Faktorer som bidrar till ett stabilare mående hos patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning i heldygnsvård : en kvalitativ intervjustudie ur ett patientperspektiv

Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning upplevs som en svårbehandlad patientgrupp inom heldygnsvården. Omvårdnadspersonalens kunskap kring bemötande och behandling av denna patientgrupp är varierande vilket gör att vården ser olika ut. Detta kan resultera i ett ökat lidande hos patienten och frustration i personalgruppen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som bidrar till stabilare mående hos patienter med emotionellt instabilt personlighetsstörning under heldygnsvård. Metod: Som metod har använts en kvalitativ design med induktiv ansats. Studien baserades på sex intervjuer där informanterna var patienter med diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att bemötandet och engagemang hos personal var av stor vikt. Struktur och delaktighet var andra viktiga faktorer för att nå ett stabilare mående. Det framkom att heldygnsvården kunde bidra med ett avbrott i vardagen och att meningsfulla aktiviteter under vårdtiden var en annan viktig faktor. Slutsats: Patienterna upplevde att bli bemött som en individ av engagerad personal och att få vara delaktig i sin vård som två viktiga faktorer i processen mot ett stabilare mående. Heldygnsvårdens struktur och miljöombytet stod för återhämtning och en möjlighet att återfå rutiner. Det framkom även en önskan om fler meningsfulla aktiviteter såsom fysisk aktivitet och psykoedukation för att på bästa sätt ta tillvara på vårdtiden.

Varumärkesstärkande samhällsansvar : En studie om hur CSR påverkar konsumenters attityder

Företags samhällsansvar (CSR) har utvecklats från ett fokus på etik till prestation och att således kunna fungera som ett strategiskt verktyg för differentiering och det är idag allmänt vedertaget för företag att använda sig av CSR med antagandet att detta genererar konkurrensfördelar. Samtidigt som CSR påvisats kunna skapa mervärde till ett företags varumärke ställs numera också krav från konsumenter att företag tar ett samhällsansvar. Det har däremot uppmärksammats att konsumenters medvetenhet om företags CSR-initiativ är låg, vilket kan anses problematiskt i och med de investeringar företag lägger på CSR och om detta således tas i beaktande vid konsumenters utvärdering av företag. Uppsatsens syfte är därmed att förklara om och hur CSR påverkar konsumenters attityd till ett företags varumärke samt ifall detta innebär ett mervärde och därmed varumärkesstärkande. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning och enkäter skickades ut till studenter vid Högskolan Dalarna där totalt 682 respondenter slutförde enkäten. Resultaten visar en låg grad av medvetenhet, men att konsumenter med en högre grad av medvetenhet uppvisar mer fördelaktiga attityder till företag som tar ett samhällsansvar. Det framkommer också att dessa attityder genererar företag immateriella värden vilket senare teoretiskt förklaras innebära ett mervärde och därmed varumärkesstärkande. Studien landar i att CSR kan användas av företag för att stärka sitt varumärke, men finner dock en begränsning gällande konsumenters låga medvetenhet om företags CSR-initiativ.

”Ska jag jobba med en ny, gud vad jobbigt. Dom kan ju ingenting” : En undersökning om socialisationsprocesser för nyanställda

