiction littéraire et du sens que la réactualisation de ce mythe confère au personnage dans ce récit poétique. Dans un second temps, ce mémoire s’attache à montrer que la cohérence et la vraisemblance des univers mis en scène dans La fissure de la fiction et Désâmé sont minées. C’est à l’aune de ces analyses que peut ensuite être envisagé le rôle d’une poésie qui, en dernière instance, comporte malgré tout un caractère consolateur, en dépit ou en raison de l’esthétique du grotesque, tantôt comique, tantôt tragique, dans laquelle elle s’inscrit et que nous tâcherons de mettre en lumière.