Den svensk-norska unionen.

Mode of access: Internet.

Svensk literatur-tidning

Mode of access: Internet.

Svensk tandläkare tidskrift. Swedish dental journal.

Includes as separately paged section: Svenska tandläkare-sällskapets forhandlingar, 1908-70.

Nätneutralitet : En intervjustudie om svensk opinionsbildning

Många ställer sig kritiska till mobiloperatörerna Tre och Telias kampanjer då de sägs utmana nätneutraliteten på internet. Journalisten och opinionsledaren Emanuel Karlsten jobbar aktivt med frågan och menar att dessa initiativ är ett kliv i fel riktning. Tidigare studier visar att en reglering kring begreppet nätneutralitet inte varit nödvändig då existerande bestämmelser varit nog. Den pågående debatten i USA skapade tendenser och oro för vart utvecklingen var på väg vilket fick EU att ta ställning i frågan om vad framtida internet ska innebära. Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet nätneutralitet definieras och sägs tillämpas av ett antal aktörer som är aktiva i den svenska debatten kring Tres och Telias reklamkampanjer “Nu släpper vi musiken fri!” och “#Hatahat” som drivande nyhetshändelser. I studien har empiriska materialet samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter som ansågs vara relevanta för studien genom sin yrkesutövning. Det beskrivande intervjumaterialet kompletteras av en argumentationsanalys. Syftet är att skapa en större och djupare förståelse för argumentationen i debatten om nätneutralitet och Tres och Telias kampanjer. I studien genomfördes även en pilotstudie i form av enkäter, med syfte att få en överblick över människors kunskap kring begreppet nätneutralitet. Många anser att förordningen inom nätneutralitet är slarvigt gjord men den innehåller delar av olika aspekter, det finns ingen entydig definition av nätneutralitet och därför kan begreppet vara svårt att förstå. Detta har orsakat en viss svårighet med insamling av data i form av intervjuer och sammanställning av denna studie. Den nya EU-förordningen säger att mobiloperatörer får förpacka sina erbjudanden till kunderna för att utforma intressanta erbjudanden, så länge man gör det inom ramen så är erbjudandet en affärsmetod. Frågan som består är vart gränsen för diskriminering går? Det handlar om en komplicerad tolkningsfråga och det är Post- och telestyrelsens ansvar att sammanställa förordningen och se till att mobiloperatörer följer dess riktlinjer. 

Vänskap är magisk : En reparativ läsning av samtida svensk seriekonst

In this thesis, I do a reparative reading of contemporary Swedish comics, that uses feminine signifiers, both in their imagery and writing. A crucial point of departure, in this thesis, is how literature can ”do” theory and be seen as a way of creating knowledge. I explore what the comics does to me, as a reader, and how. I experiment with the form and style of academic writing in order to clearly define my position and situate the production of knowledge. By focusing on the affects and nourishment, that the comics contain, I try to imagine a feminist other, with the help of my figuration: Nietzsche Minaj, and my imaginary utopian place: ”mitt flick(tionella) rum”. I conclude, that the comics both reproduce and transform feminine signifiers, while challenging the idea of dichotomies, in the spirit of gurlesque theory.

Fruktansvärd, ospelad och nyskriven - kriser och konflikter kring ny svensk dramatik : från Gustav III:s originaldramatik till dagens beställningsdramatik

