Utbildningsmedier i undervisningen : En studie av medieanvändning och lärande

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som används på några skolor i utvalda kommuner i Dalarnas län: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilken påverkan dessa medier kan ha på elevernas inlärning. Uppsatsens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan användas i undervisningen i grundskolan samt hur elevers lärande kan påverkas av medier med audiovisuell information. Denna uppsats har följande forskningsfrågor: Hur vanligt är det att olika utbildningsmedier används i undervisningen och vilka typer av medier är vanligast? Vilken effekt kan utbildningsmedier ha på elevernas inlärningsförmåga? Och hur kan mediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frågeställningar besvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkät och ett experiment. Enkätundersökningen visa att medier ofta används som komplettering till undervisning på dessa utvalda skolor och de medier som används mest är video/film, bild/foto och internet. Experimentets resultat tyder på att det finns elever som troligtvis lär sig bättre genom att använda medier. Detta visades då experimentgrupperna som under en lektion fick titta på en video visade större inlärning än kontrollgrupperna som endast lyssnade på en föreläsning utan stöd av några utbildningsmedier.

Hur används sång i undervisningen av svenska för invandrare? : en studie i lärares sångval och metoder

Syftet med följande undersökning är att få ökad insikt om hur lärare i Svenska för invandrare(sfi) gör när de använder sång i språkinlärningen, vilka sånger de väljer, vilka övningar detillämpar på dem samt hur de anser att arbetssättet mottagits hos eleverna. Det är en kvalitativstudie och sju lärare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgångspunkt i ett sociokulturelltperspektiv på lärande.Informanternas svar ger en lång lista på användbara sånger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De väljer sånger med texter på elevernas nivå som samtidigtövar något av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen. Många användersångens ljud och rytmer till uttalsträning. Sånginslagen har överlag gett mycket positiv responshos eleverna.En förhoppning med studien är att språklärare ska inspireras till att använda sånger isamband med inlärning av svenska språket. Arbetets bilaga inrymmer av det skälet en extranoggrann redogörelse för i studien angivna sånger.

Arbetsintegration- Nyckeln till frihet? : En kvalitativ studie av flyktingars visioner samt upplevelser och erfarenheterav den svenska integrations- och etableringsprocessen.

Samtidigt som integrations- och flyktingfrågor i Sverige är högst angeläget, så anser vi attperspektiv från flyktingarna själva inte har inkluderats tillräckligt inom forskningen. Syftetmed den här sociologiska studien är därför att genom ett inifrånperspektiv undersöka ochbelysa flyktingarnas egna visioner samt upplevelser och erfarenheter av sin integrations- ochetableringsprocess, för att få fördjupad förståelse för en situation som kan betraktas somkomplex. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vårt empiriska material är baserat på tiosemistrukturerade intervjuer med flyktingar som är deltagare i de samhällsinsatser som följerutav etableringsreformen. I analysprocessen har vi inspirerats av ett hermeneutiskt perspektivför att tolka materialet. Som analysverktyg har vi tagit utgångspunkt i en teoretisk modell avintegrationsdimensioner samt begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och vi har vidarekopplat resultaten till tidigare forskning.Studiens resultat antyder om att flyktingens integrations- och etableringsprocess innefattaroch är beroende av många olika områden, där vi kan se hur strukturella, sociala samtsubjektiva integrationsområden hänger samman. Ett centralt resultat av denna studie är att detfinns upplevelser av att sociala dimensioner av integration bör inkluderas i de strukturellainsatserna. Vårt material visar tydligt att språket uppfattas som den viktigaste nyckeln förbåde strukturell och social integration, och i detta sammanhang önskar de flesta en meromfattande kontakt med svenskar eftersom detta lyfts fram som en mer effektiv källa tillspråkutveckling än de strukturella insatserna ensamma kan ge.

