1000 resultados para digitala- och sociala medier
Resumo:
Syftet med studien har varit att underska om infrandet av IAS 40 - Frvaltningsfastigheter har bidragit till en mera vrderelevant redovisning. Vid vrderelevansstudier r det fretagets brsvrde/aktiekurs som skall relateras till ngot eller ngra redovisningsmtt i fretagets redovisning. I denna studie har det blivit fretagets redovisade egna kapital som blivit detta mtt. Underskningen innefattar sledes en analys av frhllandet mellan variablerna brsvrde och redovisat eget kapital, men ocks en analys av hur variablerna var fr sig upptrtt fre och efter infrandet av IAS 40. Vrdering till verkligt vrde har inneburit en omedelbar och avsevrd anpassning av fretagens redovisade egna kapital till fretagens vrde p brsen just vid vergngen. Tiden efter det att regelndringen genomfrts har kade kursrrelser konstaterats p fretagens rapporteringsdagar. Likas har variationen i redovisat eget kapital kat och ven samvariationen mellan variablerna brsvrde och redovisat eget kapital. Det kan konstateras att det finns ett beroendefrhllande mellan den publicerade redovisningsinformationen och aktiekurser p kort sikt, dr aktiekursen beror av informationen. Studien pstr dock inte att reaktionerna r en konsekvens av infrandet av IAS 40. P lng sikt r frhllandet mera komplicerat. Samvariationen mellan variablerna har frbttrats efter den 1 januari 2005. Om detta beror p att aktieplacerarna anpassat aktiekursen till redovisat eget kapital eller om det r s att fretagen anpassat redovisningen till aktiekursen kan inte bedmas (en sdan anpassning var uppenbar just vid vergngen till IAS 2 40). Det kan dock konstateras att aktiekursen varit i stigande bde fre och efter den 1 januari r 2005 samtidigt som kvoten brsvrde/redovisat eget kapital upphrt att stiga drefter. Av detta skl finns det anledning att anta att aktiekursen p lng sikt har sin utveckling oberoende av balansrkningens redovisning av redovisat eget kapital. Det torde ocks vara naturligt att det r p detta stt eftersom fastigheternas verkliga vrde varit knda i redovisningen ven nr dessa inte redovisats i balansrkningen.
Resumo:
I avhandlingen granskas den debatt som frdes om seriemediet och serielsandet i Finland frn brjan av 1950-talet till brjan av 1960-talet. Serietidningen var d ett nytt medium och franledde en oro betrffande barns lsvanor. Seriefrgan diskuterades i pressen och problematiken engagerade barnskyddsorganisationer och forskare, behandlades i riksdagen och undersktes av en statlig kommitt. De olika debattuttrycken analyseras i studien. Avhandlingens teoretiska perspektiv r styrningsanalytiskt och bygger p diskussionen om regementalitet (governmentality). I studien granskas hur seriemediet, barndom och regleringen av dessa kom att definieras i behandlingen av det s.k. serieproblemet. Serierna definierades som ett problematiskt medium p ett flertal stt. De huvudsakliga argumenten mot serierna var dels att de frstrde barns lsfrmga, dels att de budskap som serierna frmedlade till barnen var av fel slag. Enligt kritiken var serierna sprkligt fattiga och innehllsmssigt alltfr vldsamma. Fljaktligen utgjorde serierna ett hot mot barnen. Barnen kom ur detta perspektiv att definieras som inkompetenta medieanvndare och i behov av skydd. I debatten upplyftes olika stt att lsa och reglera problemet. Man underskte problematiken och upplyste allmnheten om den, man frskte pverka serieutgivarna och man pkallade censur. Seriedebatten och den verksamhet som debattrerna gnade sig t ledde dock inte till synbara resultat, t.ex. ny lagstiftning eller frndringar i seriemarknaden. nd dog debatten i brjan av 1960-talet. Problemet med de serielsande barnen hanterades m.a.o. genom sjlva debatten. Samtidigt uteblev mera drastiska former av reglering. Ett vergripande syfte fr analysen av den kunskap som skapades i debatten dess varierande frstelse av seriemedium, barndom och reglering r att erbjuda infallsvinklar till aktuella diskussioner om och farhgor angende barns mediebruk. Med fokus p bredden hos debattens uttryck och de diskursiva ramarna fr problematiseringen av barns serielsande ger avhandlingen perspektiv p den med jmna mellanrum uppdykande frgestllningen om barns mediebruk.
