Undervisning i naturvetenskapliga ämnen : En litteraturstudie om vad som är betydelsefullt i NO-undervisning för elever i årskurs F-6.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vad tidigare forskning beskriver som betydelsefullt i NO-undervisningen för att elever i årskurs F-6 ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Med det menas att en systematisk genomgång av tidigare genomförd och publicerad forskning som är relevant för studiens frågeställningar har utförts. Sökningar efter relevant svensk och internationell forskning har skett i databaserna Eric (Proquest), Google Scholar, Summon, avhandlingar.se och NorDiNa. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns flera faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. De som tas upp i denna litteraturstudie är diskussioner, vardagsbegrepp som kopplas till naturvetenskapliga begrepp, hur begrepp som används i olika sammanhang, att skapa sammanhang, tidig undervisning, praktiska experiment och undersökningar, arbetssätt och samband mellan intresse och kunskap. När litteraturstudien genomförts dras slutsatsen att tidigare forskning anser att ett undersökande arbetssätt är betydelsefullt för att elever ska erbjudas kunskaper i NO och att elevernas intresse påverkar kunskapsutvecklingen.

Laborativt arbete i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om möjligheter och utmaningar med ett laborativt arbete i grundskolan

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om ett laborativt arbetssätt och hur ett sådant arbetssätt kan användas i den naturvetenskapliga undervisningen. Detta syfte uppfylldes genom att besvara två frågeställningar. Den första berörde lärares syfte och mål med ett laborativt arbetssätt. Den andra frågeställningen undersökte vilka möjligheter och utmaningar som följer med ett laborativt arbetssätt ur ett elevperspektiv. Studiens design är en systematisk litteraturstudie, en sådan studie syftar till att finna all relevant litteratur inom ett visst område, för att sedan värdera och läggas samman den. Litteraturen har valts ut genom sökning i databaserna Summon, NorDiNa, DiVa, Eric (Ebsco), Google Scholar samt avhandlingar.se. Resultatet av denna studie visar att lärare har generella och specifika mål med sina laborationer, dessa mål görs i olika grad synliga för eleverna och där några mål förblir helt explicita. Med ett laborativt arbetssätt kan eleverna med rätt förutsättningar utveckla kunskaper om hur de kan reflektera, kritiskt granska samt formulera hypoteser och slutsatser. Dessa kunskaper och förmågor överensstämmer med de systematiska undersökningar som präglar de naturorienterande ämnenas kursplaner.

Teaching grammar: A study of the common English grammar errors and grammar teaching methods that can be relevant for Swedish upper secondary schools

Grammar has always been an important part of language learning. Based on various theories, such as the universal grammar theory (Chomsky, 1959) and, the input theory (Krashen, 1970), the explicit and implicit teaching methods have been developed. Research shows that both methods may have some benefits and disadvantages. The attitude towards English grammar teaching methods in schools has also changed and nowadays grammar teaching methods and learning strategies, as a part of language mastery, are one of the discussion topics among linguists. This study focuses on teacher and learner experiences and beliefs about teaching English grammar and difficulties learners may face. The aim of the study is to conduct a literature review and to find out what scientific knowledge exists concerning the previously named topics. Along with this, the relevant steering documents are investigated focusing on grammar teaching at Swedish upper secondary schools. The universal grammar theory of Chomsky as well as Krashen’s input hypotheses provide the theoretical background for the current study. The study has been conducted applying qualitative and quantitative methods. The systematic search in four databases LIBRIS, ERIK, LLBA and Google Scholar were used for collecting relevant publications. The result shows that scientists’ publications name different grammar areas that are perceived as problematic for learners all over the world. The most common explanation of these difficulties is the influence of learner L1. Research presents teachers’ and learners’ beliefs to the benefits of grammar teaching methods. An effective combination of teaching methods needs to be done to fit learners’ expectations and individual needs. Together, they will contribute to the achieving of higher language proficiency levels and, therefore, they can be successfully applied at Swedish upper secondary schools.

