Befolkningens fördelning i Sverige; beskrivning till karta i skalan 1:500,000.

"English explanation of the map": p. [293]-295.

Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Självskadebeteende är ett sedan länge förekommande fenomen som kan vara framträdande hos patienter med en oförmåga att reglera affekter. Det innebär ett lidande för patienterna och det bidrar till en känslomässig påverkan hos sjuksköterskorna. För att skapa en gynnsam omvårdnadsrelation behövs resurser, kunskap, kompetens och stöd för sjuksköterskorna i omvårdnaden. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Data samlades in från sex sjuksköterskor genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier "Att självskada", "Behov av kompetens", "Ge omvårdnad" och "Känslomässig påverkan". Sjuksköterskorna lyfte svårigheter i omvårdnaden, behovet av kompetens och den känslomässiga påverkan de drabbades av i mötet med patienter med självskadebeteende. Slutsats: Självskadebeteende skapar många olika känslor hos sjuksköterskorna, både positiva och negativa. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med självskadebeteende var en svår, men intressant grupp att arbeta med. Tidsbrist, stress och upprepade självskadehandlingar var påfrestande och de känslor som uppkom hos sjuksköterskorna var inte alltid lätta för dem att hantera. Sjuksköterskorna poängterade vikten av att fånga upp patienter i tid men beskrev även svårigheterna i att kunna göra det. Sjuksköterskorna efterfrågade utökat stöd, kunskap och bättre resurser för att känna sig trygga i sin yrkesroll samt för att kunna erbjuda patienter med självskadebeteende en god och säker omvårdnad.

Faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer för handhygien utifrån en beteendeteori En litteraturöversikt

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och god handhygien är det främsta verktyget i kampen mot vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till handhygien är globalt sett låg. Sjuksköterskans händer är den främsta källan för att sprida smitta därför är sjuksköterskans beteende vad gäller handhygien viktig. Sjuksköterskans avsikt att utföra handhygien kan förklaras av den inre dimensionen som enligt Theory of planned behaviour är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vilka attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer för handhygien. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och baserades på fjorton artiklar av kvantitativ- och kvalitativ metod som har sökts ur databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Studiens resultat visade att det utifrån perspektivet av Theory of planned behaviour finns attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroller som påverkar sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. Sjuksköterskan upplevde att personligt skydd var en framträdande attityd som motiverade till handhygien. Under subjektiv norm så framträdde patienten, kollegor och förebilder som motiverande faktorer till att utföra handhygien och att känslan av att det är enkelt att utföra handhygien var den mest framträdande faktorn under upplevd beteendekontroll. Sammanfattning: Följsamhet till riktlinjer för handhygien är låg trots nationella insatser och kampanjer för att öka följsamheten. Resultatet visade att sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien främst påverkades av personligt skydd, patienten, kollegor, förebilder och känslan av att det är enkelt att utföra handhygien. Litteraturöversiktens resultat kan användas för att öka kunskapen om området och utveckla nya strategier för att öka sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien.

Omvårdnad av patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) inom psykiatrisk slutenvård: Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: All sjukvård i Sverige styrs av Hälso-och sjukvårdslagen [HSL]. Under vissa omständigheter kan denna lag behövas kompletteras med Lagen om psykiatrisk tvångsvård [LPT]. Dessa personer vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Omvårdnadens syfte är att patienten samtycker till vården och tvångsvården kan över gå till frivillig vård. Dessa personers problematik är dock ofta komplex och omvårdnaden upplevs innebära många svårigheter för sjuksköterskorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelse av omvårdnad i samband med LPT-vård inom sluten psykiatrisk vård. Metod: Empirisk kvalitativ studie med deskriptiv design. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att en förutsättning för att uppnå målet med tvångsvården genom omvårdnad var att skapa en allians med patienten. Kommunikation som innefattade individuellt anpassad information var en nyckelfaktor till alliansskapande. Omvårdnadsarbetet innefattade samverkan och sjuksköterskorna upplevde ett behov av kompetensutveckling. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att omvårdnad enligt LPT är en utmaning och sammankopplat med flertalet svårigheter. Erhålls kompetens, tid för reflektion och trygghet i arbetsgruppen ses dock inte omvårdnaden som en omöjlighet utan kan upplevas som positivt för både den som vårdar och för den som vårdas.

