Die Palästina-Publikationen des Palestine Exploration Fund : [mit einer Reproduktion der Reliefkarte]

Palästina / Expedition

Vi stackars kvinnor; roman.

Mode of access: Internet.

Svenska kvinnor /

Originally issued as Märkvärdiga svenska kvinnor, vol. 2 of the author's Märkvärdiga kvinnor.

En kvantitativ innehållsanalys över hur muslimska kvinnor framställs i webbtidningarna Dagens Nyheter och The Guardian

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur muslimska kvinnor framställs i digitala dagstidningarna Dagens Nyheter och engelska The Guardian. För att kunna genomföra denna studie valde jag att använda mig av kvantitativ innehållsanalys där jag efter vissa kriterier valde ut 51 artiklar från The Guardian och 49 artiklar från Dagens Nyheter. Totalt undersöktes 100 artiklar från de utvalda tidningarna. Tidsperioden var 2011-2016. Frågeställningarna var; hur beskrivs muslimska kvinnor i de utvalda webbtidningarna? Vilka etniska grupper finns explicit nämda i de undersökta artiklarna? Om det finns, vilka könsroller kan urskiljas? Finns det en positiv eller negativ anda i själva artikeln gentemot muslimska kvinnor? De teorier som jag använde mig av i denna studie var feministiska och mångfaldsteorier. Resultatet visade att det vanligaste sammanhanget som den muslimska kvinnan förekommer i är att de beskrivs som offer. Ibland kunde hon framställas som både offer och förbrytare. En del av artiklarna var lite svåra att bedöma om de hade positiv eller negativ attityd. Detta beror på att det beskrevs som både positivt och negativt. Det kunde handla om den muslimska kvinnans situation som beskrevs positivt medan en del negativt kunde skrivas om islam, om t ex att det finns bakåtsträvande idéer och rörelser. Antingen framställdes den muslimska kvinnan som ett offer, förbrytare, både och, neutralt eller som en kämpe. Artiklarna som framställde kvinnan som en kämpe hade en positiv tendens då de försökte lyfta fram kvinnan och visa att hon är mer framgångsrik samt självständig, än förtryckt, vilket många anser en beslöjad kvinna är. Det fanns artiklar som hade en positiv tendens, men även artiklarna med en negativ tendens gentemot den muslimska kvinnan. Ytterst få artiklar i både DN och The Guardian nämnde etniska grupper, det lades inget stort fokus på etniciteter. Utöver detta benämndes kvinnorna i artiklarna som muslimska kvinnor. Inga könsroller kunde urskiljas.