The issue of this thesis concerns a selection of historical debates in which new Swedish drama is under discussion. The studied debates take place in the cultural and political fields and within the fields of theater and literature and deal with a recurring assumption in Swedish theatre history – that new Swedish drama is insufficient. The primary object of this thesis is to find explanations to: why is the Swedish new drama so often described as defective? The following questions, guiding the analysis, are: How are the crises described? What are the stakes? How has the dramatic text been influenced by being judged either as literary product or a product for the stage? How is the playwright’s role described, and perhaps changed, in the crises? The aim of the analysis is to understand how traditions and conventions are shaping the debates and contribute to perpetrate the myth of the malfunctioning Swedish new play. In a historical perspective several attempts have been made to govern new Swedish drama by legislative and political power. New Swedish drama has, for example, been viewed as a possible expression of the nation, as part of shaping the Swedish Welfare state or creating interactive communication with the audience. Despite its many uses, new Swedish drama continues to be describes as flawed. The study starts with King Gustav III:s Swedish theatre where the purpose was to produce Swedish original plays. The study ends with an analysis of a new government grant for new Swedish drama, which was installed in 1999. The chosen debates are analyzed with the help of concepts borrowed from the French sociologist Pierre Bourdieu, looking at each historical situation as a possible moment for the establishment of the field ”new Swedish drama”. The survey ends with eight interviews with playwrights, who are active today. The conditions for the new Swedish drama are the guiding line in this thesis. These conditions are found in the cultural, social and historical contexts that cooperate when a taste or convention is being shaped. They are part of the discourses in the field, where criteria for the new Swedish drama is formulated. In order to understand the significance of, for example, the expression, ”the newly written Swedish drama” research has been pursued in biographical material, historical surveys, and debates in the daily press and in professional journals. Without being a full bourdieuan analysis, the thesis is using concepts from Bourdieu. The work of British feminist theatre historian Tracy C Davis inspires the critical historic perspective.

Dialektisk beteendeterapi i svensk öppenvård : en longitudinell effectiveness-studie

Borderline personlighetsstörning är en allvarlig psykiatrisk störning som leder till stor funktionsnedsättning för den drabbade, varpå vikten att erbjuda dessa patienter en effektiv och evidensbaserad behandling är stor. Föreliggande longitudinella effectiveness-studie undersökte om dialektisk beteendeterapi hade effekt på patienter med borderline personlighetsstörning och subklinisk emotionell instabilitet i svensk subspecialiserad öppenvård. Studien ämnade besvara om det fanns någon förändring för patientgruppen över tid gällande borderlinediagnos, borderlinesymptom, självskadebeteende, suicidförsök och komorbiditet, samt vilka prediktorer som predicerade behandlingsutfall. Sammanfattningsvis visade resultaten en minskning i borderlinediagnos, borderlinesymptom, suicidförsök, självskadebeteenden, samt komorbida diagnoser vid behandlingsavslut. Minskning i antal ångeststörningar under behandlingen visade sig vara en signifikant prediktor för minskning i BPS-symptom och ett större antal individualsessioner visade sig vara en signifikant prediktor för minskning i självskadebeteenden över tid. Resultatet tyder på att patientgruppen signifikant förbättrades i just denna kliniska kontext, efter att de genomgått dialektisk beteendeterapi. Potentiella förklaringar till resultatet diskuteras samt förslag på vidare forskning anges.

Reciprok undervisning som metod för ökad läsförståelse : En litteraturstudie om vad svensk forskning anser om reciprok undervisning som metod för ökad läsförståelse

The purpose of this study is to investigate what scholars in Sweden think about reciprocal teaching as a method for increased reading comprehension. This area is not an area that is researched a lot in Sweden so the knowledge is limited but the studies that has been conducted shows that especially students with a low reading comprehension answers well to RT. This study did also investigate work materials in Sweden that are based upon RT. One of these materials is quite popular and it turns out that it has no scientific base and there has only been students that has investigated the materials rehabilitee to increase reading comprehension. This literature study has generated in more areas that need research.

Skadeförebyggande träningsmetoder mot hamstringsskador inom svensk herrelitfotboll i jämförelse med rekommenderad evidensbaserad forskning

Purpose The purpose of this study was to describe the evidence-based research recommendations on injury prevention methods against hamstring injuries among Swedish men's elite team in football. The research-based recommendations was then to be compared with the way Swedish elite football teams work to prevent hamstrings injuries. Method First a literature search of PubMed and SPORTDiscuss was made to find the most evidence-based training methods to hamstring injuries. Then an Internet questionnaire regarding injury prevention training methods against hamstring injuries was sent to all Swedish elite football teams. The answers off the questionnaire was then compared with the research that had the most evidence based training methods to hamstring injuries. Results Research shows that the method with the most evidence is eccentric strength training. Flexibility, static stretch and core stability training is research methods that can be used to prevent hamstrings injuries but these methods lack a large validated research basis. 8 of 32 (25 %) teams answered the questionnaire. All teams indicated that they were working with injury prevention methods but the methods varied from the eccentric strength training to periodization and flexibility training. 2 of 8 teams indicated that they worked with eccentric strength training that is recommended by science as the most evidence-based training method. Conclusion The study shows that the teams partly work after what the research recommends as the most evidence-based training methods against hamstring injuries. However, the study lacks validity and further research is needed before definitive conclusions can be drawn.