Resumo:
Frldraskap upplevs som en utmanande uppgift i dag och det psts att frldrar oftare n frr skulle var i behov av rd och std betrffande barnuppfostran. Denna uppgift kan ytterligare frsvras om det i familjen finns ett hyperaktivt okoncentrerat barn att uppfostra. Detta arbete underskte effekterna av ett kortvarigt gruppbaserat interventionsprogram benmnt Familjeskolan POP (Preschool Overactivity Programme). Familjeskolan r avsedd fr familjer med barn i lekldern, som visar beteendesvrigheter ssom ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), ODD (Oppositional Deficit Disorder) eller CD (Conduct Disorder). Mlet fr Familjeskolan r att ka frldrarnas kunskaper och sjlvfrtroende d de har ett krvande svrhanterligt barn att uppfostra. Familjeskolan strvar ocks till att reducera barns icke-nskvrda beteenden genom att ka deras sociala frdigheter och koncentrationsfrmga. Familjeskolan verkstlldes i Helsingfors vid ADHD- centrets lokaliteter. 45 mdrar och deras barn frn huvudstadsregionen deltog i denna underskning. Av dessa deltog 33 i Familjeskola-programmet medan de 12 vriga bildade den s.k. kontrollgruppen. Underskningsresultaten tyder p frbttringar betrffande bde moderns och faderns frldrakunskaper efter Familjeskola-interventionen. Det r att lgga mrke till att enbart mdrar deltog i interventionsprogrammet. Efter programmet klarade mdrar enligt egen utsaga vardagen bttre. Speciellt hade de blivit bttre p att hantera barnens beteendesvrigheter och hyperaktivt okoncentrerat beteende. Resultaten pvisade ocks att programmet var effektivast fr de mdrar som fre Familjeskolan upplevde sig besitta ringa frldrakunskaper. Mdrarna rapporterade en signifikant minskning i barnens totala beteendesvrigheter. Efter interventionen ansg mdrarna att deras barn var mindre olydiga, hyperaktiva samt att deras beteendesvrigheter var lindrigare. Enligt dagvrdspersonalen hade barnens totala beteendesvrigheter och problem med koncentration och hyperaktivitet ocks minskat. Motsvarande frbttringar uppnddes inte i kontrollgruppen. Resultaten frn uppfljningsintervjun, visade ocks att barnens beteendefrndringar var bestende bde hemma och i daghemmet. Bde frldrar och dagvrdspersonalen rapporterade en signifikant minskning i barnens totala svrigheter jmfrt med innan familjerna pbrjade interventionen. Frldrarna rapporterade en marginell minskning i barnens ADHD-liknande beteende, beteendesvrigheter och i svrigheter med kamrater, dagvrdspersonalen dremot rapporterade en signifikant minskning i barnens beteendesvrigheter, hyperaktivt/okoncentrerat beteende samt i svrigheter med kamrater mellan innan familjerna pbrjade interventionen och uppfljningen ett r efter. Resultaten av denna underskning stdjer hypotesen att kortvariga gruppbaserade interventionsprogram kan stadkomma permanenta frbttringar i frldrakunskaper och barns beteende. Detta gller frmst hyperaktivitet, koncentrationssvrigheter och trotsighet.
