499 resultados para nordiska språk (namnforskning)
Resumo:
Forskningen utreder skillnader mellan finsk- och svenskspråkiga skolor i en kommun i Nylands ln utgende frn elevvrdens synvinkel. Syftet r att kartlgga situationen i en kommun och synliggra de skillnader och faktorer som pverkar det sociala kapitalets mngd i skolorna. Skillnaderna betraktas utgende frn det sociala kapitalets inverkan p gemenskapen och frn ekologisk synvinkel. Sambandet mellan det sociala std och den sociala kontroll som srskilt de vuxna i skolan producerar, har betydelse fr skolelevers vlmende. Fr att kunna bilda en socialt stdande och socialt kontrollerande atmosfr krvs det funktionella frndringar i skolan. Srskilt de vuxna i skolan skulle behva mera gemenskap. Elevvrdsarbetet och skolarbetet riktar sig frmst mot elever i dag, fastn de vuxna skulle behva strka sina sociala frhllanden. Bris i uppkomsten av socialt std och kontroll beror frmst p problem i samarbete och kommunikation mellan de vuxna i skolan. Skolkuratorerna r de enda professionella inom skolan som i sitt arbete tar hela skolan som gemenskap i beaktande. Denna forskning r en abduktiv kvalitativ fallstudie som r tili sin karaktr beskrivande. Som data anvnds intervjuer av elevvrdspersonalen i kommunen och enkten Hlsa i skolan av Institutet fr hlsa och vlfrd frn r 2008. Viktigaste kllan fr forskningen r Noora Ellone (2008) forskning "Kasvuyhteis nuoren turvana".
Resumo:
Bilder av barnrum och produktbilder med leksaker str i centrum fr denna uppsats, dr huvudsyftet varit att utreda hur genussymboler och knsroller frmedlas i marknadsfringen vnd till barn. Kllmaterialet har besttt av bilder strategiskt utvalda. Bildmaterialet har sedan analyserats med hjlp av en bildanalysmodell dr flickor och pojkar placerats som motpoler med skilda genussymboler, som representerar de bda knsrollerna. Genussymboler som frekommer i bildmaterialet r allt ifrn bildtexter, frgval, klder och utseende, freml, idrott, aktiviteter till milj. Tillsammans med ett nrvarande barn r detta de symboler som gr bilden tydlig fr sin tnkte mottagare. Genom bildanalysmodellen uppenbarar sig de genusspecifika symbolerna. Produktbilderna visar att knsschabloner r riktfrekommande bland de bilder som visar leksaker respektive barnrum. Det gr allts att pvisa att det finns skapade barnrum fr flickor och pojkar som har iscensatts med hjlp av genussymboler fr respektive kn, detsamma gr ven att utlsas i bilderna av leksakerna.
Resumo:
Syftet med denna studie var att underska hur den nationella kursplanen i moderna språk r nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser fr eleven i frga om kravniv. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till frndring i betydelse och till frndrad kravniv fr eleven. Studiens resultat stdjer tidigare forskning som sger att lokala mlformuleringar r problematiska.
Resumo:
Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska skolors vrdegrunder r att systematiskt analysera innehllet i skriftliga dokument som kan sgas utgra eller har utgjort vrdegrunder fr allmnna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rdande maktordningen i samhllet och den vrdegrund som rder i allmnna svenska skolor. Detta tycks glla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religisa eller politiska - de dominerande maktgrupperna frespråkar. Allmnna skolor kan sledes i hg grad ses som redskap fr att reproducera, terskapa, makten hos fr tillfllet dominerande samhllsgrupper och fr att styra eleverna, samhllsmedborgarna, i nskvrd riktning.
Resumo:
A richer language when painting before speaking? What is a rich language and can painting stimulate towards a richer language?In this work I seek to answer two questions. What may a richer language mean and does it become richer when the informants, as a preparation, paint what they are going to talk about in front of the class, than when they do not paint? This I try to do by studying earlyer research about how to measure the richness in languages and by analysing video recordings of speeches when the students in an sfi-class (Swedish for foreigners) painted or did not paint before the speech, and by analysing the richness in their language. The result is my own definition of what rich language is in this context, and a conclusion that painting stimulates the students to use more words and to use specific words that they need to bring the audience their message.
Resumo:
Syftet med studien r att underska hur sex lrare i moderna språk frhller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som anvnts r kvalitativa forskningsintervjuer med språklrare verksamma inom svl grundskolan som gymnasiet. Underskningens resultat skdliggr en mngfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lrare i moderna språk. Utifrn informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den frsta modellen framstr individualiseringen framfrallt som en metod baserad p nivindelning och anvndande av srskilt material. Individualisering beskrivs i den andra modellen som ett frhllningsstt, att beakta elevernas olikhet, och utformas under en rad olika inslag, frn planering till utvrdering. I den tredje modellen ns individualisering i helklassundervisning genom varierande arbetsformer samt lrarens kontakt med eleverna under lektionen. Att lraren snarare ansluter sig till en av dessa tre modeller tycks hnga samman med vilka behov och risker denne frknippar med individualisering.
