Varför gör jag det här? : En studie om kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande.

HR:s medverkan i ledningsgrupper : En studie som visar vad HR:s medverkan i ledningsgrupper kan ha för betydelse för en organisation

Det är svårt att få en organisation och dess individer att enas om vad som går att mäta, vadsom är viktigt att mäta och framförallt hur man ska mäta. Syftet med denna studie var attundersöka om det inom Trafikverket fanns några upplevda effekter av HR-funktionens stödoch medverkan i ledningsgrupperna samt således se om HR behöver finnas representerade iledningsgrupper inom Trafikverket. Frågeställningen utgår från vårt syfte och delas upp i tremindre frågor. För att möjliggöra undersökningen vill författarna besvara följande frågor:1. Vad anser ledningsgrupperna och HR att syftet med en ledningsgrupp inomTrafikverket är?2. Vilken roll och syfte upplever ledningsgrupper att HR har inom Trafikverket och vilkaeffekter upplever de till följd av detta?3. Hur uppfattar HR sin egen roll och sitt eget syfte inom Trafikverket samt vilkaeffekter upplever HR att de har på ledningsgrupperna och organisationen?Författarna fick möjligheten att genomföra en fallstudie på en avdelning inom Trafikverketdär HR finns representerad i vissa ledningsgrupper men inte andra. Yeung och Berman (1997)menar att de begrepp som kopplar ihop HR och verksamhetsstyrning tyvärr inte är särskiltvälutvecklade i dagens organisationer och att de nuvarande HR åtgärderna inte är tillräckligtvälformulerade för att tydligt visa vilka effekter HR har på företagets resultat.Genom intervjuer med olika chefer och en HR-representant har författarna följande slutsatser: En ledningsgrupps sammansättning behöver inte vara statisk. Det finns ingen klart uttalad definition av vad HR står för inom organisationen. Det råder delade meningar om varför HR inte finns representerad i allaledningsgrupper. Syftet med HR är att föra personalens talan i organisationen och värna ompersonalfrågor igenom hela organisationen. Det är upp till varje organisation själv attdefiniera syftet med HR i deras organisation och följa detta.

Elitutbildning: en strategi för erkännande? : En studie om anti-diskrimineringsstrategier bland juriststudenter med ursprung i Mellanöstern

Elite Education: a strategy for recognition? A study on anti-discrimination strategies among law-students of Middle Eastern background While research show that individuals of foreign background are being discriminated against and stigmatized in Sweden, an increasing number of them still choose higher education and also show a tendency towards choosing an elite education. In this article, I examine if there is a link between experiences of discrimination and the choice of elite education. The study is based upon semi-structured interviews with five female and five male law students of Middle Eastern background. The findings show that discrimination, either against the students or their parents, has led to a high study motivation where the choice of elite education can be understood as an anti-discrimination strategy. Other anti-discrimination strategies are to resist a victim mentality and to destigmatize by challenging stereotypes. These anti-discrimination strategies can be understood as strategies for recognition, that is, striving for equality by being ascribed a positive status.

Mångfald - Från ord till handling : En kvalitativ studie om HRs strategiska arbete med mångfald

