Interação do complexo luminescente [Eu(tta)3] com sílica mesoporosa

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Foto e eletroluminescência de complexos de samário, európio e gadolínio trivalentes com a beta-dicetona tta e o fosfinóxido quelante dppmo

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES)

Den flygande maran : En studie om åtta narkotikabrukande kvinnor i Stockholm

Between April 1997 and November 1999, I followed eight socially excluded female drug users in an attempt to describe their lives and living conditions. The study employs an ethnographic approach with the focus being directed at the specific woman and her life in relation to the social context where this life is lived. The study’s objective has been to describe the lives and living conditions of the eight drug-using women, as well as the extent of the opportunities available to them, as being determined by mechanisms of social exclusion. Their lives are understood on the basis of a feminist and social constructionist perspective where perceptions of ‘the drug-abusing woman’ are regarded as the result of constructions of gender and deviance. The theoretical perspectives proceeds from the idea that one is not born a woman but rather becomes one. The fundamental idea is that women become women by means of processes of femininisation, in the context of which certain ways of interpreting and presenting oneself as a woman are regarded as good and others as bad. Our images of ‘the female drug addict’ are based on how we define and interpret deviance and on the cultural and social thought and behaviour patterns we ascribe to people on the basis of bodily differences. It is images of ‘the good woman’ that defines what we regard as characteristic of ‘the bad woman’ and vice versa. The findings are organised into three main topics: femininity, living conditions and social control. The main findings are: The women described themselves as women by relating to normative messages about how women “are and should be”, and their drug use constituted a means of coping with life from their social position. Their life revolved to a large extent around money via a constant struggle to find enough to cover the rent, food and other basic necessities. And finally, how the women’s relations to societal institutions were formed by their social position as ‘female drug addicts’ and how the asymmetry of these relations produced certain fixed patterns of action for the parties involved.

Þrjátígi og átta Hugvekju Sálmar útaf Stúrms Hugvekna 3ja parti.

Mode of access: Internet.

Untersuchung über die Peschîttâ zur gesamten hebräischen Bibel /

Vita.

Likabehandlingsplaner : En analys och jämförelse av åtta förskolors likabehandlingsplaner

Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella skillnader i likabehandlingsplaner i demografiskt olika kommuner samt hur diskrimineringsgrunderna används. Som metod har vi använt kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Vi kunde se att det var skillnad på användningen av diskrimineringsgrunderna. Det var ingen tydlig skillnad beroende på demografin, men vi kunde se att förskolorna som kom från samma kommun var relativt lika. För att ta reda på mer om varför likabehandlingsplanerna såg ut på detta sätt undersökte vi de kommunala och statliga riktlinjerna för en likabehandlingsplan. Vi undersökte även likabehandlingsplanerna utifrån olika teman: Kontext, Utbytesord, Värdegrund, Ansvar och Delaktighet. Här kom vi fram till att fanns skillnader i hur likabehandlingsplanerna ser ut i förhållande till dessa. Slutsatsen av denna studie är att likabehandlingsplaner kan skilja sig åt på olika förskolor, men att det finns vissa riktlinjer som gör att innehållet ändå blir relativt likt. En annan slutsats är att forskningsområdet likabehandlingsplaner är eftersatt.