Kommunikationens förebyggande funktion på sjuksköterskors upplevda arbetsmiljö : En kvalitativ fallstudie på en psykiatrisk intensivvårdsavdelning

Syftet med studien är att undersöka huruvida kommunikationen mellan medarbetare på en psykiatrisk intensivvårdsavdelning kan fungera som ett förebyggande verktyg för medarbetarnas upplevda psykosociala arbetsmiljö. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare på en psykiatriska intensivvårdsavdelning. Empirin har tolkats genom en hermeneutisk ansats. Resultatet av studien visar att den interna kommunikationen mellan medarbetarna har en stor inverkan för den upplevda arbetsmiljön. På grund av den studerade avdelningens stundtals påfrestande och stressiga arbetssituation var de faktorer som påtalades som viktigast för att må bra på arbetet sammanhållning, förtroende, öppen kommunikation och humor. Dessa framkommer genom studien vara kommunikativa verktyg som går att arbeta förebyggande för att främja välmående på arbetsplatsen.

Möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. : En beskrivning av barns egna upplevelser

Tidigare forskning inom detta område har fokuserat på barns vård, däremot har barns upplevelser utifrån ett aktivitetsperspektiv under sjukhusvistelse inte uppmärksammats. Författarnas uppfattning var att aktiviteter som erbjuds på barn- och ungdomskliniker oftast passar yngre barn och därför ansågs det relevant att tillfråga äldre barn om deras upplevelser av att kunna vara delaktiga i aktiviteter på sjukhus. Syftet var att beskriva barns upplevelser av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med semi-strukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval användes och respondenterna var 12 barn i åldrarna 8-15 som befann sig på två barn- och ungdomskliniker i södra Sverige. Datamaterialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datamaterialet resulterade i det övergripande temat “Upplevelse av möjlighet till delaktighet i meningsfulla aktiviteter”. Resultatet delades in i tre kategorier; delaktighet, meningsfull aktivitet och aktiviteter på sjukhus. Slutsatsen var att barnen upplevde både möjligheter och begränsningar i att kunna vara delaktiga i aktiviteter under sin sjukhusvistelse. Majoriteten av barnen upplevde sig ha goda möjligheter till att kunna vara delaktiga i meningsfulla aktiviteter såsom att vistas på lekterapi, spela tv-spel och umgås med familj och vänner. 

Beskriva sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma : en litteraturstudie

Introduktion: Sjuksköterskor möter dagligen patienter med fetma. Fetmaproblematiken ställer höga krav på hur sjuksköterskor förhåller sig till den patientgruppen. Syfte: Beskriva vad som påverkade sjuksköterskors förhållningssätt gentemot patienter med fetma. Metod: Litteraturstudien var uppbyggd enligt Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. CINAHL och PubMed var de databaser som användes. Sökorden som användes var: Nurses attitude, obesity och patients. Databassökningen resulterade i tio artiklar som klarade kvalitetsgranskningen och utgjorde materialet till resultatet. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i tre teman: personliga värderingar, upplevelsen av att vårda patienter med fetma och vårdorganisation. Slutsats Om det inte sker någon förändring av bemötandet kring patienter med fetma kommer problemen som finns kvarstå. Sjuksköterskans egna värderingar samt vårdorganisationens möjlighet till resursförbättring och bemanningsmöjligheter påverkar vårdkvalitén

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke : En litteraturstudie

Introduktion: Stroke är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd som kan ge livslånga funktionsnedsättningar som följd. Sjuksköterskor spelar en betydande roll i omvårdnaden samt i främjandet av god återhämtning hos patienter som drabbats av stroke. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av stroke. Metod: En litteraturstudie utfördes som utgick från Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed, som resulterade i tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck’s (2012) granskningsmallar. Resultat: Två huvudkategorier hittades: Organisationen har betydelse med underkategorierna Samarbete, Sjuksköterskans roll, Sjuksköterskans kompetens samt Tidsbrist. Omvårdnaden är komplex med underkategorierna Svårigheter och utmaningar, Relation med patient och anhörig och Prioriterade åtgärder. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist, tidsbrist, underbemanning, samarbetssvårigheter samt oklarheter kring sin roll. Positiva aspekter som lyftes fram var bra samarbete och kommunikation inom vårdteamet samt betydelsen av tillgång till erfaren personal inom strokesjukvård. Sjuksköterskorna belyste även prioriterade omvårdnadsåtgärder samt viktiga aspekter vid bemötande av patienter som drabbats av stroke.