Denna studie grundar sig i ett uppdrag från Trafikverket med avsikten att undersöka hur enmångfaldsstrategi kan få ökad effekt i organisationen. Utgångspunkten för denna studie är attdet tycks krävas mer forskning kring hur HR strategiskt kan arbeta med mångfaldsfrågor ochintegrera dem i organisationens alla delar. Syftet med denna studie är således att identifiera hurHR strategiskt kan arbeta med mångfaldsfrågor. Vidare är syftet att visa hur ett strategiskamångfaldsarbete kan bli mer effektivt.Teorier som belyser begreppet mångfald, effekterna av mångfald, strategi, Human ResourceManagement och Strategic Human Resource management kan ses ligga till grund för ettframgångsrikt HRM-arbete med mångfald. Ledarskap, kommunikation, kunskap och att se tillorganisationskulturen belyser teorin som viktiga komponenter för att ett strategiskt arbete skabli mer effektivt och ge effekt i organisationen.Studien bygger på en deduktiv ansats och en kvalitativ metod har genomförts utifrån treindividuella intervjuer och två fokusgrupper. De individuella intervjuernas syfte var att belysaorganisationens nutida arbete med mångfald, framtida perspektiv för hur ett strategisktmångfaldsarbete kan utformas och en målbild för vad arbetet ska resultera i. Den enafokusgruppen bestod av medarbetare från HR från olika regionkontor i landet och hade somsyfte att klargöra hur HR strategiskt kan arbeta med mångfald. Den andra fokusgruppen bestodav chefer från olika regionkontor i landet och hade som syfte att belysa chefers roll och vad deeftersöker i ett strategiskt mångfaldsarbete.Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån den teoretiska referensramen och i dennastudie har vi kommit fram till och identifierat flera betydelsefulla faktorer som för HR är viktigai utformandet av en mångfaldsstrategi. Det är viktigt att definiera begreppet mångfald, klargöraansvarsfrågan, visa på varför organisationen bör arbeta med månglad och kommuniceraeffekterna. Vidare är det viktigt att koppla mångfaldsstrategin till övriga HRM-aktiviteter ochorganisationens övriga strategier och mål för att det strategiska arbetet ska ge effekt. Kunskapom mångfald och att se arbetet som ett förändringsarbete där ledningen utgör en viktig roll harvisat sig vara väsentliga faktorer för att arbetet ska få värde i organisationen.

”Kan regeringen lägga 48 miljarder extra på invandringen, kan man tycka att ett par miljoner kan gå till oss som bor här och är sjuka i hepatit C?” : Hur invandring och mångkultur uttrycks i insändare, en innehållsanalys

Under många år har ”invandringsfrågan” varit en mycket debatterad fråga. Detta märks inte minst i alla de insändare som publicerats i Dalarnas morgontidningar. Integration och ekonomi är exempel på ämnen som nämns i dessa insändare då diskursen invandring diskuteras. En betydande faktor i debatten har bland annat varit Sverigedemokraternas valframgångar. Med denna undersökning vill vi försöka kartlägga hur diskursen invandring framställs i insändare från Dala-demokraten. Detta har gjorts med en innehålls- och diskursanalys. Analysen har utgått från insändare mellan tidsperioden augusti-april 2002/2003 och 2014/2015, vilket motsvarar tiden kring de båda riksdagsvalen.Analysen har genererat fyra teman (mångkultur och svenskhet, integrationsfrågan och invandring, demokrati och yttrandefrihet och ekonomi och välfärd) som diskursen invandring kretsar kring. Utifrån dessa teman har vår analys visat att Sverigedemokraternas valframgångar tenderar att delvis influera diskursen invandring som insändarskribenterna förmedlar. Diskursen invandring har gått från att kretsa kring integrationsproblematik 2002/2003 till ekonomisk problematik 2014/2015. Analysen har även visat på ett ”vi och dem”-tänk som genomsyrar diskursen invandring under bägge tidsperioder. Detta sker både genom fördomsfulla framställningar av andra människor och i uppdelningen av vilka som ”bör” få ta del av Sveriges gemensamma medel.

”När man kollar på bilden tänker man så här” : en receptionsstudie av gymnasieelevers uppfattning om bilder som kunskapskällor i historieundervisningen

Images are used in history education for a variety of reasons, not least to generate interest through a better understanding of historical events and people. The aim of this study was to investigate how historical pictures, either illustrated or documentary/photographic, can be used as a resource for activating and improving pupils' historical empathy, in the way described by Stéphane Lévasque. I conducted a reception study on five different focus groups consisting of pupils from different upper secondary schools in Sweden. The pupils varied with regard to number of credits for admission to upper secondary school. A sixth group of pupils was interviewed as a contrasting control group in order to add perspective to the results. The discussions were based on the pupils' interpretations of 34 selected pictures, all of which were taken from the most common history textbooks. Each pupil was asked to choose the picture he/she felt was the most representative historical image. On the basis of the strategies used by the pupils when interpreting the pictures and discussing them, the material was analysed in accordance with Lévesque's categories: imagination, historical contextualisation and morals. The last category, morals, was further divided into three sub-categories: sense of justice, sympathy and progression. The reflections of the pupils and the degree of contextualisation varied. It appeared that the pupils were less inclined to discuss assumptions about the persons in the pictures; instead they chose to discuss the historical context in question. The pictures in this study did not seem to trigger the pupils to fabricate anachronistic reasoning about history; when they did produce lengthy reasoning, it was contextual, structural and metahistorical. In this context, the pupils who belonged to the group with the highest average of credits showed some signs of reflection on the basis of historical context and some criticism about the historical sources. On no occasion did any of the pupils choose a picture as a concrete expression of injustice. One of the questions this study aimed to explore was whether a lack of historical context affects how pictures trigger emotions and reasoning on the basis of moral aspects. Some of the pupils displayed moral standpoints, primarily the degree of morals concerning injustice. One possible interpretation could be that the feeling of being unfairly treated and subjected to insulting behaviour and social injustice was something the pupils could relate to. The group of pupils who had not yet studied history at upper secondary school, the control group, generally made reflections using this sort of reasoning when they discussed the historical aspects of the pictures.