Ibland ger moskén skydd till slagna kvinnor när samhället svikit

Publicerad 16 maj, 2012 - 11:19 Att många religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur de i moskén erbjudits just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem, skriver Pia Karlsson Minganti. Kvinnor som vänder sig till rådgivare i moskéer kan få ta emot direktiv som är präglade av manscentrering och rent kvinnohat. Kvällens Uppdrag granskning visar exempel på detta. Utan att själv ha haft möjlighet att se programmet i sin helhet kan jag förutse starka reaktioner och krav på åtgärder. Jag arbetar själv mot könsförtryck, anser att våld och tvång ska polisanmälas och att redan existerande lagstiftning bör tillämpas. Med utgångspunkt i min egen forskning bland medlemmar i muslimska ungdomsföreningar i Sverige tror jag emellertid att debatten nu kan tjäna på att jag bidrar med perspektiv på moskéer som mer än endast arenor för misogyni. Insikten om att kategorin muslim samlar en miljard människor med alla tänkbara ideologiska orienteringar borde idag vara en självklarhet. På samma sätt är muslimska församlingar präglade av variation. Att många (just nu de flesta?) religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. Inte heller innebär det att imamerna ifråga har kvinnoförtryck som uttalad målsättning eller aldrig verkar för kvinnors rättigheter. Verkligheten är som bekant komplex. En viktig poäng i sammanhanget är att islamiska rådgivare allt oftare är kvinnor. Internationell forskning visar på en samtida trend där kvinnor etablerar auktoritet i moskéer och organisationer, och virtuellt på internet. Det sker på eget initiativ, men även genom uppmuntran från manliga företrädare och genom statliga initiativ. De flesta bidrar som volontärer, som till exempel de ungdomsledare som runt om i Sverige engagerar ungdomar i allt från islamstudier till läxhjälp och alternativa helgaktiviteter på behörigt avstånd från alkohol och droger. Inom sina föreningar fungerar kvinnorna som beslutsfattare och organisatörer, som styrelseledamöter och ordföranden. De deltar också i andra offentliga sammanhang som föredragshållare och debattörer och samarbetspartners i olika projekt. Många av dessa projekt har till syfte att motverka diskriminering på grundval av kön, hudfärg och religiös tro. Kvinnornas religiösa engagemang kan liknas vid den kristna väckelserörelsen. Kvinnor, ungdomar och andra marginaliserade grupper sluter sig samman och studerar Koranen utan direkt inblandning av konventionella auktoriteter. De islamiska källorna används för att genomdriva förändringar och för att försvara bland annat kvinnors rättigheter. För många framstår våld mot kvinnor som en absurditet, helt oförenlig med islam. Vad jag försöker frammana här är en kontext där kvinnor kan instrueras att inte polisanmäla en misshandlande make, men där samtidigt andra typer av råd ges av olika tongivande personer och även hjälp att fly ut ur akuta våldssituationer. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur medlemmar i moskéförsamlingar har erbjudit just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem. Det är bra att media granskar representanter i moskéer. Kritik kan bidra positivt till utvecklingen av islam i Sverige och motverka att män med destruktiv syn på könsrelationer fortsätter att dominera. Men det är viktigt att kritiken inte är ensidig eller fragmentarisk. När kvinnoförtryck såsom nedtystat våld och sexuellt tvång bland muslimer debatteras är även en annan form av förtryck närvarande: förtrycket mot muslimer som grupp. Det finns en tendens i dagens samhälle att peka ut muslimer som ett exceptionellt hot – mot kvinnor, homosexuella, judar, ”vanligt folk” och samhället i stort. Stigmatisering får flera olyckliga konsekvenser. För det första riskerar kvinnoförtryck i andra sammanhang att osynliggöras. I vilka andra miljöer borde tevereportage med dold kamera göras för att blotta de tänkesätt som leder till kvinnors lidande och död? Det är naturligtvis provocerande i sammanhanget, men erinra etnologen Jesper Fundbergs forskning om hur pojkfotboll fostrar unga i en miljö som knappast har gjort upp med sin sexism, rasism och homofobi. När gav den muslimkritiske debattören senast sitt stöd till en kvinnojour, med ett erkännande ord, praktiskt handtag eller rentav ekonomiskt bidrag? För det andra, politiska entreprenörer i islamofobi slår mynt av att muslimer pekas ut som det primära hotet. Sverigedemokrater hörs plötsligt försvara kvinnors, homosexuellas och judars rättigheter med hjälp av feministiska och antirasistiska argument med udden riktad mot muslimer och islam. För det tredje visar forskning på en tendens bland kvinnor i utsatta minoriteter att sluta upp bakom mansdominerade ledarskikt i syfte att värna gruppens väl, även om de samtidigt är kritiska mot dessa mäns tolkningar och praktiker. Att ensidigt förknippa islam med fenomen som våld mot kvinnor kan alltså få starkt negativa konsekvenser för prioriteringen av muslimska kvinnors välfärd. Våren 2010 debatterades riksorganisationen Sveriges Unga Muslimers val av gästföreläsare till sin årliga konferens. Den tänkta gästen förknippades med homofoba yttranden och debatten resulterade i att Ungdomsstyrelsen granskade ett antal bidragsberättigade religiösa ungdomsorganisationer för eventuell diskriminering mot homosexuella. Förutom Sveriges Unga Muslimer prövades även Ungdomsinitiativet inom Syrisk-ortodoxa ärkestiftet, Riksförbundet unga katoliker, Evangeliska frikyrkans och Pingstkyrkans ungdomssektioner. Granskningen av gruppernas formella handlingar gav inga skäl till att dra tillbaka deras statsbidrag och ingen fördjupad kontroll av enskilda medlemmars uttalanden gjordes. Exemplet visar att omfattningen av statlig granskning vägs mot människors grundlagsstadgade rättighet att organisera sig efter egna intressen och behov. Enskilda förgrundsgestalter är inte synonyma med sina samfund. I samma anda menar jag att tilltro till muslimers, kvinnor inräknade, förmåga att debattera, förhandla, tänja på och motstå förtryck gör det rimligt att framhålla muslimska församlingar och föreningar, inte bara som arenor för misogyni, utan även som plattformar för aktivt medborgande. En sådan tilltro bottnar också i insikten att det är möjligt att förändra de mest seglivade normer. Det visar inte minst den kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet som till slut skedde i Sverige 1965. Pia Karlsson Minganti, doktor och forskare i etnolog, Stockholms universitet