Team- och ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert – en litteraturstudie : Team level- and leadership predictors that affect nurses' in their work to achieve patient safety- a literature study

Sjuksköterskor ska arbeta utifrån patientens behov för att åstadkomma en patientsäker vård. Det är teamet samt ledaren som står sjuksköterskor närmast i utövandet av hens omvårdnadsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka team- och ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert. Metoden som användes för denna litteraturstudie är baserad på Forsberg & Wengströms modell (2013). Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000 och 2016. Vid bearbetning av artiklarna framkom flera teman vilka delades in mot teamfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert samt ledarskapsfaktorer som påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert. Teamets huvudfaktor identifierades som att ha förmåga att samarbeta. Teman som visade ingå var förmåga att kommunicera och förmedla kunskap samt relationer i teamet genom respekt och konflikthantering. Ledarens huvudtema som identifierades var att inspirera och motivera samt att ge stöd. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att teamet samt ledaren visade sig ha en betydande roll för sjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkerhet. Då teamet och ledaren har visat sig kunna påverka patientsäkerheten på många olika sätt, genom att påverka sjuksköterskors arbete, är det väsentligt att dessa uppmärksammas i patientsäkerhetsarbete.

Textmiljön i tre klassrum: En beskrivning av skrifthändelser i en finlandssvensk skola, en språkbadsskola och en sverigesvensk skola

Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva och förstå elevers skrifthändelser i tre olika skolors skriftpraktiker. Mer specifikt beskrivs vilka skrifthändelser som ingår i årskurs 5 i en finlandssvensk skola och i en språkbadsskola, samt i skolår 5 i en sverigesvensk skola. Med utgångspunkt i att skrifthändelserna är didaktiskt valda beskrivs även eventuella likheter och skillnader i skolornas textmiljöer. Denna delstudie ingår i projektet Skrivkompetens (2014-) som är ett samarbete mellan Åbo Akademi, Vasa universitet och Stockholms universitet. Materialet består av fotografier tagna av ett av projektets forskningsbiträden. Utifrån en hermeneutisk forskningsansats analyseras materialet enligt ett eget skapat tolkningsmönster som baserar sig på analysmetoderna meningskategorisering och innehållsanalys. Det empiriska materialet är indelat i sex kategorier, som ytterligare är indelade i underkategorier beroende på skrifthändelsernas innehåll. Resultaten visar att det finns en bred variation gällande skrifthändelserna i skolorna och majoriteten av skrifthändelserna består av elevernas egna texter. Det finns även multimodala skrifthändelser, skrifthändelser på tavlan och väggarna, litterära skrifthändelser, digitala skrifthändelser, samt övriga skrifthändelser. Skolorna emellan varierar antalet skrifthändelser i de olika kategorierna och en del likheter och skillnader kan utläsas. I samtliga skolor är det svenska språket det mest förekommande språket och det finska språket förekommer inte alls i den sverigesvenska skolan. När eleverna skriver själva skriver de mest fritext där de själva får formulera texten. En tydlig skillnad som kan utläsas vid språkbadsskolan är att eleverna skriver betydligt mer på datorn än de två övriga skolorna, samt att webben inte används. Ytterligare en skillnad är att lärare skriver mer än eleverna på tavlan och väggarna vid den finlandssvenska skolan, medan eleverna skriver mer i de två övriga skolorna. Gällande litteraturen förekommer det mest läromedel i alla skolor och det förekommer mera skönlitteratur än facklitteratur vid språkbadsskolan och den sverigesvenska skolan. Vid den finlandssvenska skolan förekommer det däremot mer facklitteratur än skönlitteratur. Illustrationer förekommer mest bland de multimodala skrifthändelserna och majoriteten av alla multimodala skrifthändelser är färgglada.