”För att vi ska kunna vårda våra äldre, måste vi själva vara friska” : - Chefer- och medarbetares syn på friskvård- en kvalitativ studie inom en vård och omsorgsförvaltning.

2016-06-02

Förekomst av sekundär traumatisk stress hos sjuksköterskor och dess påverkan på personcentrerad vård : - En litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksköterskan har stor del i den nära patientvården och förväntas vara en god lyssnare genom sitt personcentrerade vårdgivande. Händelser som är traumatiska drabbar förutom den direkt berörda patienten även sjuksköterskan genom sekundär exponering. Syfte: Syftet med studien var att belysa förekomst av STS hos sjuksköterskor samt beskriva hur det påverkar vårdkvalitet och personcentrerad vård. Metod: Litteraturstudie med en översikt av relevanta artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet baseras på 14 artiklar som uppfyllde inklusionsoch kvalitetskrav. Resultat: Sjuksköterskan påverkas av STS på flera plan, både professionellt och personligt. Vårdkvaliteten blir lidande om STS påvisas. Den personcentrerade vården utgör grunden i sjuksköterskans yrkesutövande men om medvetenhet saknas för STS finns risken att sjuksköterskan påverkas så till den grad att hen väljer att sjukskriva sig och/eller byta arbetsplats. Slutsats: STS är ett relativt okänt begrepp och det kan vara svårt att se tecken på begynnande symtom. Sjuksköterskan kan utsättas för STS oberoende arbetsplats. Detta kan sänka effekten i yrkesutövandet genom personliga symtom som; irritabilitet, trötthet, minskad empati, depression, återupplevelser av tidigare upplevda traumatiska händelser med flera. Arbetsplatsens ledarskap inverkar på identifieringen av sjuksköterskans utveckling/hanterande av STS.

Faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter från olika kulturer inom palliativ vård – en litteraturöversikt

När befolkningen i Sverige blir allt äldre kommer det bland annat leda till ett ökat sjukvårdsbehov. I genomsnitt har människor födda i länder långt från Norden sämre hälsa än personer födda inom Norden, de kan ha en annan kultur och tolka kommunikationen inom vården annorlunda. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar omvårdnaden av patienter och anhöriga från andra kulturer inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Är baserat på nio vetenskapliga artiklar. Det fanns kulturella skillnader i synen på allvarlig sjukdom och död. Inom flera kulturer är det tabubelagt att tala om döden och detta var sjuksköterskorna inom västerländsk kultur oerfarna vid, de var mer vana vid en rak och ärlig kommunikation med patienterna. Sjuksköterskorna hade kommunikationssvårigheter med patienter och närstående då de inte hade samma språk. Det var även svårt och tidskrävande att finna lämpliga tolkar som kunde hantera känsliga ämnen relaterat till palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att möten med patienter och anhöriga från andra kulturer ofta var svåra om de inte pratade samma språk. Trots detta upplevde sjuksköterskorna arbetet som tillfredsställande. Det framkom att för lite tid och stress var ett av problemen samt att behovet av tolkar var stort.

Sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom : En litteraturstudie

Background: Dementia impairs cognitive functions, such as memory and speech, changing a person’s life forever. Providing person-centred care to these persons intend to retain their identities, dignity and autonomy. Such care demands time, devotion and good knowledge of the caring nurse. Dementia is expected to increase in the future and therefore nurses will have to face new challenges. Aim: To describe nurses’ experience of providing person-centred care for people with dementia. Method: A literature review of 15 articles, published between 2009-2016, that have been read and analysed through content-analysis. Results: Nurses experience a positive change in their attitudes, when providing person-centred care to people with dementia, as they gained better understanding of their patients’ dignity and integrity. Education, training and support from management were seen as key factors for providing up-to-date care. Time was viewed as a hindrance for person-centred care, and often led to nurses prioritizing other routines. Two common outcomes of person-centred care were increased satisfaction as well as emotional burnout. Conclusion: Since dementia is increasing and nurses find person-centred care time-consuming, there is a risk of such care becoming poor. To prevent this nurses need good leadership and education.

