The evolving role of research consortia in East Asia

Research consortia have played an important role in the economic success of several East Asian countries. This paper looks at the ways these consortia - which are created for strategic rather than cost-saving purposes - have evolved over time. Three models for institutional learning are suggested, and three case studies are presented of research consortia in each model. The cases demonstrate the centrality of learning in facilitating the development then transition from innovation diffusion capabilities to innovation generation capabilities in East Asian firms. Cases are provided of the Samsung Electronics in Korea, the clusters of firms that are associated with ITRI in Taiwan, and the technological development of Ericsson China. Reference is made to the use of institutional innovations in the East Asian context such as patent pools that supplement more conventional forms of R&D collaboration.

The Influence of the Family in the Development of Talent in Sport

The purpose of the present study was to describe patterns in the dynamics of families of talented athletes throughout their development in sport. Four families, including three families of elite rowers and one family of an elite tennis player were examined. The framework provided by Ericsson, Krampe, and Tesch- Römer (1993) to explain expert performance served as the theoretical basis for the study. Ericsson et al. suggested that the acquisition of expert performance involves operating within three types of constraints: motivational, effort, and resource. In-depth interviews were conducted with each athlete, parent, and sibling to explore how they have dealt with these three constraints. A total of 15 individual interviews were conducted. Results permitted the identification of three phases of participation from early childhood to late adolescence: the sampling years, the specializing years, and the investment years. The dynamics of the family in each of these phases of development is discussed

The Benefits of Sampling Sports During Childhood

Sampling may promote prolonged engagement in sport by limiting physical injuries (Fraser-Thomas et al., 2005). Overtraining injuries are a concern for young athletes who specialize in one sport and engage in high volumes of deliberate practice (Hollander, Meyers, & Leunes, 1995; Law, Côté, & Ericsson, 2007). For instance, young gymnasts who practice for over 16 hours a week have been shown to have higher incidences of back injuries (Goldstein, Berger, Windier, & Jackson, 1991). A sampling approach in child-controlled play (e.g. deliberate play) rather than highly adult-controlled practice (e.g. deliberate practice) has been proposed as a strategy to limit overuse and other sport-related injuries (Micheli, Glassman, & Klein, 2000). In summary, sampling may protect against sport attrition by limiting sport related injuries and allowing children to have early experiences in sport that are enjoyable. Psychosocial Benefits of Sampling Only a small percentage of children who participate in school sports ever become elite athletes. Therefore, the psychosocial outcomes of sport participation are particularly important to consider. Recent studies with youth between the ages of 11 to 17 have found that those who are involved in a variety of extracurricular activities (e.g. sports, volunteer, arts) score more favourably on outcome measures such as Grade Point Average (GPA; Fredricks & Eccles, 2006a) and positive peer relationships (Fredricks & Eccles, 2006b) than youth who participate in fewer activities. These patterns are thought to exist due to each extracurricular activity bringing its own distinct pattern of socialization experiences that reinforce certain behaviours and/or teach various skills (Fredricks & Eccles, 2006b; Rose-Krasnor, Bussen, Willoughby, & Chambers, 2006). This contention is corroborated by studies of children and youths' experiences in extracurricular activities indicating that youth have unique experiences in each activity that contribute to their development (Hansen, Larson, & Dworkin, 2003; Larson, Hansen, & Moneta, 2006). This has led Wilkes and Côté (2007) to propose that children who sample different activities (through their own choice or by virtue of parental direction), have a greater chance of developing the following five developmental outcomes compared to children who specialize in one activity: 1) life skills, 2) prosocial behaviour, 3) healthy identity, 4) diverse peer groups and 5) social capital.

Diagnóstico del rendimiento académico de estudiantes de una escuela de educación superior en México

El objetivo del artículo es realizar un diagnóstico sobre la percepción de los factores que intervienen en el rendimiento académico de los estudiantes de cinco carreras universitarias en una escuela de educación superior en México, para así reconocer las áreas de oportunidad que permitan sugerir políticas y estrategias para elevar su rendimiento. Se utilizó una muestra de 1651 estudiantes, se obtuvieron los datos a partir de un cuestionario con treinta preguntas que estudian la percepción del rendimiento académico en escala tipo Likert. Se realizó un análisis factorial exploratorio que permitiera reducir los datos, facilitar la interpretación y validar el instrumento. Se identificaron tres factores: a) el rol de los profesores, b) la evaluación y c) la motivación de los estudiantes. Se llevó a cabo un análisis comparativo por carrera. Se encontró que los estudiantes perciben que la mayoría de los maestros no se preocupan por la condición de los jóvenes en situación de reprobación. Además, casi no motivan y carecen de expresiones de sentimientos de orgullo por los logros académicos de los estudiantes. La mitad de los participantes piensa que los docentes no cubren el temario en su totalidad. Se detectó que los estudiantes poseen una alta motivación siendo esto positivo porque son alumnos dedicados y responsables. Se concluye realizando una serie de sugerencias y explicando las implicaciones que tiene este trabajo para las instituciones de educación superior.

