Tempol ameliorates murine viral encephalomyelitis by preserving the blood-brain barrier, reducing viral load, and lessening inflammation

Multiple sclerosis (MS) is a progressive inflammatory and/or demyelinating disease of the human central nervous system (CNS). Most of the knowledge about the pathogenesis of MS has been derived from murine models, such as experimental autoimmune encephalomyelitis and vital encephalomyelitis. Here, we infected female C57BL/6 mice with a neurotropic strain of the mouse hepatitis virus (MHV-59A) to evaluate whether treatment with the multifunctional antioxidant tempol (4-hydroxy-2,2,6,6-tetramethyl-1-piperidinyloxy) affects the ensuing encephalomyelitis. In untreated animals, neurological symptoms developed quickly: 90% of infected mice died 10 days after virus inoculation and the few survivors presented neurological deficits. Treatment with tempol (24 mg/kg, ip, two doses on the first day and daily doses for 7 days plus 2 mM tempol in the drinking water ad libitum) profoundly altered the disease outcome: neurological symptoms were attenuated, mouse survival increased up to 70%, and half of the survivors behaved as normal mice. Not Surprisingly, tempol substantially preserved the integrity of the CNS, including the blood-brain barrier. Furthermore, treatment with tempol decreased CNS vital titers, macrophage and T lymphocyte infiltration, and levels of markers of inflammation, such as expression of inducible nitric oxide synthase, transcription of tumor necrosis factor-alpha and interferon-gamma, and protein nitration. The results indicate that tempol ameliorates murine viral encephalomyelitis by altering the redox status of the infectious environment that contributes to an attenuated CNS inflammatory response. overall, our study supports the development of therapeutic strategies based on nitroxides to manage neuroinflammatory diseases, including MS. (C) 2009 Elsevier Inc. All rights reserved.

Adsorption of 4-aminopyridine on Co and Ag electrodes probed by SERS

The adsorption of 4-aminopyridine (4-AP) on Co and Ag electrodes in acid or alkaline solutions of KCl and KI electrolyte salts were monitored by the Surface-enhanced Raman Spectroscopy (SERS) technique. The SERS intensity for the Ag electrode was in 2 orders of magnitude higher than for the Co electrode, due to the enhancement of the Raman cross-section on Ag by the surface-plasmon excitation. In acidic chloride medium (pH 4), the SERS results for Ag electrodes indicate that the protonated form of 4-AP (4-APH(+)) adsorbs in the potential range of -0.1 to -0.6 V (Ag broken vertical bar AgCl broken vertical bar KCl sat) through hydrogen-bonding between 4-APH(+) and Cl(-) adsorbed on the electrode surface: at more negative potentials the neutral form 4-AP is the predominant adsorbed species. For Co electrode in the same medium, only bands due to neutral 4-AP were observed in the spectra at -0.8 and -0.9 V. For more negative potentials bands assigned to both 4-AP and 4-AP surface complex are observed, with the lasts being enhanced, as the potentials are turned more negative. In alkaline chloride medium (pH 13), for less negative potentials the bands assigned to free 4-AP were observed in the spectra of both Ag and Co surfaces. For more negative potentials, only bands assigned to the 4-AP surface complex were observed. For 0.1 mol L(-1) KI acidic or alkaline solutions, bands assigned to 4-AP and 4-APH(+) were observed in a wider potential range than in chloride solutions. An adsorption scheme of 4-AP on Ag and Co is proposed for acidic and alkaline solutions. (C) 2010 Elsevier B.V. All rights reserved.

Oncostatin M is a novel glucocorticoid-dependent neuroinflammatory factor that enhances oligodendrocyte precursor cell activity in demyelinated sites

The innate immune reaction to tissue injury is a natural process, which can have detrimental effects in the absence of negative feedbacks by glucocorticoids (GCs). Although acute lipopolysaccharide (LPS) challenge is relatively harmless to the brain parenchyma of adult animals, the endotoxin is highly neurotoxic in animals that are treated with the GC receptor antagonist RU486. This study investigated the role of cytokines of the gp130-related family in these effects, because they are essential components of the inflammatory process that provide survival signals to neurons. Intracerebral LPS injection stimulated expression of several members of this family of cytokines, but oncostatin M (Osm) was the unique ligand to be completely inhibited by the RU486 treatment. OSM receptor (Osmr) is expressed mainly in astrocytes and endothelial cells following LPS administration and GCs are directly responsible for its transcriptional activation in the presence of the endotoxin. In a mouse model of demyelination, exogenous OSM significantly modulated the expression of genes involved in the mobilization of oligodendrocyte precursor cells (OPCs), differentiation of oligodendrocyte, and production of myelin. In conclusion, the activation of OSM signaling is a mechanism activated by TLR4 in the presence of negative feedback by GCs on the innate immune system of the brain. OSM absence is associated with detrimental effects of LPS, whereas exogenous OSM favors repair response to demyelinated regions. (C) 2010 Elsevier Inc. All rights reserved.