Kvinnor i ledande positioner i organisatorisk motgång - chefers syn på glasklippan

Glasklippan symboliserar fenomenet att kvinnor oftare befordras till ledande positioner i motgång än framgång. Syftet med föreliggande studie var att hos chefer i Sverige undersöka upplevelser och förhållningssätt till glasklippan, vad den tros bero på samt hur kvinnor anses påverkas av den i arbetslivet. Semistrukturerade intervjuer där ett scenario om glasklippan diskuterades utfördes med 12 chefer. Induktiv tematisk analys användes. Några intervjupersoner hade själva hamnat på glasklippan utan att ha verkat medvetna om det. Deltagarna förde ofta motstridiga resonemang och deras uppfattningar var inte samstämmiga. Det lyftes även hur kvinnors situation ser ut på organisationer idag, varför det är viktigt att medvetandegöra fenomenet, och förklaringar till glasklippan. Trots glasklippans närvaro i organisationer verkar den vara svår att se och förstå. Olika förväntningar som ställs på kvinnor skapar en svårhanterlig situation för dem på glasklippan. Att fenomenet förekommer i Sverige men är svårupptäckt visar på vikten av att uppmärksamma glasklippan.

Riskfaktorer och förebyggande omvårdnadsåtgärder för UVI hos äldre kvinnor : En litteraturöversikt

Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste infektionerna hos äldre kvinnor. Escherichia coli (E-coli) är den vanligaste bakterien vid UVI. Äldre kvinnor lider när de är drabbade av UVI och det är sjuksköterskans uppgift att bland annat förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att beskriva riskfaktorer och förebyggande omvårdnadsåtgärder mot UVI hos äldre kvinnor. Metod: Litteraturstudie, med databassökning genom databaser speciellt inriktade på vård och omvårdnad, CINAHL, PubMed, WEB OF SCIENCE och Medline. 15 artiklar har använts till resultatet. Resultat: Recidiverande UVI, diabetes, urininkontinens, smittspridning och förstoppning är riskfaktorer att drabbas av UVI. God hygien och regelbunden tillförsel av vätska ses som god evidensbaserad omvårdnadsåtgärd mot UVI. Ökad tillförsel av vätska förkastas, Tranbärstillägg behöver ytterligare forskning. Slutsats. Hög hygieniskstandard genom de basala hygienrutinerna är en viktig förebyggande åtgärd mot UVI.