Denna studie grundar sig i att rekryteringsbehoven inom vård och omsorg i Sverige ökar enligt SKL (2015). Personalbristen leder till en konkurrens om arbetskraft bland organisationer. En lösning på detta problem är kunskap och förståelse för människors socialisation, med fokus i arbetslivet. För att på detta sätt kunna underlätta organisationens hantering för att behålla personal. Utgångspunkten för studien är att det tycks krävas mer forskning kring vilken betydelse chefers stöd och kollegors relationer har på nyanställdas socialisationsprocess. Syftet med denna studie är således att undersöka hur ett företag inom vård och omsorgssektorn arbetar med socialisationsprocessen av nyanställda med fokus på relationer och chefers stöd. Forskning som berör nyanställdas socialisationsprocesser belyser kollegor som ett verktyg för att få tillgång till viktiga resurser exempelvis tyst kunskap. Chefer behöver vara närvarande och ge feedback. Organisationskulturen påverkar som en del av organisationens personlighet. Studien bygger på en abduktiv ansats och kvalitativa intervjuer, då intresset låg på individens tolkning och upplevelse av deras socialisation till företaget. Elva intervjuer har genomförts, fyra ansvariga chefer och sju nyanställda har deltagit i studien. Resultatet från intervjuerna har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I denna studie har vi kommit fram till att chefernas medvetenhet om vad individen går igenom i sin socialisationsprocess påverkar processen och chefernas stöd till de nyanställda. Kollegor är inte bara ett verktyg för nyanställda till viktiga resurser, utan behöver även ta på sig ett stort ansvar för individens introducerade till den sociala miljön på arbetsplatsen. Dock behöver individen vara öppen och aktiv för att få stöd från kollegorna. För att personalen ska dela organisationskulturen behöver de få vara involverade i förändringar och gemensamma mål. Dessa genomsyrar hela verksamheten, vilket underlättar nyanställdas socialisationsprocess. Vid nyanställdas socialisation har HR funktionen en stor del om processen blir lyckad eller inte.

Audiovisual Storytelling and Ideological Horizons : Audiences, Cultural Contexts and Extra-textual Meaning Making

Abstract: Audiovisual Storytelling and Ideological Horizons: Audiences, Cultural Contexts and Extra-textual Meaning Making In a society characterized by mediatization people are to an increasing degree dependent on mediated narratives as a primary means by which we make sense of our experience through time and our place in society (Hoover 2006, Lynch 2007, Hjarvard 2008, Hjarvard & Lövheim 2012). American media scholar Stewart Hoover points to symbols and scripts available in the media environment, what he call the “symbolic inventory” out of which individuals make religious or spiritual meaning (Hoover 2006: 55). Vernacular meaning-making embedded in everyday life among viewers’ dealing with fiction narratives in films and tv-series highlight a need for a more nuanced understanding of complex audiovisual storytelling. Moving images provide individuals with stories by which reality is maintained and by which humans construct ordered micro-universes for themselves using film as a resource for moral assessment and ideological judgments about life (Plantinga 2009, Johnston 2010, Axelson 2015). Important in this theoretical context are perspectives on viewers’ moral frameworks (Zillman 2005, Andersson & Andersson 2005, Frampton 2006, Avila 2007).This paper presentation will focus on ideological contested meaning making where audiences of different cultural background engage emotionally with filmic narratives, possibly eliciting ideological and spiritual meaning-making related to viewers’ personal world views. Through the example of the Homeland tv-series I want to discuss how spectators’ cultural, religious, political and ideological identities could be understood playing a role in the interpretative process of decoding content. Is it possible to trace patterns of different receptions of the multilayered and ambiguous story depicted in Homeland by religiously engaged Christians and Moslems as well as non-believers, in America, Europe and Middle East? How is the fiction narrative dealt with by spectators in the audience in different cultural contexts and how is it interpreted through the process of extra-text evaluation and real world2understanding in a global era preoccupied with war on terror? The presentation will also discuss methodological considerations about how to reach out to audiences anchored in different cultural context.

Actitudes hacia la variedad caló y sus hablantes : Un estudio sociolingüístico de las opiniones de adolescentes andaluces