Livskvalitet och fatigue vid Multipel Skleros : en systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur livskvaliteten påverkas hos personer med Multipel Skleros (MS) och vad som kan göras för att öka livskvaliteten. I syftet ingick även att beskriva hur personer med MS upplever fatigue som är ett av huvudsymtomen av sjukdomen samt vad som kan göras för att lindra följderna av fatigue. Artiklarna har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Cinahl, tillgängliga via Högskolan Dalarnas proxyserver och granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa att de var av en god kvalitet. Sökord som användes var: “multiple sclerosis”, “quality of life”, “nursing” och “fatigue”. Av de artiklar som användes i resultatet var 10 kvantitativa, fyra kvalitativa i en användes båda ansatserna. Resultatet visade att personer med MS generellt sett har en sämre livskvalitet än den övriga befolkningen. Mycket av patienternas livskraft går åt till att bara klara av det dagliga livet. Många personer med MS upplever en stor frustration relaterad till att vilja men inte kunna. Ofta har den försämrade livskvaliteten sin orsak i det sociala livet. Fatigue har ofta en stor påverkan på livet för personer med MS. Det finns en mängd varierande icke farmakologiska behandlingsmetoder som med fördel kan användas för att öka livskvaliteten och minska följderna av fatigue. Exempel på dessa är kylväst, träning och yoga.

Omvårdnad vid andningsproblematik och sväljproblematik hos ALS patienter

Amyotrofisk Lateral Skleros, ALS, är en neurologisk sjukdom vilken leder till att samtliga kroppens muskler förtvinas och dör. Då sjukdomen saknar bot blir all behandling symptomatisk och individuellt anpassad för varje enskild persons behov. I denna systematiska litteraturstudie har det sökts efter olika sätt att stötta denna patientgrupp då syftet att belysa hur vi som personal kan hjälpa och stötta personer med ALS relaterad dysfagi och andningsproblem till en så bra tillvaro som möjligt skulle belysas.Författarna har funnit att omvårdnaden sällan sätts i fokus. Det är istället de lösningar som tar bort symtomet som fått fokus i flertalet av de artiklar som granskats. Att hjälpa dessa personer till trygga och oberoende människor som kan fortsätta att leva istället för som många av artiklarna visade då det gjordes insatser som ledde till att personerna blev mer bundna till sina anhöriga och sina vårdare.

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid Multipel Skleros : En systematisk litteraturstudie

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att inhämta information om och evidensgradera sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos patienter med MS. Artiklar söktes ur databasen Electronic Libary Information Navigator (ELIN) via biblioteket på Högskolan Dalarna. Sökorden ”multiple sclerosis” och ”quality of life” användes. Artiklarna kvalitetsgranskades efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier därefter evidensgraderades artiklarna med hjälp av en tillämpad granskningsskala (Batshevani, 2008). Av dessa var 17 artiklar användbara i resultatet för vidare granskning. I resultaten framkom fyra evidensbaserade omvårdnadsåtgärder vid MS: information och undervisning om urinvägsproblem, information om träning och dess betydelse, koordinering av samarbete och insatser i omvårdnadsarbetet med andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården samt information och undervisning om trötthet. Av dessa omvårdnadsåtgärder hade information och undervisning om urinvägsproblem samt information om träning och dess betydelse inte tidigare tagits nämnvärd hänsyn till. Resultatet i föreliggande studie kan hjälpa sjuksköterskor att öka förståelsen och se unika behov hos MS patienter och att ha med sig dessa kunskaper i utförandet, utvecklandet och stödjandet av omvårdnaden hos dessa patienter för att öka eller bevara livskvaliteten. Resultatet i föreliggande studie diskuterades utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteoretiska modell där sjuksköterskans specifika funktion och mål för omvårdnaden är att främja hälsa, välbefinnande och tillfrisknande vilket kan leda till en ökad livskvalitet hos patienter med MS.