Gotik i svensk fantastik : Gotiska drag i Middagsmörker, Udda verklighet och Cirkeln

Syftet med denna uppsats är att ur ett genreteoretiskt och komparativt perspektiv med hjälp av metoden närläsning undersöka vilka av gotikens genrekonventioner som förekommer i svensk urban fantasy. Romanerna som analyseras är Nene Ormes Udda verklighet (2010), Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln (2011), samt Charlotte Cederlunds Middagsmörker (2016). De gotiska genrekonventioner som används vid analysen är hämtade från Mattias Fyhrs definition av gotik i hans doktorsavhandling De mörka labyrinterna (2003). I diskussionsdelen kombineras dessa med Alastair Fowlers teori ur Kinds of Literature (1982) kring hur olika genrer förefaller ha en rörlighet och flyta in i varandra. Resultatet av analysen visar att samtliga av Fyhrs kategorier finns representerade i de tre romanerna, och skiljer sig något i hur de gestaltas. Följande slutsatser dras: att många likheter förekommer såsom att de drömmar och syner som skildras är vitala för böckernas handlingar, att huvudkaraktären i samtliga analyserade romaner är kvinnlig, utom i Cirkeln där fem perspektiv förekommer varav ett är manligt, att alla romaner har sina egna varianter på fantasytroperna Rådet och Den utvalda, samt att urban fantasy inte går att se som en modern variant av gotiken utan snarare utgör en sentida ättling till gotikgenren.

Livsfrågor och religionskunskap : En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik

This thesis focuses on “livsfrågor” (questions of life) a typical Swedish concept introduced in the RE syllabus in the curriculum for compulsory schools in 1969. The study poses three questions: what can qualify as a “livsfråga”, why are they regarded important, and how do they fit into teaching? The main purpose is to study differences of the concept in two materials. Primarily interviews with Teacher educators all over Sweden and, secondly in the R.E. syllabus for compulsory and secondary schools from 1962 until today. Finally, the two materials used, will be brought together, and foci are recognized with the help of a tool for thought.  The study is using the concept dialogicity from Bachtin. Syllabus are viewed as compromises in accordance with a German tradition. In the syllabus, “livsfrågor” is one within many different words used with none what so ever stringency. It is not necessarily the most important term, as “livsåskådningsfrågor” (questions within philosophies of life)  is often dominating in objectivities. Also “existential questions” etc is used. The relation between the words are never made clear.  The syllabus are in one sense monologial as different meanings of the word are not made explicit, and other utterances are not invoked. In the interviews the dialogicity is more obvious. Philosophy is mentioned, eg.. Martin Buber, Viktor Frankl, theology (Paul Thillich), but also literature (Lars Gyllensten) and existentialism in a general sence. Other words are not as frequent – but “livsåskådningsfrågor” are of course mentioned, eg. Faith vs. knowledge. In the last chapter “livsfrågor” is problematized with the help of Andrew Wright and his three metanarrativies within the modern R.E. And the assumption, especially in the syllabus, of “livsfrågor”, as common between cultures and over time is problematized with the help of . feministic theory of knowledge.