Caló is a language/variety spoken by the Spanish Calé (i.e. the Roma). The variety belongs to a group oflanguages referred to as “Para-Romani”, characterized by Romani vocabulary, but largely non-Romani morphology, phonology and syntax, in the case of Caló deriving from Spanish. Much research has been carried out regarding the vocabulary and the grammar of this variety.The conclusions drawn in those studies indicate that Caló is on its way to extinction. However, thereis an expressed interest in reintroducing the variety, in a form called “Romanó-Caló”. Language attitudes play a decisive role for the destiny of endangered languages. In order for arevitalization project to be successful, the attitudes towards the variety being reintroduced have to bepositive. The aim of this study is to measure the attitudes that both Calé and non-Calé have towards Calóand Caló speakers, a type of study never carried out in the past. The methods applied are both direct andindirect. In part one, 231 informants listened to different recordings of voices acting as either a “Spanishspeaking person” or a “Caló speaking person”, a technique referred to as ‘matched guise’. Firstly,the informants were asked to write down their first three impressions of the speakers. Secondly, nineshort questions related to the voices were asked, to which the subjects expressed their answers on attitudescales. They were also asked to match the voices with photos of people. Furthermore, theinformants have answered questions regarding what variety is spoken at home, as well as if he or she hasany knowledge of, or contact with, any language/variety, apart from Spanish. 182 informants continuedwith part two of the questionnaire, which consisted of 20 items – positive and negative statementstowards Caló and Caló speakers. The informants have rated their agreement or disagreement to thesestatements on a Likert scale. Another exercise measured the willingness of the informants to use Calówords for naming various objects. In addition, the subjects were tested on their knowledge of some Calówords, as well as asked whether they thought it was “useful” to know how to speak Caló. Variousstatistical methods have been used in order to establish whether or not the results are statisticallysignificant. The results of the analysis indicate that the attitudes differ towards Caló and Calóspeakers, depending on the informant’s (a) ethnicity (b) contact with Caló as well as with Calóspeakers, and (c) gender. It is those who – in their own opinion – belong to the ethnic group Calé, as wellas those who claim that they have some contact with the variety and its speakers, who show positiveattitudes in both parts of the study. The women also show more positive attitudes than the men. It is alsopossible to note positive attitudes towards the variety and its speakers among the subjects with a highlevel of knowledge of Caló words, as well as among those with the highest willingness to use Caló. These observations suggest that a revitalization project of the variety Caló has a clear chance ofbeing successful.

Political participation as public pedagogy : The Educational Situation in Young People´s Political Conversations in Social Media

In this article we argue that young people’s political participation in the social media can be considered ‘public pedagogy’. The argument builds on a previous empirical analysis of a Swedish net community called Black Heart. Theoretically, the article is based on a particular notion of public pedagogy, education and Hannah Arendt’s expressive agonism. The political participation that takes place in the net community builds up an educational situation that involves central characteristics: communication, community building, a strong content focus and content production, argumentation and rule following. These characteristics pave the way for young people’s public voicing, experiencing, preferences and political interests that guide their everyday political life and learning – a phenomenon that we understand as a form of public pedagogy. 

Effekter av Internet of Things : Scenariobaserad studie som beskriver inledande effekter av Internet of Things i en verksamhet

Med begreppet "Internet of Things" menas att ett objekt ur den riktiga världen blir en del av internet. Tunabyggen i Borlänge planerar att implementera ett sådant informationssystem som med hjälp av sensorer och en ständig internetuppkoppling håller uppsikt över temperatur och luftfuktighet i utvalda lokaler. Det är ett enkelt system som till synes inte har så stora effekter på den nuvarande verksamheten. De ekonomiska effekterna går ofta att räkna på i förhand men effekterna på personal, miljö och rutiner kan glömmas bort. Vi har därför med detta examensarbete undersökt vilka inledande effekter som kan tänkas uppkomma efter implementering av ett nytt informationssystem med "Internet of Things" funktionalitet i en verksamhet. Detta sker inom kategorierna ekonomi, arbetsmiljö, miljöpåverkan och systemförvaltning. För att kunna besvara detta har vi gjort en fallstudie baserad på en scenariometodik som består av fyra faser. Fas 1, där vi fick vårt Case och skapade en förståelse för scenariofältet. Fas 2, där vi identifierade nyckelfaktorer. Detta har gjorts genom en litteraturstudie samt intervju med berörd personal på Tunabyggen. Fas 3, där analysen av dessa nyckelfaktorer skedde genom nulägesanalys och framtidsanalys av nyckelfaktorer. Fas 4, där vi genererade scenarier av de analyserade nyckelfaktorerna. Det har sedan gjorts en SWOT-analys för att belysa styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Resultatet visar tydliga tecken på att det kommer att bli många effekter för Tunabyggen efter implementering av det nya informationssystemet som yttrar sig i alla kategorier. Slutsatsen är att vid implementation av ett informationssystem som detta är effekterna många. Detta är något som vi anser bör beaktas av alla verksamheter som har tankar på att införskaffa ett nytt informationssystem. De bör inte bara utvärdera informationssystem rent ekonomiskt utan borde ta i beaktning att det finns ett antal andra faktorer som har en avgörande roll om implementation av informationssystem ska bli lyckad.