"Jag är bara här tillfälligt" : Identitetsskapande i arbetarromaner från 2010-talet av Sara Beischer och Jack Hildén

Syftet med denna uppsats är att reda ut hur huvudgestalterna i Sara Beischers roman Jag ska egentligen inte jobba här (2012) och Jack Hildéns roman Vi, vi vaktmästare (2014) formar identiteter utifrån arbetet samt hur de ser på sig själva utanför arbetet. Detta gör jag genom att utgå ifrån definitioner av begreppen "identitet" och "prekariat". Analysen visar att romankaraktärerna skapar identiteter kopplade till arbetet genom att studera hur deras kollegor beter sig och därefter härma detta beteende. De gör det även genom att bära arbetskläder, lära sig arbetsuppgifterna samt genom att differentiera sig mot arbetsgivaren respektive tjänstemännen på samma arbetsplats. Den identitet de har utanför arbetet är kopplad till kultur och åtskild från identiteten som arbetare.

DET HÄR ÄR ÄLDREOMSORGEN : Medias skildring av äldreomsorgen i två dagstidningar

Uppsatsens syfte är att studera hur äldreomsorgen skildras i media och hur denna framställning görs. För att besvara syftet gjordes en innehållsanalys med kvantitativ och kvalitativ ansats. För att analysera och förstå resultatet användes tre teoretiska perspektiv: medielogik, dagordningsteorin och socialkonstruktivism. Uppsatsens material inhämtades från två dagstidningar varav den ena utges lokalt och den andra på riksnivå för att ge en bredare uppfattning om medias framställning av äldreomsorgen samt att se om någon skillnad sågs i de olika tidningarna. Urvalet av artiklarna publicerades under två separata månader 2015. Uppsatsens resultat visar tre framstående teman inom äldreomsorgen som ofta förekom i medias framställning och dessa var i huvudsak negativa med fokus på brister. I de två tidningarna var likheterna mellan framställningen mer framträdande än skillnaderna.

Lady Gaga, allt handlar om strategi? : En studie kring vem eller vilka personer och vilka faktorer som skapade superstjärnan Lady Gaga

De frågeställningar som jag har utgått från är vem eller vilka personer, och vilka andra faktorer skapade superstjärnan Lady Gaga? Har Lady Gaga blivit framgångsrik på egen hand eller huvudsakligen som ett resultat av andra personer och deras inverkan? Syftet är att analysera bakgrunden till Lady Gagas enorma succé och utforska möjliga orsaker och förklaringar till den, för att sedan kunna använda och föra vidare kunskapen om dessa framgångsstrategier i musikbranschen. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fallstudien som metod. Intervjuerna är gjorda i New York, USA och omfattar inflytelserika personer från musik-, konst- och modevärlden, med inriktning på vilka faktorer och personer som varit viktiga och avgörande för Lady Gagas karriär. Analysen är baserad på en teori om Lady Gagas strategier kallad 4E efter ledorden emotions (känslor), erfarenhet, engagemang och exklusivitet. Intervjuerna och fallstudien bekräftar 4E-teorin på alla fyra punkter. Analysen visar att två ytterligare viktiga faktorer är vikten av stödjande grupper runt en ny okänd artist och New Yorks mångfald av artister, musiker och konstnärer.