Kvinnor i ledande positioner; en marginaliserad grupp : En studie om vägen till ett jämställt arbetsliv

Uppsatsen behandlar kvinnor i ledande positioner där de är en marginaliserad grupp. Studien omfattar organisationer inom idrott, bygg, skogsindustrin och IT. Syftet är att undersöka om det ges olika förutsättningar för kvinnor i ledande positioner i organisationer inom näringslivet och idrotten där kvinnor är en marginaliserad grupp. Studien bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor på ledande positioner. Resultatet visar att kvinnorna bryter ett mönster som dominerat olika branscher under en längre tid. De speglar inte stereotypen kvinnligt utan visar egenskaper som förknippas med bra ledarskap, vilket indikerar på att en ledare får med sig hela gruppen och arbetar mot gemensamma mål. Fördelen med att vara kvinnlig ledare, speciellt där gruppen kvinnor är liten, är att hon syns mer och kan på så sätt göra sin röst hörd. Genom att kvinnorna i undersökningen har blivit erbjudna sin ledarposition visar det att organisationer verkar för jämställdhet. Trots arbetet mot jämställt arbetsliv visar studien att kvinnorna stöter på hinder som går att förknippa med de normer som finns kring kvinnor och män och ledarskap.

Kvinnor i styrelser : Att lyckas i en mansdominerad värld

Kvinnor har länge varit exkluderade från ledarpositioner, såsom styrelser, men utvecklingen mot en mer jämställd könsfördelning går långsamt framåt. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur kvinnor i styrelser kan bidra till utvecklingen mot en jämnare könsfördelning. Genom att intervjua fem kvinnliga styrelseledamöter har vi fått en inblick i deras upplevelser och erfarenheter av styrelsearbete och könsroller. Kvinnorna i undersökningen har, genom många års styrelsearbete i olika former samt genom gedigna arbetserfarenheter, arbetat sig fram till ledande positioner inom olika branscher och företag. Även om de överlag inte anser sig ha behandlats annorlunda i styrelsen på grund av sitt kön kan vissa av kvinnorna ändå uppleva att de ibland förväntas ansvara för specifika uppgifter just för att de är kvinnor, att de behöver tuffa till sig eller att de måste vara mer pålästa och duktigare än männen. De anser att kvotering kan vara det enda sättet att få jämställda styrelser men understryker att det bör vara kompetensen som avgör vem som får uppdraget. För att lyckas bra som ledamot krävs, enligt respondenterna, en viss baskunskap om ekonomi och ledarskap samt ett visst mått av självsäkerhet och att våga stå för sina åsikter. Kravbilden på styrelsemedlemmar i bolagsstyrelser har ökat under de senaste årtiondena och det krävs att medlemmarna som individer har en hög kompetens och att styrelsen i sin helhet besitter en bred kunskapsbas. Denna utveckling kan ha en positiv effekt på könsfördelningen då det är fler kvinnor än män som har universitetsutbildning och eftersom en mer heterogen grupp ger ett bredare spektrum av kunskaper. Kvinnorna i undersökningen har genom sina positioner bidragit till brytandet av normer och gör det därför lättare för andra kvinnor att följa i deras spår. Det råder ingen brist på kompetenta kvinnor men utmaningen ligger i att kartlägga och synliggöra dessa kvinnor och ge dem samma möjlighet som männen att nå ledande positioner.

Världar av vackra kvinnor och våldsamma män : En analys av två fantasyromaner ur ett genusmedvetet perspektiv

This essay explores whether the gender constructions in Joe Abercrombie’s Best Served Cold and Juliet Marillier’s Daughter of the Forest question or contribute to existing gender categories. The analysis is performed using Raewynn Connell’s gender structure model, Brian Attebery’s theory of fantasy as a "fuzzy set" and Maria Nikolajeva’s schedule for stereotypical gender traits. Thus, both of the texts were analyzed to determine if their contents, structures and reader responses create opportunities or act limiting, how the main characters are portrayed and how the books various power-, production-, emotional- and symbolic relations look like. The result of the analysis is that both of the books portray patriarchal worlds, sexual division of labor, misogyny and gender-binding statements. The characters in Daughter of the Forest are quite stereotypical, with some traits that exceed their gender, whilst the characters in Best Served Cold are all portrayed with traditionally manly traits (even the female main character). Therefor one can say that Best Served cold’s female protagonist is the only element in the books that fully questions prevailing gender categories.