"Vem är det som är lik, och vem är det som är olik?" : En studie om mångfald inom en svensk organisation

I Sverige finns idag ingen enhetlig definition av begreppet mångfald. Begreppet är mångfacetterat, men handlar om våra (o)likheter. Inom många organisationer definieras mångfald utifrån diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion, sexuell läggning och ålder, medan andra definierar mångfaldsbegreppet enbart utifrån etnicitet och/eller kön. Vi fann det med bakgrund i ovanstående av intresse att genomföra en undersökning om hur anställda inom en organisation ser på mångfald. I vår studie har en fenomenografisk metodologisk ansats använts varpå vi fokuserar på de anställdas olika uppfattningar. Förhoppningen är att bidra till lärande kring, och förståelse för, mångfaldsbegreppet, mångfaldsarbeten samt hur mångfald kan främjas. Ur studien framkom kvalitativt skilda uppfattningar om innebörden av begreppet mångfald då det relaterades till individen, etnicitet, alla människors lika värde samt till kategoriseringar, fördomar och diskriminering. Ur studien framkom vidare olika uppfattningar om det organisatoriska mångfaldsarbetet utifrån verksamhetsperspektiv, påverkansmöjlighet, arbetsfördelning och gruppdynamik, samt gällande organisationens och individens ansvar för främjande av detta arbete. Ur resultatet framkom att organisationer aktivt behöver arbeta med frågan samtidigt som individer bör reflektera över sig själva och varandra för att på så vis utveckla en välkomnade och inkluderande organisationskultur där (o)likheter tillvaratas och värdesätts.

Samhällskunskap och historia i svensk gymnasieskola: ämnenas roll och relation i diskurs och ämnesplaner

The adoption of new syllabuses in history and social science in the new Swedish curriculum raises questions on the relationship between the two subjects. Social Science and History as school subjects have previously been described as both competing and complementary. The competing aspect has mainly been descibed in terms of citizenship education and the complementary aspect has been described in terms of content, abilities, and temporality. This article discusses how history and social science relate to these four topics in didactic discourse and in the new syllabuses. In the didactic discource both subjects underline the importance of making subject matter useful in life outside school. However, the new syllabuses are very differently formulated in this sense. History is closely connected to citizenship education and describes content, abilities and temporality in such a context. Social Science on the other hand downtunes the traditional role as a subject important for citizenship. Instead, focus is aimed at disciplinary thinking and using knowledge to understand social science methods and theories. This development is seen as very problematic and challenging for a meaningful teaching of Social Science in upper secondary school. In response to this challenge, the author proposes interdisciplinary didactic development, especially in developing "dynamic concepts" within Social Science didactics.

Bäst att skriva medan vädret är kallt : En kritisk diskursanalys av svensk klimatjournalistik

Klimatkrisen är vår tids största utmaning sett till dess roll för fortsatt överlevnad på den här planeten. Det är en politisk fråga som sträcker sig från att vara en internationell angelägenhet ända ner till individnivå. Men det är också en ideologisk fråga. På grund av detta går det inte att tillräckligt understryka den roll media och klimatjournalistiken har i förmedlingen av dessa frågor. Klimatjournalistiken har genom tiderna varierat i medial uppmärksamhet och ersätts främst av ekonomiska nyheter och rapportering kring internationella konflikter. Den senaste toppen för miljönyheter var kring FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009, i samband med den globala finanskrisen. Köpenhamns misslyckande av ett enat avtal ledde fram till klimatmötet i Paris 2015, samma höst som flyktingkrisen var högt upp på medias dagordning. Denna uppsats avser att kritiskt analysera de klimatjournalistiska diskurserna tiden innan de båda konferenserna med målet att dokumentera utvecklingen över tid. Uppsatsen fokuserar på den diskursiva gestaltningen av aktörer, ansvar och underliggande strukturer och värderingar.   För det första fann analysen att både COP15 och COP21 innehöll starkt närvarande finansiella aspekter i sina politiska resonemang. Detta utmanar forskning som tidigare har behandlat klimat och ekonomi som vitt skilda ämnen och argumenterar för ett nytt förhållningssätt. För det andra fann analysen att gestaltningen av klimatkrisen varierade mellan de båda konferenserna. I diskursen 2009 sågs den som ett hot medan diskursen 2015 såg klimatkrisen som just en kris. Båda fallen ansåg att klimatkrisen var ett problem för andra aktörer än Sverige, för “dem”.