Resumo:
Underskningens syfte var att ta reda p hur pedagoger arbetar fr att stdja barns andraspråksutveckling p en frskola. Mina frgestllningar var: Hur sger pedagogerna att de planerar fr ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn? Hur syns (synliggrs) mjligheter/begrnsningar till språkutveckling i verksamheten? Hur arbetar pedagogerna med barn som nnu inte har uppntt jmfrbar niv i svenska som sina enspråkigt svenska kamrater? Jag genomfrde tv kvalitativa intervjuer med tv pedagoger p den aktuella avdelningen samt tta observationer i språkutvecklande situationer. Dessa situationer var samling, matsituationer, hglsning, valstund samt fri lek. Intervjuer samt observationer skedde under tv dagar. Tekniken som jag anvnt mig av r inspelning med hjlp av diktafon och anteckningar. Resultatet visade att pedagogerna arbetar språkutvecklande frmst i form av snger samt hglsning. De uppmrksammar barnens kultur med hjlp av en vrldskarta samt bilder p flaggor dr barnen kommer ifrn. Resultatet visar ven att de ej uppmrksammar barnens kultur i den utstrckning de sger sig vilja vilket ses som en begrnsning. Resultatet av observationerna visar att pedagogerna arbetar språkutvecklande med snger samt hglsning och genom samtal med barnen. Samtalen vid matsituationer visade sig innehlla stora mjligheter till språkutveckling, medan mjligheterna till språkutveckling vid hglsningen visade sig bristfllig. Vid hglsningen skedde samtalet kring boken frmst under sjlva lsningen, dock inget fre eller efter lsningen, vilket ses som en begrnsning till språkutveckling. Resultatet visade ven att barnen i leken ofta lmnas ensamma i ett rum utan pedagog nrvarande, och drigenom missar pedagogerna språkutvecklande tillfllen. Vid ngra tillfllen fanns pedagog nrvarande i rummet utan att uppmrksamma barnens chans till språkutveckling. Vid samlingarna fanns mjligheter till språkutveckling som pedagogerna uppmrksammade, dock bestod mycket av tiden av tillsgelser till barnen att vara tysta eller sitta stilla, vilket kan inverka hmmande p mjligheter till språkutveckling.
Resumo:
Den hr studiens syfte r att underska om, hur och varfr man kan lsa litteratur inom moderna språk, franska, p grundskola senare r. Fr att genomfra underskningen har aktionsforskningsmetoden anvnds, vilket innebr att forskaren deltog i den process som undersktes som lrare. Studien har allts tv dimensioner: - Att planera, genomfra och utvrdera en verksamhet fr en nionde klass som harmoniserar de nationella mlen i moderna språk och studien av en litterr bok p franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupry). Att fundera p lrarens frhllningsstt. - Att underska elevernas lrande, uppfattning, frutsttningar, reaktioner och upplevelser genom enkter och observationer. Studien visar att det r mjligt att harmonisera en undervisning baserad p litteratur med de nationella mlen fr moderna språk. En sdan undervisning kan frmja kommunikation bde muntligt och skriftligt. Den kan ocks utveckla elevernas medvetenhet om hur språkinlrningen gr till, bland annat genom att ge dem insikt om de olika lsstrategierna och uppmuntra dem att lra sig anpassa lsstrategin med textens natur. Att litteratur utgr en del av kulturen br dock frstrkas hos eleverna. Boken Le Petit Prince knnetecknas av underlttande srdragen och erbjuder samtidigt en rimlig utmaning. Bokens tema var inte lika motiverande fr alla elever och ngra elever fick svrigheter i samband med deras språkniv. Studien visar dock att elevernas arbetsvanor spelar en avgrande roll i nyttan av undervisning baserad p litteratur bde vad det gller deras frhllningsstt och hur de upplever svrigheterna. Anvndning av lrobokstexter i språkundervisningen frmjar bottom up-lsning och installerar vanor som kan hindra en top downlsning vid lnga och autentiska texter. Att utveckla nya vanor anses allts vara ndvndigt fr att utnyttja språkundervisningen baserad p litteratur optimalt. Variation visar sig vara ett nyckelbegrepp d eleverna behver uppmuntras och utmanas genom varierande aktiviteter och uppgifter. Detta gller bde inom språkundervisningen baserad p litteratur s som språkundervisningen i vrigt. Litteratur anses allts vara ett bra komplement till lrobcker.
Resumo:
<p>Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p>
Resumo:
Syftet med min studie var att belysa ngra gymnasieelevers syn p sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i mnet moderna språktyska steg 1.Jag genomfrde en kvalitativ studie i form av en elevenkt dr frgestllningarna skulle gesvar p vilken syn och erfarenhet ngra elever har i mnet tyska steg 1 nr det gllersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkten visade att eleverna sg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella språkliga kompetensen ansgs varaen framgngsfaktor fr den egna språkutvecklingen, bde nr det gller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgngspunkterna till min studie var att den formella språkliga kompetensen inteomnmns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers nskan om att f bttrefrutsttningar fr att uppn dessa frdigheter genom grammatisk kompetens. I ett strreperspektiv bidrar fljaktligen grammatisk kompetens till att uppn en kad grad avkommunikativ kompetens.Med std av underskningens resultat samt forskningen och litteraturen kringspråkprocessning anser jag att grammatisk kompetens r av stor betydelse nr det gller attuppn kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger p markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till oskerhet, missuppfattningar ochfrustration som str eller frhindrar att meningsfull kommunikation kan ske. Drfr brmedvetenheten om sambandet mellan formell språklig kompetens och kommunikativkompetens ka, speciellt vid inlrningen av frmmande språk som har betydelsebrande,markerade strukturer.