Social reproduktion i Värmland : Klass, utbildning och livsstil

Social reproduction in Värmland, Sweden This study uses the 2014 SOM-survey of the Swedish region of Värmland (n = 1420) to study the ways in which social reproduction is expressed in a regional setting. Following the sociology of Bourdieu the study presents statistically significant results that highlight that a.) class habitus shapes the type of home one creates for oneself and b.) one’s level of education, and that c.) the orientation towards the ”legitimate” culture is particularly pronounced among those with relatively high volumes of economic and cultural capital and finally that d.) a regional elite is consecrated in the cultural and urban center of the region. Although the sociological explanation to ”why we do what we do” is not the only one, this study shows that it is an important one. Class, expressed as class habitus and volume of economic and cultural capital, continues to shape peoples’ life choices and their orientations in the social world.

Sprache als Schlüssel zum Bildungserfolg? Eine Fallstudie zur Reproduktion von Bildungsungleichheit im pädagogischen Alltag

Der vorliegende Beitrag fokussiert auf den Bildungsabschnitt im Leben eines mehrsprachigen Kindes, in dem der Übergang vom Kindergarten in die Primarschule ethnographisch untersucht wird. Am Beispiel von Dokumenten- und Praxisanalysen werden Selektionsprozesse und die Entstehung von Bildungsungleichheit auf der Mikroebene des pädagogischen Alltags insbesondere beim untersuchten Übergang rekonstruiert. Kontextuelle bildungspolitische Rahmenbedingungen werden dabei ebenfalls thematisiert. (DIPF/Orig.)

Serum-Mediane von Placentaprotein-Markern: Relevanz der Unterschiede zwischen spontanen und nach-in-vitro-Fertilisation eingetretenen Schwangerschaften für das fetale Trisomie-Screening.

Trisomy-21 (Down syndrome) is the most frequent chromosomal abnorm- ality but only one third of cases would be detected by amniocentesis based on maternal age alone. Serum screening tests in the early second trimester increase the detec- tion rate to 60-65%, and more recently it was found that such screening was also possible in the first trimester by quantifying a diffe- rent panel of markers. The concen- trations of these placental proteins are strongly dependent on gestatio- nal age; thus control medians must be established and precise dating is essential. Serum chorionic gonado- trophin (HCG) levels were recently found to be increased in IVF preg- nancies compared to spontaneous gestations, leading to a falsely ele- vated trisomy screening risk. The aim of this preliminary study was to find out whether, in the first-trime- ster screening, the markers similarly differed between IVF and spontane- ous pregnancies which would call for the establishment of separate normal medians for IVF patients. We compared 24 pregnancies ob- tained after ovarian stimulation and IVF with six women after thawed embryo transfer (unstimulated cycle) and 63 gestation- and maternal-age matched spontaneously pregnant controls. A single serum was ob- tained between 6 and 16 weeks of gestation and various placental protein levels determined by im- munometric assays. Serum levels of pregnancy-associated plasma protein A (PAPP-A), which is the major marker in the first-trimes- ter screening test, were reduced in IVF pregnancies: after 9 weeks of gestation, multiples of median (MoMs) ranged between 0.23 and 3.58 (logarithmic mean 0.743). For the frozen/thawed transfers, this value was 1.08. In the 9-12 week group containing 6 cases of IVF, three thawed transfers and 25 con- trols, PAPP-A was significantly redu- ced in the stimulated compared to the nonstimulated cycles. In the late first and early second trimester the difference was not significant in our small group but the trend persisted. Pregnancies after IVF will thus show an increased incidence of false positive results in fetal trisomy-21 screening, and special medians should be established for these pati- ents.

Worldly Saints : Social Interaction of Dominican Penitent Women in Italy, 1200-1500

Doctoral dissertation, University of Turku