Resumo:
Denna studie syftar till att via utformandet av en teoretisk modell n kad frstelse fr hur mnniskan erfar lidandet. Studien, som har en hermeneutisk ansats, fokuserar lidandet som drama och kamp, vilka beskrivs som lidandets form och substans. Data insamlades genom samtal med informanter frn tv kontext. Den ena informantgruppen som utgjordes av nio personer med drogrelaterade problem valdes med utgngspunkt i ett antagande om att missbruket hrrr frn ett livslidande. De vriga informanterna (nio stycken) sktes inom ett till det yttre kontrasterande kontext, de hjrtopererade patienternas. De texter dessa samtal genererade tolkades sedan med utgngspunkt i en hermeneutisk ansats, som hmtat metodologisk inspiration av Ricoeur och Helenius. Tolkningen gde rum i flera steg och det meningsbrande sktes genom naiv tolkning, analys av textens struktur samt genom ett skande efter alternativa tolkningar. Tolkningsprocessen resulterade en uppsttning teser vilka relaterades till underskningens teoretiska perspektiv samt till en begreppsanalys av kamp. Den teoretiska modellen tar fasta p lidandets kamp som en kamp mellan vrdighet och skam, lust och olust. Denna kamp kan gestaltas i lidandets drama dr mnniskan p olika stt sker lindring i lidandet. Detta kan ske genom att man frsker besegra lidandet, avtcka det eller frsonas med det. Ytterligare ett stt att ska lindring r att ge upp lidandets kamp och resignera. I den teoretiska modellen gestaltas ven hur mnniskan kan frhlla sig till kampen p olika stt beroende p vilket perspektiv hon har infr framtiden. D mnniskan uppfattar att framtiden prglas av ett hot om avskurenhet och dd frhller hon sig till livet p ett sdant stt att lidandet dominerar. Om uppfattningen om framtiden prglas av liv och gemenskap kan hon frhlla sig till kampen som hlsa. Nr lidandet blir outhrdligt frlorar mnniskan sin frankring i tiden. I och med att mnniskan isoleras i nuet kan lidandet bemstras och begrnsas till en konkret situation. Fr att en rrelse i hlsoprocesserna skall ga rum mste mnniskan emellertid relatera till tiden. Relationen till en annan mnniska och skapandet av en lidandeberttelse innebr en mjlighet till frankring i tiden och drmed ocks till helande.
Resumo:
Denna vrdvetenskapliga grundforskning syftar till att ur ett vrdvetenskapligt perspektiv och genom en hermeneutisk ansats frdjupa frstelsen fr tiden och hur den gestaltas i vrdandets vrld ur patientens synvinkel. Ett abduktivt syfte r att ska evidens fr hur tiden kunde gestaltas ur ett vrdvetenskapligt perspektiv. Forskningsuppgiften r att teoretiskt och empiriskt utveckla kunskap om tidens substans och ontologi i vrdandets vrld i ljuset av hlsa och lidande. Forskningsdesignen bestr av att genom induktion, deduktion och abduktion skapa hermeneutiska frstelsehorisonter. Skandet efter det sanningslika och frilggandet av mening sker genom begreppsbestmning, tolkning av filosofers texter och tolkning av patienters texter. Vid avtckandet av teorifragment har ett hermeneutiskt kunskapsarkeologiskt nrmelsestt utprvats. Horisontsammansmltningen framtrder genom en vrdvetenskaplig mngdimensionell klangbotten och drigenom skapas den sammanvvda bilden. Bilden framvisar en frambrytande vrdvetenskaplig teorigestaltning dr tid och det tidlsa i tiden bildar en dialogisk rrelse. Den mngdimensionella tiden tillfr gestaltningar av dimensioner, skikt och niver. Den ontologiska nivn presenteras som fldande tid, tillvarons tid, kroppsligt innesluten tid och den andres fregende tid. Tidens vsensdimensioner artikuleras som besittningstiden, nufldet och tidens genuina skepnad. Tidens rymd eller det som kunde ses som en transcendent niv har indelats i den frlsande tiden, den tidlsa tiden och evighetshgring. Den existentiella nivn framtrder i en dialogisk rrelse mellan hlsa och lidande och synliggr tidens dubbelhet genom den yttre tidens gestaltade rrelse och den inre tidens besljade rrelse. Patienters vittnesbrder om tidsupplevelser, vilka framstiger inom vrdandets vrld har genom en tolkningsrrelse frts in i dialog mellan hlsa och lidande. Drigenom bildas ett mnster som visar p den genom lidandet frndrade tidens gestalt. Denna r en grund fr den vrdande tidens tankemnster. Tankemnstret presenteras som tidspektras valv, nuvarons tillgnglighet och varda i tid att lida ut.