Vi vill, vi kan men hur? : Att använda sig av anpassade verktyg för cheferna inom vård och omsorg för att förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare

Vårt syfte med denna studie är att belysa de verktyg som kan erfordras för att enhetschefer ska kunna förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare. Detta på grund av att medarbetarna inom kommunen inte är helt belåtna med ledarskapet från kommun eller sina chefer, vilket framgår i den medarbetarundersökning som genomfördes 2014 av kommunen. I samma medarbetarundersökning framkom det likaså att sjukskrivningar bland medarbetarna i kommunen kan beror på ledarskapet. Därför har vi valt att undersöka en del av kommunens enhetschefer och hur de ser på sitt eget ledarskap samt vad de kan göra för att få sina medarbetare att må bättre och förebygga sjukskrivningar. Då tiden inte fanns till att undersöka alla enhetschefer inom den valda kommunen, valdes vård och omsorgsförvaltningens enhetschefer ut för vår egen enkätundersökning. Resultatet av vår enkätundersökning utföll sig på så sätt att enhetscheferna erfordrar mer tid att ägna sig åt sina medarbetare och att administrativt stöd fordras för att underlätta enhetschefernas arbetsmiljö. Om enhetscheferna erhåller mer tid till att spendera med sina medarbetare kan det skapa ett starkare psykologiskt band emellan dem, vilket gör att tilliten från medarbetarna till enhetscheferna stärks. När tilliten stärks vågar medarbetarna vända sig till sina enhetschefer för att berätta hur de mår. Genom att plocka bort de administrativa uppgifterna och i stället ge dem till en assistent får enhetscheferna mer tid till att spendera med sin personal och utifrån detta kan de eventuellt få en översikt av hur verksamheten fungerar. Översikten gör att de kan fatta bättre strategiska beslut för deras verksamhet och medarbetare.

Effektivisering av mjukvaruinstallationer : Genom automatiserad mjukvarudistribution

Software deployment, eller mjukvarudistribution översatt till svenska kan ses som processen där alla aktiviteter ingår för att göra en mjukvara tillgänglig för användare utan en manuell installation på användarens dator eller annan maskin. Det finns ett flertal software deployment-verktyg, som hanterar automatiska installationer, tillgängliga för företag på marknaden idag.  Avdelningen HVDC på ABB i Ludvika har behov att börja använda ett verktyg för automatiserade installationer av mjukvaror då installationer idag utförs manuellt och är tidsödande. Som Microsoftpartners vill ABB se hur Microsofts verktyg för mjukvarudistribution skulle kunna hjälpa för detta behov.  Vår studie syftade till att undersöka hur arbetet med installationer av mjukvara ser ut idag, samt hitta förbättringsmöjligheter för installationer som inte kan automatiseras i nuläget. I studien ingick även att ta fram ett generellt ramverk för hur verksamheter kan gå tillväga när de vill börja använda sig utav software deployment-verktyg. I ramverket ingår en utformad kravspecifikation som ska utvärderas mot Microsofts verktyg.  För att skapa en uppfattning om hur arbetet i verksamheten ser ut idag har vi utfört enkätundersökning och intervjuer med personal på HVDC. För att utveckla ett ramverk har vi använt oss av insamlade data från de intervjuer, enkätundersökning och gruppintervju som utförts, detta för att identifiera krav och önskemål från personalen hos ett software deployment-verktyg. Litteraturstudier utfördes för att skapa en teoretisk referensram att utgå ifrån vid utvecklande av ramverket och kravspecifikationen.  Studien har resulterat i en beskrivning av software deployment, förbättringsmöjligheter i arbetet med installationer av mjukvara samt ett generellt ramverk som beskriver hur verksamheter kan gå tillväga när de ska börja använda ett software deployment-verktyg. Ramverket innehåller också en kravspecifikation som använts för att utvärdera Microsofts verktyg för mjukvarudistribution. I vår studie har vi inte sett att någon tidigare har tagit fram ett generellt ramverk och kravspecifikation som verksamheter kan använda sig av som underlag när de ska börja använda ett software deployment-verktyg. Vårt resultat av studien kan täcka upp detta kunskapsgap.    