Att leva med Multipel Skleros : En litteraturstudie

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt Högskolan Dalarnas granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att leva med MS innebar upplevelser av att identiteten och självbilden påverkades och känslor av att inte vilja uppfattas som annorlunda. Det fanns en rädsla över förlorad självständighet och att vara beroende av andra människor. Personer som levde med MS kände en trötthet som gjorde det nödvändigt att planera och prioritera i vardagen för att energin skulle räcka till. Sjukdomens oförutsägbara förlopp ledde till känslor av att leva i en ovisshet som gjorde framtidsplaner svåra. Att leva med sjukdomen kunde även innebära att få ett nytt sätt att se på livet, där små saker uppskattades mer och inte togs för givet. Många levde med ett hopp om förbättring och en andlighet som i många fall blivit starkare. Slutsats: Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskan en förståelse för hur det är att leva med MS. Därmed kan bättre förutsättningar skapas för att ge en god omvårdnad till personer med MS utifrån individuella behov.

Patienters upplevelser av att leva med Amyotrofisk LateralSkleros, ALS

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att de som drabbades av ALS, en obotlig sjukdom, och deras närstående utsattes för stora psykologiska påfrestningar. Det fanns en rädsla och oro över att förlora kroppsfunktioner utan förvarning och detta medförde att patienter med ALS kände sig som fångar i den egna kroppen. Självförtroende och självkänsla rubbades negativt och bidrog till stunder av isolering, uppgivenhet och frustration. För att hantera sin livssituation använde sig patienter med ALS av olika strategier och livsstilsförändringar för att underlätta och möjliggöra ett oberoende i vardagen. Känslor av skuld och skam över familjens lidande i samband med sjukdomen ALS kunde bli en börda att bära för patienter med ALS och dessa känslor kunde generera till ett ökat kontrollbehov av omgivningen. Patienter med ALS hade kvar en känsla av hopp inför framtiden. Slutsats: Litteraturöversikten kan öka förståelsen hos sjuksköterskan och de närstående hur det är att leva med sjukdomen ALS och därmed skapa bättre individuella förutsättningar för god omvårdnad och god omsorg för patienter med ALS.

Produção, acúmulo e decomposição da serapilheira em uma restinga da Ilha do Mel, Paranaguá, PR, Brasil

Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq)

Coenzyme Q(10) and its effects in the treatment of neurodegenerative diseases

According to clinical and pre-clinical studies, oxidative stress and its consequences may be the cause or, at least, a contributing factor, to a large number of neurodegenerative diseases. These diseases include common and debilitating disorders, characterized by progressive and irreversible loss of neurons in specific regions of the brain. The most common neurodegenerative diseases are Parkinson's disease, Huntington's disease, Alzheimer's disease and amyotrophic lateral sclerosis. Coenzyme Q(10) (CoQ(10)) has been extensively studied since its discovery in 1957. It is a component of the electron transportation chain and participates in aerobic cellular respiration, generating energy in the form of adenosine triphosphate (ATP). The property of CoQ(10) to act as an antioxidant or a pro-oxidant, suggests that it also plays an important role in the modulation of redox cellular status under physiological and pathological conditions, also performing a role in the ageing process. In several animal models of neurodegenerative diseases, CoQ(10) has shown beneficial effects in reducing disease progression. However, further studies are needed to assess the outcome and effectiveness of CoQ(10) before exposing patients to unnecessary health risks at significant costs.

Revisitando o eletrocorticograma intra-operatório na epilepsia mesial do lobo temporal: relevância das oscilações de alta frequência