Vi vill, vi kan men hur? : Att använda sig av anpassade verktyg för cheferna inom vård och omsorg för att förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare

Vårt syfte med denna studie är att belysa de verktyg som kan erfordras för att enhetschefer ska kunna förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare. Detta på grund av att medarbetarna inom kommunen inte är helt belåtna med ledarskapet från kommun eller sina chefer, vilket framgår i den medarbetarundersökning som genomfördes 2014 av kommunen. I samma medarbetarundersökning framkom det likaså att sjukskrivningar bland medarbetarna i kommunen kan beror på ledarskapet. Därför har vi valt att undersöka en del av kommunens enhetschefer och hur de ser på sitt eget ledarskap samt vad de kan göra för att få sina medarbetare att må bättre och förebygga sjukskrivningar. Då tiden inte fanns till att undersöka alla enhetschefer inom den valda kommunen, valdes vård och omsorgsförvaltningens enhetschefer ut för vår egen enkätundersökning. Resultatet av vår enkätundersökning utföll sig på så sätt att enhetscheferna erfordrar mer tid att ägna sig åt sina medarbetare och att administrativt stöd fordras för att underlätta enhetschefernas arbetsmiljö. Om enhetscheferna erhåller mer tid till att spendera med sina medarbetare kan det skapa ett starkare psykologiskt band emellan dem, vilket gör att tilliten från medarbetarna till enhetscheferna stärks. När tilliten stärks vågar medarbetarna vända sig till sina enhetschefer för att berätta hur de mår. Genom att plocka bort de administrativa uppgifterna och i stället ge dem till en assistent får enhetscheferna mer tid till att spendera med sin personal och utifrån detta kan de eventuellt få en översikt av hur verksamheten fungerar. Översikten gör att de kan fatta bättre strategiska beslut för deras verksamhet och medarbetare.

Sjuksköterskans samtal med patienter i palliativ vård : En litteraturstudie

Introduktion: En viktig del i palliativ vård är samtalet mellan sjuksköterskan och patienten. Samtalet kan vara komplext och innehålla många delar. Syfte: Att beskriva vad sjuksköterskor ansåg var av betydelse i samtal med patienter i palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie är gjord med en modifiering av Polit & Becks (2012) niostegmetod. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Tio artiklar återstod efter urval och kvalitetsgranskning och tre kategorier framkom utifrån artiklarnas resultat. Resultat: De tre kategorier som framkom var Organisatoriskt stöd, Sjuksköterskans egenskaper och kompetens och Sjuksköterska-patientrelationen. Samtal underlättades av att sjuksköterskor hade tid för samtal, hade stöd från sina kollegor, var öppensinnade samt hade erfarenhet av och var trygga med samtal. Sjuksköterskorna ansåg också att det var av betydelse att de var tillgängliga, fokuserade och lyssnade på patienten. Samtalet gynnades av ömsesidigt förtroende och respekt mellan patienten och sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskan ansåg att det var av betydelse att ha tid för samtal och att samtal prioriterades. Erfarenhet gav mod att våga stanna i svåra samtal och att kunna skydda sig själv emotionellt. Sjuksköterskor behövde vara genuint närvarande, lyssna på och ha en bra relation med sina patienter. En god relation underlättades av ömsesidigt förtroende, förståelse och respekt mellan sjuksköterskan och patienten.

När döden är oundviklig : Faktorer som påverkar närståendes upplevelser vid vård i livets slut på sjukhus

Introduktion: Vård i livets slut ges till patienter som förväntas dö inom en snar framtid. För sjuksköterskan är det minst lika viktigt att se till patientens som till närståendes behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa faktorer som påverkar närståendes upplevelser vid vården i livets slut i ett sjukhuskontext. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats där Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier har använts. Databaser som har använts var CINAHL och PubMed. De valda vetenskapliga artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Samtliga artiklar lästes igenom flera gånger, resultatet särskildes och fem kategorier identifierades. Resultat: Litteraturstudiens resultat byggde på 10 vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och två med kvantitativ metod. Kategorierna som identifierades var: (1) att få information, (2) att ha en fungerande kommunikation, (3) att ha en närvarande sjuksköterska, (4) att få stöd samt att få sina behov tillfredsställda och (5) att vara delaktig. Slutsats: Kategorierna utgör tillsammans viktiga faktorer som påverkar närståendes upplevelse vid vården i livets slut. Information samt ett fungerande kommunikationsutbyte bidrar till att relevant information om patienten framkommer. Att ha en närvarande sjuksköterska som ger stöd och tillfredsställer närståendes behov samt bidrar till delaktighet i vården ses av stor vikt.

VO2MAX : uma proposta de teste de campo para jogadores de futebol

Universidade Estadual de Campinas . Faculdade de Educação Física

Hepatitis A antibodies in two socioeconomically distinct populations of São Paulo, Brazil

To evaluate the prevalence of antibody against hepatitis A in two socioeconomically distinct populations of a developing country, 540 serum specimens from children and adults living in São Paulo, Brazil, were tested for IgG anti HAV by a commercial radioimunoassay (Havab, Abbott Laboratories). The prevalence of anti-HAV in low socioeconomic level subjects was 75.0% in children 2-11 years old and 100.0% in adults, whereas in middle socioeconomic level significantly lower prevalences were observed (40.3% in chidren 2-11 years old and 91.9% in adults). Voluntary blood donors of middle socioeconomic level showed a prevalence of 90.4%. These data suggest that hepatitis A infection remains a highly endemic disease in São Paulo, Brazil.