Vad är elever i årskurs 4-6 intresserade av inomnaturvetenskap? : En enkätundersökning om elevers intresse

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever. Eleverna tenderar att vara mer positivt än negativt inställda till NO-ämnena. NOär dock inte favoritämne hos någon av eleverna. Eleverna är mest intresserade av djur, ämnen (kemi) samtkroppen. Flera flickor, men inga pojkar, visar intresse för växter. Flera pojkar, men inga flickor, visarintresse för energi. De ämnesområden som eleverna finner mest intressanta återfinns i Lgr 11, men är intede som eleverna i första hand tycker att de har blivit undervisade i och arbetat med. Lärandet processasnär eleverna får ägna sig åt de områden som de finner intressanta. Detta skapar ett positivt förhållningssätttill utbildning och lärande då lärandedimensionerna påverkas av intresset.Sökord

Man kan både sitta bredbent och med benen i kors : En kvalitativ studie om hur genusvetare praktiserar genuskunskap

There is an awareness of the importance of gender equality in most western societies, both at the political level and in everyday life. In academia, for instance, gender is nowadays a scientific field which indicates that there is a lot of knowledge about the subject. What we do not have much knowledge about is whether gender knowledge leads to changes in gender relations in practice. The aim of this study is to explore how gender scholars relate to using – practicing – gender knowledge. Key issues in this study are how gender scholars construct gender, how they practice gender theoretical knowledge, and their reflections of gender boundaries.             Theoretically, this study is mainly based on Sara Ahmed’s perspective on gender. The main finding of the study is that despite gender knowledge gender scholars tend to reproduce traditional gender orders. By identifying concepts such as reflected and unreflected masculinity/femininity, different ideals of masculinity/femininity are made visible. There seems to be an ideal among gender scholars to practice their gender knowledge. This ideal is practiced among “gender scholar women” by doing reflected masculinity and reflected femininity. Among “gender scholar men”, however, the ideal to practice gender knowledge by doing unreflected masculinity and reflected femininity seems to be a taboo at the same time. For men, it seems important to mark a distance to a certain type of femininity and to maintain the heterosexual – straight – line. For women, it seems desirable both to distance themselves from a certain type of masculinity and femininity and thereby follow alternative – queer – lines.

Kommunal marknadsföring- Competitive identity och institutionell problematik : En komparativ fallstudie om två svenska kommuner och deras marknadsföring

Historiskt sett finns det etablerade normer i samhället som säger att en kommun endast ska bedriva traditionell kommunal verksamhet som innefattar att tillgodose välfärden (vård, skola & omsorg). Dock så har globaliseringen och urbaniseringen skapat en konkurrens om invånare vilket har lett till att kommuner idag bedriver en allt mer utvecklad marknadsföring för att attrahera fler invånare. Den här fallstudien innehåller två objekt (kommuner). Vi vill undersöka den kommunala marknadsföringen genom att fokusera på begreppen competitive identity (CI) och institutionell problematik (IP). Begreppet CI innehåller en teoretisk genomgång av komponenter i kommunal marknadsföring och IP beskriver kommunernas komplexa situation med olika institutionella krav. Genom att analysera dessa begrepp mot praktiska fall kan vi bidra till ökad förståelse om kommunal marknadsföring som är vårt syfte. Vi presenterar även en egen modell i samband med begreppet CI som ger en nyanserad bild av ämnet. Studiens resultat identifierar att kommunerna har speciella målgrupper som likt ett företag varierar beroende på deras ställning på marknaden. Genom skapandet av en CI deklarerar kommunen en önskvärd image där företeelser som inte bidrar till den blir exkluderade. Det gestaltar sig på olika sätt vilket analyseras grundligt i studien. Samtidigt illustreras motsägelsen när respondenterna i fallen säger att det är medborgarna som håller uppe imagen. Studien visar att det inte finns en enhetlig bild hur man som kommun ska hantera den institutionella komplexitet som uppstår. Fallen presenterar två olika synsätt som de finner mer lämpligt.

Feedback i matematikundervisning : En empirisk undersökning om hur sex lärare undervisande i årskurs 1-3 ger muntlig och skriftlig feedback på elevers lösningar av matematikuppgifter