Resumo:
The main aim of the study is to elucidate the meaning and dimensions of the concept of virtue, and to find the place of virtue in a caritative caring ethics, i.e. a caring ethics based on human love and mercy. The intention is to create a theory model which utilizes the possibilities of virtue in developing the caritative caring ethics as a whole. The caritative caring ethics has a universal potential it is primarily not a professional ethics, but it may form a frame of reference and basis for formulating ethical codes, and for ethical discussions within different caring contexts. The hermeneutic approach of the study is inspired by Gadamers philosophical hermeneutics combined with the view of hermeneutics as a hypothetical-deductive process. The study is guided by Erikssons model of definition of concepts. The concept of virtue is studied focusing on its ethical dimensions. These ethical dimensions of virtue are seen as anchored to an inner ethos, whereas ethos stands for the ontological goodness, a basic notion of the Good that permeates the entity of the human being, and forms the base of the culture where he lives and acts. The overarching research questions are: 1. What is virtue? 2. What is virtue as a basic concept in caring science? 3. What place does virtue have in caritative caring ethics? The answer of the first question is mainly searched for by an ontological determination comprising partly an etymologic and semantic analysis of virtue, and partly a determination of the essence of virtue. The answer to the second and third questions are mainly searched for using a contextual determination, where the purposive context and pragmatic features of virtue are studied in relation to caring ethics. The ontological and contextual determinations are brought together through hermeneutical interpretation, forming a new whole, which constitutes the results of the study. The results of the study are depicted in a theory model, in which the movement of virtue from ethos to deed is moulded as caritative caring ethics. The material of the study consists of dictionaries, texts written by Aristotle and St. Thomas Aquinas, articles, dissertations, and books, as well as parts of a pilot survey answered by 33 nurses. The results of the study show that the essence of virtue is primarily functional, not ethical. The ethical emerges when virtue is contextualized in a human communion. Virtue makes something fulfil its function well; makes the human being good, and gives him morals and morality. The human being needs prudence, love, and humility to acquire and develop the moral virtues. Virtue is a power, related to a value, which considering a caritative caring ethics consists of the caritas motif. Human love is shown through deeds, making the human being do what he is expected to do. Virtue, as an active power of becoming, affirms and clarifies the human beings ability to develop in the direction of the Good. Virtue becomes essential and unifying when morality appears in the human mind as auctoritas, an inner, prompting power based on divinity or a transcendental ethos. Together ethos and virtue create opportunities for an inner ethics based on voluntariness and joy in being and doing the true, the good, and the beautiful.
Resumo:
The aim of the thesis is, from a caring science perspective including a caring theology perspective, to illustrate the meaning of the phenomenon consolation and howconsolation relates to suffering and care. Two studies were completed where staff and elderly care receivers were interviewed and a third study focused on an analysis of consolation as it is presented in the Book of Job in the Old Testament. These studies deal with carers' experiences of consolation and consoling, elderly care receivers' experiences of consolation, and Job's experience of consolation. Phenomenology and hermeneutics form the basis for the methodological approach. A phenomenological- hermeneutic method, inspired by Paul Ricoeur, has been used for the text analyses. The thesis also covers significant aspects of poetical and religious texts. The metaphors that occur in the interview studies with the carers and the elderly are analysed in order to take care of the excess of meaning that, according to Ricoeur, can be expressed in metaphors. The result showfive overall meanings: The contradictory consolation, The bonding consolation, The mute and rigid consolation, The uncontrolled consolation and The restful consolation. A caring consolation is contradictory in the sense that it entails that the sufferer on the one hand passes on his or her suffering to someone else and on the other hand that the suffering can be returned to be suffered. Consolation can thus entail suffering. The bonding consolation is present, i.e. is with the sufferer and is based on that person's suffering. This consolation is characterised by a close fellowship, a feeling of being understood at a deeper level. The results also reveal a consolation that is mute and rigid. This consolation does not respond to the sufferer's experience of his or her suffering, is shapeless and therefore unable to follow the suffering. An example of a mute, rigid and non-caring consolation is the consolation of the friends in the Book of Job. This consolation is not capable of consoling because it does not correspond to where Job is, i.e. in his experience of his suffering. A caring consolation is also uncontrolled because it is on the one hand spontaneous and on the other hand helps the sufferer to lose control over the suffering. To lose control entails, amongst other things, the sufferer giving up trying to understand suffering and instead lets that which is incomprehensible be incomprehensible. A consoling and health-bringing rest in or from the struggle with suffering presents itself by giving up what in various ways is tied to the suffering. The result as a whole is interpreted from a caring science perspective with the following important concepts: caring relationship, faith, health and sacrifice. Consolation as health is considered on the basis of a theoretical model inspired by Katie Eriksson's ontological health model. The research is also illustrated from a philosophical-ethical perspective, mainly based on the work of Emmanuel Levinas. The findings are discussed in relation to previous research and also to caring science, society and care.