The presence of antibodies for hepatitis a virus in amazonia Didelphis marsupialis (Vertebrata, Marsupialia)

Anti-HAV was detected by enzyme - immunoassay in sera collected from 6 (18,75%) of 32 Didelphis marsupialis trapped in the Amazon region. No anti-HAV were found in the sera from 136 other wild animals, including small rodents, reptiles and other marsupials.

Seroepidemiology of hepatitis a and b in two urban communities of Rio de Janeiro, Brazil

Hepatitis B markers were determined in 397 individuals from Niterói and 680 from Nova Iguaçu and prevalences of 9.1% (1.0% of HBsAg and 8.1% of anti HBs) and 11.1% (1.8% of HBsAg and 9.3% of antiHBs) were found, respectively. The comparative prevalence of both markers in relation to age showed a higher prevalence of HBsAg in the group 21-50 years old. Considering the antiHBs antibody, it was demostrated a gradual increase with age, reaching 14.9% in Niterói and 29.1% in Nova Iguaçu in individuals over 51 years old. For hepatitis A, in 259 samples from Niterói, equally distributed by age groups, an overall prevalence of 74.5% of anti-HAV antibodies was found. This prevalence increases gradually reaching 90.0% at age over thirty. In 254 samples from Nova Iguaçu analysed, a prevalence of 90.5% of antibodies was encountered when the same criteria of distribution of samples were used. This level of prevalence reached 90.0% already in the age over ten years old. The tests were performed by enzyme immunoassay with reagents prepared in our laboratory.

Duality of patterns in hepatitis a epidemiology: A study involving two socioeconomically distinct populations in Campinas, São Paulo state, Brazil

To evaluate the prevalence of antibodies against hepatitis A in two socioeconomically distinct populations, 101 and 82 serum samples from high and low socioeconomic groups, respectively, were analysed for the presence of IgG anti-HAV using a commercial ELISA. The prevalence in low socioeconomic level subjects was 95.0%, whereas in high socioeconomic subjects was only 19.6% (p<0.001). These data show a duality in Brazil: anti-HAV prevalence in low socioeconomic subjects is similar to that of developing countries, while in high socioeconomic subjects, a pattern typical of developed countries is found. The control of this infection in our country is primarily related to the improvement of sanitation, but especially for high socioeconomic level populations, the use of vaccination against hepatitis A is strongly advisable to avoid the occasional appearance of this disease in adults.

Detection of hepatitis A antibodies by ELISA using saliva as clinical samples

The possibility of detecting acute infection and immunity using body fluids that are easier to collect than blood, mainly in children, would facilitate the investigation and follow-up of outbreaks of hepatitis A (HAV). Our study was carried out to evaluate the detection of anti-HAV IgM, IgA and total antibodies in saliva using serum samples as reference. Forty three paired serum and saliva samples were analyzed. From this total, 24 samples were obtained from children and 1 from one adult during the course of acute hepatitis A; an additional 18 samples were obtained from health professionals from Adolfo Lutz Institute. The sensitivity to detect anti-HAV IgM was 100% (95%CI: 79.1 to 100.0%), employing saliva as clinical samples. In detecting anti-HAV IgA, the sensitivity was 80.8% (95%CI: 60.0 to 92.7%) and for the total antibodies was 82.1% (95%CI: 62.4 to 93.2%). The specificity was 100% for each. The rate of agreement was high comparing the results of serum and saliva samples for detecting HAV antibodies. We conclude that saliva is an acceptable alternative specimen for diagnosing acute hepatitis A infection, and for screening individuals to receive hepatitis A vaccine or immunoglobulin.

Seasonal variation of hepatitis A virus infection in the city of Rio de Janeiro, Brazil

Hepatitis A virus (HAV) infection constitutes a major public health problem in Brazil. The transmission of HAV is primarily by fecal-oral route so the water is an important vehicle of HAV dissemination. There is a great incidence of acute cases of hepatitis A in some areas of Brazil however the seasonal variation of these cases was not documented. The aim of this study was to determine the seasonality of HAV infection in Rio de Janeiro. From January 1999 to December 2001, 1731 blood samples were collected at the National Reference Center for Hepatitis Viruses in Brazil (NRCHV). These samples were tested by a commercial enzyme-immunoassay to detect anti-HAV IgM antibodies. Yearly positive rates were 33.74% in 1999, 32.19% in 2000, and 30.63% in 2001. A seasonal variation was recognized with the highest incidence in spring and summer. Furthermore a seasonal increase in incidence of HAV infection was found during the rainy season (December to March) because the index of rains is very high. It is concluded that HAV infections occur all year round with a peak during hot seasons with great number of rains.