I studien undersöks hur lärare ger elever muntlig och skriftlig feedback på uppgiftsnivå i matematikundervisningen. För att undersöka detta har observationer och intervjuer av kvalitativ karaktär utförts med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Insamlade och avbildade dokument i form av elevers räkneböcker har också varit en del av datainsamlingsmetoden. För att på bästa sätt undersöka och besvara studiens frågeställning har grundad teori valts ut och använts som forskningsansats. Utifrån insamlad data och med substantiv och teoretisk kodning som verktyg har en teoretisk modell utvecklats. Modellen visar att muntlig och skriftlig feedback som ges från lärare till elev på uppgiftsnivå kan vara antingen direkt eller indirekt. Beroende på om feedbacken är muntlig eller skriftlig, direkt eller indirekt, kan den också vara bekräftande, uppmuntrande, upprepande, informerande, stöttande eller uppmanande. Detta resultat redovisas med hjälp av en så kallad "fyrfältare". Värt att notera är också att resultatet i studien visar att muntlig feedback ges i betydligt högre grad än skriftlig feedback. Ett par slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att verkligheten skiljer sig från hur tidigare forskning förespråkar att feedback bör komma till uttryck i klassrummet och att elevernas ålder samt lärarnas tid spelar en avgörande roll för vilken sorts feedback som ges. En annan viktig slutsats som också dras utifrån studiens redovisade resultat är att vissa kategorier av feedback är mer effektiva för elevers lärande i matematik än andra.

Utomhuspedagogik och ekologi i årskurserna 1-3 : En studie om lärares syn på användandet av utomhuspedagogik vid lärande av ekologi

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares syn på användandet av utomhuspedagogik inom ämnet ekologi. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna " Vad anser lärare om platsens betydelse för inlärning av ekologi i årskurserna 1-3?", "Hur anser lärare att elevers lärande inom ekologi kan påverkas av utomhuspedagogik i årskurserna 1-3?" samt "Hur anser lärare att planeringen och arbetet bör anpassas till elevernas ålder, när det gäller utomhuspedagogik och lärande i ekologi?". Metoden i studien är kvalitativa intervjuer med tillägg av en enkät. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens attityd spelar en stor roll vid lärandet av ekologi utomhus. Läraren bestämmer platsen för lärandet med ledning av innehållet som ska bearbetas. Själva utomhuspedagogiken påverkar användandet av sinnena, ökar intresset hos eleverna och skapar en helhetsbild och konkretisering. Skillnaderna i planeringen beroende på åldern av eleverna återkopplas till vilka vanor och rutiner eleverna har i att vara ute och arbeta. Lärarna ser både positiva och negativa sidor med utomhuspedagogik vid lärande av ekologi, dock är de positiva övervägande. Åldern har ingen större betydelse för planering av utomhuspedagogiska aktiviterer och studien visar även på att utomhuspedagogiken tar överhand över själva ämnet, i detta fall ekologi, när lärarna intervjuas.

"Jag slåss med rosa handskar, men de är fan inte fluffiga" : En kvalitativ studie om verksamheten Pink Gloves Boxing

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse verksamheten Pink Gloves Boxing haft för enskilda deltagares psykosociala livssituation, som öppenvårdsinsats i Borlänge kommun. Dessutom har syftet varit att undersöka vilka komponenter i verksamheten som bidragit till en eventuell förändring avseende psykosocial livssituation. Då studien ämnat fånga deltagares subjektiva upplevelser av Pink Gloves Boxing har det empiriska materialet insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex deltagare. Genom en tematisk analys av det insamlade materialet framkom centrala teman och subteman, vilka utgjort grunden i studiens resultatdel. För att analysera resultatet har en teoretisk tolkningsram tillämpats, vilken innefattat teorier om empowerment och genus. Samtliga informanter pekar på bättre fysik och ökad psykisk hälsa, av sitt deltagande i verksamheten. Stresshantering, aggressionskontroll och grupptillhörighet är exempel på förtjänster av ett deltagande, som informanterna framhållit. Gynnande komponenter som framträder i verksamheten är tränarnas roll, gruppen, träningsformen och verksamhetens upplägg, som exempelvis endast kvinnliga deltagare och gruppsamtal.

LTG-metod och genrepedagogik för andraspråksinlärning

I denna litteraturstudie ville jag fördjupa mig i metoden Läsning på talets grund (LTG) och genrepedagogik. Fanns det något inom forskningsområdet som gav stöd åt min hypotes att dessa båda metoder var lämpliga vid andraspråksinlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att, genom granskning av tidigare forskning, få kunskap om hur LTG-metoden och genrepedagogik har använts vid språkinlärning. Syftet preciseras därför i följande frågeställningar: Hur har LTG-metoden använts vid inlärning av svenska som andraspråk? och Hur kan genrepedagogik användas i andraspråksinlärning? Litteraturstudien visar på LTG-metodens samt genrepedagogikens lämplighet vid andraspråksinlärning. Jag anser att både LTG-metoden och genrepedagogiken, genom cirkelmodellen och modellen ett språkutvecklande arbetssätt, är bra metoder att använda vid andraspråksinlärning då de bygger på samma grundtanke: "Läsning på talets grund" och "tal är en bro till skrift" (Leimar 1974, s. 64, Gibbons 2010, s. 69). Metoderna går ut på att läraren planerar sin undervisning utifrån denna ståndpunkt samt fångar upp var eleverna befinner sig i sin språkliga utveckling och genom detta arbetssätt utvecklas både språket och ämneskunskaperna.