Valtatien 13 parantaminen välillä Lappeenranta–Nuijamaa : Hanke-esite

Valtatien 13 osuus Lappeenrannasta Nuijamaalle kuuluu Euroopan komission päättämään Suomen kattavaan liikenneverkkoon TEN-T. Tieosuus on maan toiseksi tärkein kansainvälisen liikenteen yhteys kuljetuksille ja henkilöliikenteelle. Valtatie 13 kulkee maan poikki länsirannikolta Kokkolasta Lappeenrantaan ja siitä edelleen Nuijamaan rajanylityspaikan kautta Venäjän puolelle Viipuriin. Valtatie 13 palvelee osaltaan myös paikallista liikkumista Nuijamaan kylätaajaman ja Lappeenrannan välillä. Erityisesti Mustolan alueelle ja myös osittain Nuijamaan raja-aseman läheisyyteen suunnitellut ja jo osittain toteutuneet maankäytön kaupalliset palvelut lisäävät voimakkaasti kasvaessaan myös seudullista liikennettä suunnitteluosuudella. Nuijamaan raja-asema on ollut Suomen itärajan toiseksi vilkkain tieliikenteen rajanylityspaikka. Rajanylityspaikan kautta kulki vuonna 2015 noin miljoona ajoneuvoa ja 2,4 miljoonaa matkustajaa. Venäjän ja Suomen valtioiden välisen liikenteen kasvu on ollut voimakkainta Kaakkois-Suomessa ja sille on edelleen perusteltuja kasvuodotuksia, vaikka viime aikoina liikenne on merkittävästi vähentynyt. Myös tavaraliikenteellä on potentiaalia lisääntyä viimeaikaisesta. Suunnittelualueeseen kuuluu valtatien 13 (16,6 km) lisäksi valtatien 6 länsipuolinen valtatien 13 jatke Karjalantie (mt 3821) (1,2 km). Yleissuunnitelmassa on selvitetty valtatien 13 puutteet ja ongelmat, palvelutasotavoitteet, valtatien 13 ja muiden väylien periaateratkaisut tilantarpeineen, suhde ympäröivään maankäyttöön, vaikutukset sekä mahdollisuudet vaiheittain toteuttamiseksi. Päätavoitteena on ollut selvittää valtatien 13 ja muiden väylien kehittämisen periaatteet niin, että palvelutasopuutteet saadaan poistettua ja valtatie 13 vastaa sille asetettuja vaatimuksia liikenteen sujuvuuden ja turvallisuuden kannalta. Osana suunnitelmaa on esitetty toimenpiteet meluhaittojen torjumiseksi ja ympäristövaikutusten lieventämiseksi. Valtatie 13 parannetaan nykyisellä paikallaan korkealuokkaiseksi nelikaistaiseksi valtatieksi tarvittavine tie-, katu- ja liittymäjärjestelyineen. Vastakkaiset ajosuunnat on erotettu toisistaan rakenteellisesti ja kaikki valtatien liittymät ovat eritasoliittymiä.

Högläsningens betydelse i undervisningen : Intervjuer med åtta lärare

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur lärare motiverar och använder högläsningen i undervisningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomförde jag åtta intervjuer med lärare. Studien vilade på det sociokulturella perspektivet och dess syn på hur vi människor förvärvar kunskap. Studiens frågeställningar var: Hur ser lärarna på högläsning i undervisningen och vilken betydelse tillmäter de högläsningen för elevernas läs- och skrivinlärning? Vilka förmågor i ämnet svenska vill lärarna att eleverna ska tillägna sig genom högläsningen? Resultatet av studien pekade på att högläsningen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i undervisningen. I resultatet framkommer dessutom hur viktigt det är att följa upp med diskussioner och att låta barnen få uttrycka sina erfarenheter estetiskt efter högläsning. Tidigare forskning framhåller bland annat att ordförrådet och hörförståelsen utökas, samt att läsintresset kan väckas till liv och barnens ordigenkänning förbättras. Informanterna ansåg att högläsningen är mycket viktig för elevernas läs- och skrivinlärning. Barn som fått ta del av högläsning har ett starkare ordförråd, ordförståelse, ökad fantasi och har enklare för att skapa egna meningar. Det hörda skriftspråket skapar också nyanser i den egna läsningen och eleverna bör få lyssna till texter de är intresserade av. Detta gör att barnen blir intresserade och motiverade till att läsa och vad de själva kan förmedla genom sin läsning. Arbetet pekade på möjligheter till vidare forskning i ämnet. Till exempel vore det intressant att undersöka vad eleverna tycker om högläsningen. Ett annat uppslag vore att göra klassrumsobservationer för att undersöka om högläsningen skiljer sig åt mellan klasserna.

Intermolecular energy transfer and photostability of luminescence-tuneable multicolour PMMA films doped with lanthanide-beta-diketonate complexes

It is reported in this work the preparation, characterisation and photoluminescence study of poly(methylmethacrylate) (PMMA) thin films co-doped with [Eu(tta)(3)(H(2)O)(2)] and [Tb(acac)(3)(H(2)O)(3)] complexes. Both the composition and excitation wavelength may be tailored to fine-tune the emission properties of these Ln(3+)-beta-diketonate doped polymer films, exhibiting green and red primary colours, as well as intermediate colours. In addition to the ligand-Ln(3+) intramolecular energy transfer, it is observed an unprecedented intermolecular energy transfer process from the (5)D(4) emitting level of the Tb(3+) ion to the excited triplet state T(1) of the tta ligand coordinated to the Eu(3+) ion. The PMMA polymer matrix acts as a co-sensitizer and enhances the overall luminescence intensity of the polymer films. Furthermore, it provides considerable UV protection for the luminescent species and improves the photostability of the doped system.