Key insights for the future of urban ecosystem services research

Understanding the dynamics of urban ecosystem services is a necessary requirement for adequate planning, management, and governance of urban green infrastructure. Through the three-year Urban Biodiversity and Ecosystem Services (URBES) research project, we conducted case study and comparative research on urban biodiversity and ecosystem services across seven cities in Europe and the United States. Reviewing > 50 peer-reviewed publications from the project, we present and discuss seven key insights that reflect cumulative findings from the project as well as the state-of-the-art knowledge in urban ecosystem services research. The insights from our review indicate that cross-sectoral, multiscale, interdisciplinary research is beginning to provide a solid scientific foundation for applying the ecosystem services framework in urban areas and land management. Our review offers a foundation for seeking novel, nature-based solutions to emerging urban challenges such as wicked environmental change issues.

Os programas de incentivo à cultura e o processo de fomento às organizações culturais no Rio Grande do Norte: o caso da Casa da Ribeira em Natal

Since the emergence of the first demands for actions that were intended to give greater attention to culture in Brazil, came the first discussions which concerned the way the Brazilian government could have a positive influence in encouraging the culture, as is its interaction with the actors interested and involved with the cause. During the military dictatorship, there were programs which relied on the direct participation of the State to ensure that right, from the viewpoint of its support and implementation of public resources in developing the "cultural product" to be brought to society in its various forms of expression - all this, funded by the government. It is an example of "EMBRAFILMES" and "Projeto Seis e Meia", continued until the present day in some regions of the country, though maintained by entities not directly connected with the administration or the government. However, it was from the period of democratization and the end of the dictatorship that the Brazilian government began to look at the different culture, under its guarantee to the society. Came the first incentive laws, led by "Lei Sarney" Nº 7.505/86, which was culture as a segment which could receive foreign assistance in order to assist the government in fulfilling its public duty. After Collor era and the end of the embargo through the encouragement of culture incentive laws, consolidated the incentive model proposed in advance of Culture "Lei Sarney" and the federal laws, state and local regimentares as close to this action. This applies to the Rouanet Law (Lei Rouanet), Câmara Cascudo Law (Lei Câmara Cascudo) and Djalma Maranhão Cultural Incentive Law (Lei de Incentivo à Cultura Djalma Maranhão), existing in Natal and Rio Grande do Norte. Since then, business entities could help groups and cultural organizations to keep their work from the political sponsorship under control and regiment through the Brazilian state in the form of their Cultural Incentive Law. This framework has contributed to the strengthening of NGOs and with the consolidation of these institutions as the linchpin of Republican guaranteeing the right to access to culture, but corporate social responsibility was the one who took off in the segment treated here, through the actions of Responsibility Cultural enterprises arising from the Cultural Organizations. Therefore, in the face of this discourse, this study ascertains the process of encouraging the Culture in Rio Grande do Norte from the Deviant Case Analysis at the Casa da Ribeira, the main Cultural Organization that operates, focused action in Natal in order to assess the relationships established between the same entity and the institutions which are entitled to maintain the process of encouraging treated in this study - Enterprise, from the viewpoint of corporate sponsorship and Cultural Responsibility and State in the form of the Laws Incentive Funds and Public Culture Incentive