Epilepsies are neurological disorders characterized by recurrent and spontaneous seizures due to an abnormal electric activity in a brain network. The mesial temporal lobe epilepsy (MTLE) is the most prevalent type of epilepsy in adulthood, and it occurs frequently in association with hippocampal sclerosis. Unfortunately, not all patients benefit from pharmacological treatment (drug-resistant patients), and therefore become candidates for surgery, a procedure of high complexity and cost. Nowadays, the most common surgery is the anterior temporal lobectomy with selective amygdalohippocampectomy, a procedure standardized by anatomical markers. However, part of patients still present seizure after the procedure. Then, to increase the efficiency of this kind of procedure, it is fundamental to know the epileptic human brain in order to create new tools for auxiliary an individualized surgery procedure. The aim of this work was to identify and quantify the occurrence of epilepticform activity -such as interictal spikes (IS) and high frequency oscillations (HFO) - in electrocorticographic (ECoG) signals acutely recorded during the surgery procedure in drug-resistant patients with MTLE. The ECoG recording (32 channels at sample rate of 1 kHz) was performed in the surface of temporal lobe in three moments: without any cortical resection, after anterior temporal lobectomy and after amygdalohippocampectomy (mean duration of each record: 10 min; N = 17 patients; ethic approval #1038/03 in Research Ethic Committee of Federal University of São Paulo). The occurrence of IS and HFO was quantified automatically by MATLAB routines and validated manually. The events rate (number of events/channels) in each recording time was correlated with seizure control outcome. In 8 hours and 40 minutes of record, we identified 36,858 IS and 1.756 HFO. We observed that seizure-free outcome patients had more HFO rate before the resection than non-seizure free, however do not differentiate in relation of frequency, morphology and distribution of IS. The HFO rate in the first record was better than IS rate on prediction of seizure-free patients (IS: AUC = 57%, Sens = 70%, Spec = 71% vs HFO: AUC = 77%, Sens = 100%, Spec = 70%). We observed the same for the difference of the rate of pre and post-resection (IS: AUC = 54%, Sens = 60%, Spec = 71%; vs HFO: AUC = 84%, Sens = 100%, Spec = 80%). In this case, the algorithm identifies all seizure-free patients (N = 7) with two false positives. To conclude, we observed that the IS and HFO can be found in intra-operative ECoG record, despite the anesthesia and the short time of record. The possibility to classify the patients before any cortical resection suggest that ECoG can be important to decide the use of adjuvant pharmacological treatment or to change for tailored resection procedure. The mechanism responsible for this effect is still unknown, thus more studies are necessary to clarify the processes related to it

Proposta de questionário para caracterização da prevalência de sintomas digestivos nas doenças difusas do tecido conjuntivo

RACIONAL: As doenças difusas do tecido conjuntivo afetam vários sistemas orgânicos, inclusive o digestório. Neste, as lesões variam em intensidade e freqüência na dependência da doença envolvida. A descrição das diferentes manifestações digestivas tem sido pouco freqüente, pouco detalhada e, não raro, baseada em experiências individuais e levantamentos retrospectivos. Tais formas de registro de dados produzem resultados muitas vezes conflitantes entre as diferentes casuísticas. OBJETIVO: Estabelecer de forma mais consistente, por intermédio de entrevista e questionário predefinido de sintomas, o conjunto e freqüência dos sintomas digestivos observados na esclerose sistêmica progressiva, artrite reumatóide, polimiosite/dermatomiosite, doença mista do tecido conjuntivo e lúpus eritematoso sistêmico. PACIENTES E MÉTODO: Estudaram-se 99 pacientes, 90% mulheres, com idade média de 45 anos. do total, 35 tinham artrite reumatóide, 26 esclerose sistêmica progressiva, 21 lúpus eritematoso sistêmico, 12 dermatomiosite/polimiosite e 5 doença mista do tecido conjuntivo. Todos foram submetidos, por investigador treinado, a entrevista e preenchimento de um questionário de sintomas digestivos, composto de 17 itens, previamente definidos. RESULTADOS: O estudo revelou elevada prevalência de sintomas gastrointestinais nas cinco doenças investigadas, muitas vezes afetando mais de 50% dos casos. Chamou a atenção a presença significativa de sintomas negligenciados pela literatura como a incontinência fecal. Discordante de trabalhos anteriores, os pacientes desta série com artrite reumatóide apresentaram variadas queixas digestivas, surpreendendo o achado de disfagia em 1/3 deles. CONCLUSÕES: As doenças difusas do tecido conjuntivo são causas de freqüentes e numerosos sintomas digestivos. O uso de questionários predefinidos mostrou-se instrumento válido na identificação de substancial número de sintomas, alguns deles ainda não referidos pela literatura. Por fim, foi constatada escassez de trabalhos passados e atuais relativos às manifestações gastrointestinais das doenças difusas do tecido conjuntivo, o que prejudicou análises comparativas mais amplas.