Elevers lärande i grundskolans bildundervisning : En litteraturstudie av bilddidaktisk forskning kring bildundervisningens effekter på elever i grundskolan

Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie av bilddidaktisk forskning, vars syfte är att undersöka huruvida bildundervisningen ger möjlighet till utveckling och lärande som även främjar lärande i akademiska ämnen, utöver lärandet enbart i bildämnet. Bildämnet anses vara ett viktigt ämne i skolan som främjar elevers individuella utveckling och kan ge dem utvecklingsmöjligheter även i akademiska ämnen genom att det inkluderar både praktiska och teoretiska arbetsmetoder. Bilddidaktisk forskning diskuterar därför om det finns särskilda effekter som bildämnet ger möjlighet att utveckla hos eleven, vilka kan påverka elevers resultat i akademiska ämnen positivt. Metoden som har använts är en innehållsanalys av relevant bilddidaktik forskning, och avser undersöka och jämföra eventuella likheter och olikheter. Materialet för studien består av artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar som behandlar bildundervisningens utvecklingsmöjligheter och eventuella transfereffekter från bildämnet till akademiska ämnen. Resultaten av studien visar att forskningen inte har funnit några direkta transfereffekter från bildämnet till specifika akademiska ämnen och att eventuella bevis är svåra att påvisa, men att bildämnet ändå spelar en viktig roll för elevens individuella utveckling genom att det inkluderar flera kognitiva förmågor, vilket skapar helhetsammanhang och bidrar till större ökad social och kulturell förståelse hos eleven.

Quantification of upper limb motor symptoms of Parkinson’s disease using a smartphone

Panda

The Copenhagen Consensus Conference 2016: children, youth, and physical activity in schools and during leisure time

From 4 to 7 April 2016, 24 researchers from 8 countries and from a variety of academic disciplines gathered in Snekkersten, Denmark, to reach evidence-based consensus about physical activity in children and youth, that is, individuals between 6 and 18 years. Physical activity is an overarching term that consists of many structured and unstructured forms within school and out-of-school-time contexts, including organised sport, physical education, outdoor recreation, motor skill development programmes, recess, and active transportation such as biking and walking. This consensus statement presents the accord on the effects of physical activity on children's and youth's fitness, health, cognitive functioning, engagement, motivation, psychological well-being and social inclusion, as well as presenting educational and physical activity implementation strategies. The consensus was obtained through an iterative process that began with presentation of the state-of-the art in each domain followed by plenary and group discussions. Ultimately, Consensus Conference participants reached agreement on the 21-item consensus statement.

Assessing Decision Making Skill in Complex and Dynamic Environments Using Representative and Simulated Tasks

Traditional decision making research has often focused on one's ability to choose from a set of prefixed options, ignoring the process by which decision makers generate courses of action (i.e., options) in-situ (Klein, 1993). In complex and dynamic domains, this option generation process is particularly critical to understanding how successful decisions are made (Zsambok & Klein, 1997). When generating response options for oneself to pursue (i.e., during the intervention-phase of decision making) previous research has supported quick and intuitive heuristics, such as the Take-The-First heuristic (TTF; Johnson & Raab, 2003). When generating predictive options for others in the environment (i.e., during the assessment-phase of decision making), previous research has supported the situational-model-building process described by Long Term Working Memory theory (LTWM; see Ward, Ericsson, & Williams, 2013). In the first three experiments, the claims of TTF and LTWM are tested during assessment- and intervention-phase tasks in soccer. To test what other environmental constraints may dictate the use of these cognitive mechanisms, the claims of these models are also tested in the presence and absence of time pressure. In addition to understanding the option generation process, it is important that researchers in complex and dynamic domains also develop tools that can be used by `real-world' professionals. For this reason, three more experiments were conducted to evaluate the effectiveness of a new online assessment of perceptual-cognitive skill in soccer. This test differentiated between skill groups and predicted performance on a previously established test and predicted option generation behavior. The test also outperformed domain-general cognitive tests, but not a domain-specific knowledge test when predicting skill group membership. Implications for theory and training, and future directions for the development of applied tools are discussed.

Samtalsgrupper som ledarutveckling för socialt komplexa organisationer

Artikeln beskriver och problematiserar samtalsgrupper för utveckling av ledarskap. Praktiken med dess komplexitet är utgångspunkten. Möten och interaktioner utanför hierarkin skapar grund för undran och konstruktioner av mening som kan bidra till ett skickligare handlande i den egna praktiken. I studien undersöks samtalsgrupper på Rektorsprogrammet vid Linnéuniversitetet. Utformningen av grupperna, dess processer och deltagarnas upplevelser pekar på att dessa grupper är effektiva för utveckling av skicklighet i ledares handlingar inom ramen för social komplexitet.