Teaching Mathematics in English to Swedish Speaking Students : The Use of Second Language Teaching Practices in the Teaching of Mathematics in English to Swedish Speaking Students in Lower Secondary School

Over 20,000 Swedish lower high school students are currently learning mathematics in English but little research has been conducted in this area. This study looks into the question of how much second language learner training teachers teaching mathematics in English to Swedish speaking students have acquired and how many of those teachers are using effective teaching practices for second language learners. The study confirms earlier findings that report few teachers receive training in second language learning but indicates that some of the teaching practices shown to be effective with second language learners are being used in some Swedish schools

När det inte blir som man har tänkt sig : - En fallstudie av undervisningssituationer med elever med behov av särskilt stöd

Fallstudien beskriver och diskuterar några lektioner med elever som har specifika inlärnings-svårigheter, utifrån skolverkets Allmänna råd, och belyser vilka pedagogiskt svårhanterliga problem och dilemman som kan uppstå när det inte blir som läraren har planerat. Teorin om den proximala utvecklingszonen åskådliggörs. Aktivitetens betydelse för inlärning belyses. Komplexiteten kring lärarskap och ledarskap illustreras. Skolverkets teori om kunskap genom progression, enligt givna årskurser med givet innehåll, stämmer inte alltid med erfarenheterna hos några av verklighetens elever. Samspelet mellan lärare och elever belyses i studien. Be-skrivningar av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykiskt sårbara barn visar ytterligare hur elevers individuella förutsättningar kan ge konsekvenser för inlärning.

Tre gärningspersoners erfarenheter av medling vid brott

Medling vid brott är relativt nytt i Sverige. Internationell forskning inom området har bedrivits i ca 20 år men svensk forskning inom området är begränsad. Från och med januari 2008 blir alla Sveriges kommuner skyldiga att erbjuda medling vid brott i fall då gärningspersonen är under 21 år. Medling vid brott har sitt ursprung i filosofin om reparativ rättvisa, men har som fenomen främst utvecklats utan direkt teoretisk förankring. Det övergripande syftet med denna studie var att skildra tre gärningspersoners erfarenheter av medling vid brott, samt att beskriva de filosofier och teorier som stödjer medling vid brott och presentera de lagar som reglerar metoden. En enkät formulerades för att ta reda på om ungdomar mellan 13-18 år kände till medling vid brott. För att få reda på gärningspersonernas erfarenheter av medling vid brott användes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer, med frågeställningar om varför intervjupersonerna ställde upp, hur medlingsmötet upplevdes och hur de kände innan samt efter medlingen. För att hitta lämpliga intervjupersoner kontaktades medlingsverksamheter runt om i Sverige vilket resulterade i sammanlagt tre intervjuer. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån teorierna om reintegrative shaming och empowerment. Vårt val av teorin om reintegrative shaming grundades utifrån att vi under studiens gång uppmärksammade att denna teori hade hög relevans för ämnet. Valet av teorin om empowerment gjordes efter att vi läst in oss på teorin om restorative justice, då vi fann att delar i denna filosofi kunde sammankopplas med tankegångar inom teorin om empowerment. Resultatet av enkätundersökningen visade att av 169 tillfrågade hade 46 st hört talas om medling tidigare. Resultatet av intervjuerna visade att alla tre intervjupersonerna fått en annan syn på brottsoffret och brottet efter deltagandet i medlingen och upplevde medlingsmötet som positivt.

"En dörr in i samhället och ett fönster ut mot världen" – Föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör

Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten. Föreningens betydelse som en social integrationsaktör framträder på tre centrala områden; föreningens betydelse för social gemenskap och socialt samspel och för kontakter och nätverk och slutligen som informationskanal. Föreningen har störst betydelse för föreningsaktiva med utländsk bakgrund, framförallt i ett socialt avseende.