Síndrome nefrótica primária grave em crianças: descrição clínica e dos padrões histológicos renais de seis casos

Os autores relatam os casos de seis crianças com síndrome nefrótica primária grave de padrão histológico renal incomum na rotina cotidiana dos nefrologistas e patologistas. O diagnóstico da doença foi realizado nas faixas etárias de 3 a 9 meses de idade (n = 4), aos 2 anos e 4 meses (n = 1) e aos 11 anos (n = 1). Um paciente foi prematuro, duas pacientes eram irmãs e seus pais eram primos de primeiro grau. Todos apresentavam edema generalizado; dois pacientes apresentavam desnutrição e hipotireoidismo e dois apresentavam hipertensão arterial e insuficiência renal. A histologia renal mostrou esclerose mesangial difusa (n = 3), proliferação mesangial (n = 2) e síndrome nefrótica do tipo finlandês (n = 1). Quatro pacientes faleceram, as causas de óbito foram infecção (n = 2), insuficiência renal (n = 1) e acidose metabólica (n = 1). Entre os sobreviventes, um paciente foi tratado com vitaminas, tiroxina, captopril e indometacina, apresentando aumento da albumina sérica e melhora do crescimento. O outro paciente apresentava insuficiência renal terminal, sendo tratado com diálise e transplante renal.

Long-Term Safety and Efficacy of Abatacept in Children With Juvenile Idiopathic Arthritis

Objective. We previously documented that abatacept was effective and safe in patients with juvenile idiopathic arthritis (JIA) who had not previously achieved a satisfactory clinical response with disease-modifying antirheumatic drugs or tumor necrosis factor blockade. Here, we report results from the long-term extension (LTE) phase of that study.Methods. This report describes the long-term, open-label extension phase of a double-blind, randomized, controlled withdrawal trial in 190 patients with JIA ages 6-17 years. Children were treated with 10 mg/kg abatacept administered intravenously every 4 weeks, with or without methotrexate. Efficacy results were based on data derived from the 153 patients who entered the open-label LTE phase and reflect >= 21 months (589 days) of treatment. Safety results include all available open-label data as of May 7, 2008.Results. of the 190 enrolled patients, 153 entered the LTE. By day 589, 90%, 88%, 75%, 57%, and 39% of patients treated with abatacept during the double-blind and LTE phases achieved responses according to the American College of Rheumatology (ACR) Pediatric 30 (Pedi 30), Pedi 50, Pedi 70, Pedi 90, and Pedi 100 criteria for improvement, respectively. Similar response rates were observed by day 589 among patients previously treated with placebo. Among patients who had not achieved an ACR Pedi 30 response at the end of the open-label lead-in phase and who proceeded directly into the LTE, 73%, 64%, 46%, 18%, and 5% achieved ACR Pedi 30, Pedi 50, Pedi 70, Pedi 90, and Pedi 100 responses, respectively, by day 589 of the LTE. No cases of tuberculosis and no malignancies were reported during the LTE. Pneumonia developed in 3 patients, and multiple sclerosis developed in 1 patient.Conclusion. Abatacept provided clinically significant and durable efficacy in patients with JIA, including those who did not initially achieve an ACR Pedi 30 response during the initial 4-month open-label lead-in phase.

Perivascular epithelioid cell tumor of the liver coexisting with a gastrointestinal stromal tumor

Approximately 10% of patients with gastrointestinal stromal tumors (GIST) develop other neoplasms, either synchronously or metachronously. In this report we describe coexistence of a gastrointestinal stromal tumor and a hepatic perivascular epithelioid cell tumor (PEComa) in a 51-year-old woman with no evidence of tuberous sclerosis. A subcapsular hepatic nodule (0.8 cm in diameter) was found during surgery for symptomatic gastric neoplasm (15 cm in diameter) arising from the lesser curvature. Both tumors revealed histomorphological and immunohistochemical features confirming a diagnosis of a small incidental hepatic PEComa and a high risky extramural gastric GIST, respectively. The patient remained disease-free 25 mo after surgery with no evidence of tumor recurrence or new neoplasms. To our knowledge, this is the first report of PEComa in a patient with GIST. Hepatic lesions detected synchronously or metachronously in patients with GISTs may represent histogenetically distinct lesions and should be sampled to confirm or exclude metastatic GISTs. (C) 2008 WJG. All rights reserved.