Catch and effort from a recreational trolling fishery in a large lake

Over recent decades recreational fisheries have grown substantially throughout the world. Despite this increase, catches from recreational fisheries have often been ignored in fisheries management, although this is now being remedied. Monitoring recreational fisheries can be expensive, and the primary means used for monitoring is angler (creel) surveys, typically funded from sales of fishing licences. The studies presented in this thesis examine different approaches to monitoring recreational trolling fisheries’ catch and effort, where fishing licenses are not required and there are no reporting requirements. I present results from a complemented roving/mail-in survey undertaken during 2013-2014 to estimate recreational effort and catch of Atlantic salmon (Salmo salar) and brown trout (S. trutta) in the largest lake in the European Union, Lake Vänern, Sweden. I also evaluate different angler catch reporting methods (mail-in, tournament reports and face-to-face interviews) and compare catch rates within and among spring and fall fishing periods. In addition, mail-in survey data are examined for recall bias.   I estimate that 28.7 tonnes of salmon and trout combined were harvested by the recreational trolling fishery in 2014, more than the commercial and subsistence fisheries combined. Seasonal differences in both recreational effort and catch were observed. Effort, in boat hours, was significantly higher in spring than in fall. Catch rates of trout were higher in fall than in spring, but there were no seasonal differences in catches of salmon. Harvest per boat day did not differ significantly among catch reporting methods, indicating that all three methods could be useful for managers interested in harvest rates. In contrast, total and released catch per boat day differed among reporting methods, with tournament anglers catching more fish in total. Finally, there was little evidence for recall bias in mail-in surveys, indicating that mail-in surveys are useful for collecting unbiased catch data. My study is the most comprehensive angler survey to date for Lake Vänern, and my results should be of immediate use to local fisheries managers and should also be of interest to researchers and managers interested in estimating catch and effort for fisheries at large spatial scales.

Exact Probability Distribution versus Entropy

The problem addressed concerns the determination of the average numberof successive attempts of guessing a word of a certain length consisting of letters withgiven probabilities of occurrence. Both first- and second-order approximations to a naturallanguage are considered. The guessing strategy used is guessing words in decreasing orderof probability. When word and alphabet sizes are large, approximations are necessary inorder to estimate the number of guesses. Several kinds of approximations are discusseddemonstrating moderate requirements regarding both memory and central processing unit(CPU) time. When considering realistic sizes of alphabets and words (100), the numberof guesses can be estimated within minutes with reasonable accuracy (a few percent) andmay therefore constitute an alternative to, e.g., various entropy expressions. For manyprobability distributions, the density of the logarithm of probability products is close to anormal distribution. For those cases, it is possible to derive an analytical expression for theaverage number of guesses. The proportion of guesses needed on average compared to thetotal number decreases almost exponentially with the word length. The leading term in anasymptotic expansion can be used to estimate the number of guesses for large word lengths.Comparisons with analytical lower bounds and entropy expressions are also provided.

Challenges to improve inter-professional care and service collaboration for people living with psychiatric disabilities in ordinary housing

The aim of this study was to describe health care- and social service professionals' experiences of a quality-improvement program implemented in the south of Sweden. The focus of the program was to develop inter-professional collaboration to improve care and service to people with psychiatric disabilities in ordinary housing. Focus group interviews and a thematic analysis were used. The result was captured as themes along steps in process. (I) Entering the quality-improvement program: Lack of information about the program, The challenge of getting started, and Approaching the resources reluctantly. (II) Doing the practice-based improvement work: Facing unprepared workplaces, and Doing twice the work. (III) Looking backevaluation over 1 year: Balancing theoretical knowledge with practical training, and Considering profound knowledge as an integral part of work. The improvement process in clinical practice was found to be both time and energy consuming, yet worth the effort. The findings also indicate that collaboration across organizational boundaries was broadened, and the care and service delivery were improved.

Value and proportions of intangible assets : A comparison between the private- and the public sector

Organizations within the public- and the private sector have different aims with their accounting. Privately held organizations often have the intention to make profit, while authorities within the public sector aim to provide citizens with different services. The difference between these two sectors is also visible in the legislation, where International Accounting Standards Board set the standards for privately held organizations and Ekonomistyrningsverket do the same for the public sector. Because of the larger demand by the society for knowledge and technology, included in the category intangible assets, these are more emphasized in the accounting for organizations. Intangible assets are although linked with complexity which is associated with the measurement. The purpose of this study is therefore to see whether there are any existing differences in how to measure and value intangible assets and internally generated ones between listed companies in the private sector and authorities operating in the public sector. This study is conducted with both a qualitative and quantitative perspective. The data collected for this study is secondary, and is gathered through samples of annual reports from different companies in order to be representative for the whole population. The main results of this study is that there are differences in the measurement and valuation of intangible assets dependent on which sector an organization operates within and this is not due to the standards and regulations. The differences are visible in the percentage change in value of intangible assets since they fluctuate more heavily in the private sector than in the public sector. Simultaneously, the proportions of internally generated intangible assets compared to intangible assets in general differ between the two sectors.