Jämförelse av europeiska fotbollsklubbars logotyper : En visuell innehållsanalys

Sedan fotbollens början 1863 har sporten idag vuxit till en mångmiljardindustri. Detta innebär att klubbarna framställs mer som företag där den visuella identiteten är en viktig faktor när det kommer till marknadsföring. Syftet med denna studie är att jämföra 98 europeiska fotbollsklubbars logotyper från fem olika ligor för att hitta samband och skillnader i utformningen mellan länder och ligor. Resultatet sammanfattades i form av generiska logotyper för respektive liga. De 98 klubbarna hämtades ur de fem europeiska ligor som 2014 hade störst tv-intäkter. Logotyperna samlades in genom bildsökningar via Google. Logotyperna sorterades efter respektive liga och överskådades för att definiera lämpliga kategorier för en visuell innehållsanalys. Den visuella innehållsanalysen visade att ligorna skiljer sig något vad beträffar logotypernas utformning, men att de har vissa gemensamma grundläggande drag.

Kroppsligt lärande inom undervisning i teknik : En systematisk litteraturstudie om det kroppsliga lärandets betydelse för elevers kunskapsutveckling

Begreppet kroppsligt lärande finns inte tydligt uttryckt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Studiens syfte är att ta reda på vad forskningen beskriver som kroppsligt lärande och hur ett kroppsligt lärande kan bidra till elevers kunskapsutveckling i teknik. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökord formulerats utifrån syftet och sedan använts för att systematiskt söka litteratur i databaserna Libris, Summon, ERIC via Ebsco Google Scholar och ERIC via ProQuest. Efter sökprocessen har relevant litteratur genomgått kvalitetsgranskning och en innehållsanalys för att se om litteraturen svarade på frågeställningarna. I studien har fyra teman använts; Teoretiskt och praktiskt lärande, problemlösning, den tekniska världen och pedagogens ansvar. Genom den systematiska litteraturstudien visar resultatet att ett kroppsligt lärande är ett samarbete mellan hjärna och hand, teori och praktik i ett. Elever behöver få använda det kroppsliga lärandet för problemlösning och värdering av teknik. Studiens slutsatser pekar på vikten av användandet av kroppsligt lärande i undervisningen och på den stora roll som läraren har. Läraren bör bedriva en undervisning som är meningsfull och tydlig genom ett uttalat syfte. Den här studien kan redovisa en definition av kroppsligt lärande och vad det kan tillföra för elevernas kunskapsutveckling i teknikämnet.

Att skriva sig till läsning – en effektiv metod för läs- och skrivinlärning?

Denna litteraturstudie syftar till att via forskning söka svar på huruvida metoden att skriva sig till läsning (ASL) är mer effektiv än andra metoder för läs- och skrivinlärning i grundskolans tidiga år. Studiens frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har granskats och analyserats. För att söka vetenskapliga artiklar har databaserna Google Scholar och ERIC (Education Resources Information Center) använts. Personer som förespråkar metoden har även kontaktats och tipsat om den forskning de känner till. Det framkom genom litteratursökningen att det finns begränsat med forskning kring ASL och den forskning som finns efterfrågar ytterligare forskning. Vissa forskningsresultat pekar på att ASL kan vara effektivt för elevers läs- och skrivinlärning men resultatet av denna litteraturstudie visar hur komplext det kan vara att undersöka effektiviteten av en metod då det kan vara svårt att finna en kontrollgrupp som har samma förutsättningar som testgruppen. ASL blir allt mer populärt i svenska skolor och många som använder metoden hyllar den, men det är inte tydligt om det är det datorbaserade skrivandet i sig eller andra faktorer som bidrar till metodens påstådda framgångar. Under rubriken diskussion diskuteras även möjligheterna och begränsningarna kring forskning av läs- och skrivinlärningsmetoder.