Fysisk aktivitet och teknologins påverkan på barn : - en fallstudie av två lågstadieklasser

Fysisk inaktivitet och stillasittande är stora hälsorisker då samhället idag blir allt mer beroende av teknologin både under fritid, inom arbetslivet och i skolan. Vårt syfte med denna studie är att undersöka om teknologin på något sätt påverkar barnens fysiska aktivitet negativt. Detta är en kvalitativ fallstudie med intervjuer och observationer som genomförts i två lågstadieklasser på två olika skolor med olika regler gällande användandet av teknologi. Ena skolan använder sig av surfplattor från och med förskoleklass medan den andra skolan inte börjar med teknologi, i form av datorer, förrän i sjundeklass. Undersökningens resultat visar att barnens fysiska aktivitet i skolmiljö inte påverkas nämnvärt av att skolorna har regler angående användandet av tekniska resurser. Utifrån våra observationer kan vi också se att det behövs mer fokus och riktlinjer på hur man kan förminska förslitningsskador från barnens dåliga hållning vid användandet av surfplatta i framtiden. Intervjuerna visar också att lärare tycker att mer ansvar bör läggas på föräldrarna än på skolorna för att få barnen mer aktiva och intresserade av en fortsatt aktiv livsstil.

Varför väljer du bild? : En kvalitativ studie över elevers syn på bildämnet i årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet

Den här studien syftar till att ta reda på vad elever i årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet anser om bildämnet. Intresset för de olika åldrarna kommer av att eleverna i årskurs 9 läser bild som ett obligatoriskt ämne medan eleverna i årskurs 1 har gjort ett aktivt val för att läsa bild, och studien önskar att belysa eventuella skillnader i elevernas uppfattningar om bildämnet på grund av detta. Studiens utgångspunkt tar avstamp i det sociokulturella perspektivets syn på lärande, estetiska ämnens betydelse för identitetsskapande, skolans uppdrag genom läroplanernas övergripande syften och mål och elevers egna åsikter om ämnet. Genom dessa perspektiv presenteras bildämnets bakgrund i samhället och tidigare forskning inom området, vilket sedan ställs mot elevernas egna utsagor om bildämnets betydelse. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där eleverna har intervjuats i mindre grupper och har diskuterat och reflekterat över bildämnets betydelse. Resultatet visar att eleverna menar att bildämnet har störst betydelse som en kreativ paus bland annan undervisning, men att bildämnet också har en viss betydelse för annat lärande, personligt uttryck och som grundläggande kunskaper i framtiden.

Percentiles de la prueba de carrera de ida y vuelta 4x10 m en escolares de 9 a 17 años de Bogotá, Colombia: Estudio FUPRECOL

Objetivo: Este estudio describe los percentiles de la prueba de carrera de ida y vuelta 4 x 10 m en escolares de 9 a 17 años, de Bogotá, Colombia, pertenecientes al estudio Asociación de la fuerza prensil con manifestaciones tempranas de riesgo cardiovascular en niños colombianos. “FUPRECOL” Métodos: Estudio descriptivo transversal, en 2502 varones (42.7%) y 3349 mujeres (57,2%), de edades entre 9 y 17 años, pertenecientes a 24 instituciones educativas del sector oficial, en Bogotá, Colombia. La velocidad/agilidad se evaluó con la prueba de carrera de ida y vuelta 4 x 10 m (componente motor de la batería Fuprecol). Se calcularon los percentiles (P3, P10, P25, P50, P75, P90 y P97) y curvas centiles por el método LMS, según el sexo y la edad; y se realizó una comparación entre los valores de la velocidad-agilidad observados con estudios internacionales. Resultados: La edad promedio de los participantes fue 12,7 (DE 2,4) años. Al comparar por sexos, los varones presentan un mejor rendimiento en la prueba de carrera 4 x 10 m que las mujeres. En varones, el P50 osciló entre 11,9 segundos y 13,1 segundos, mientras que en mujeres el P50 osciló entre 14,3 segundos y 15,0 segundos. Al comparar los resultados de este estudio por grupos de edades y sexos, con trabajos internacionales, el P50 fue mayor al reportado en los trabajos de España, Portugal y el estudio HELENA realizado en 9 países europeos. Esta misma tendencia fue observada al comparar la media y la desviación estándar con escolares de Argentina, Francia y el mismo estudio HELENA. Conclusiones: Se registran percentiles de la prueba de carrera de ida y vuelta 4 x 10 m en función de las edades y el sexo. Estos valores pueden ser utilizados tanto para evaluar los niveles de aptitud de los estudiantes como para detectar a estudiantes cuyos niveles de condición física están por debajo de un mínimo saludable.